Tobias Billström på sitt tjänsterum i Arvfurstens palats. Foto: Jonas Löfvenberg

Billström optimistisk om turkiskt godkännande

Intervju. Norden och Baltikum prioriteras, Natomedlemskapet likaså. Sverige ska hjälpa Ukraina att vinna mot Ryssland, och biståndet ge ”mer pang för pengarna”. Det är några av huvuddragen i den borgerliga regeringens politik gentemot omvärlden, säger nye utrikesministern Tobias Billström (M) i en intervju med Utrikesmagasinet.

Inför COP27: ökande krav om att öppna plånboken

En pojke vid sitt hemmagjorda regnskydd i Mirpur Khas i Pakistan, ett land som drabbats hårt av klimatförändringar men som inte bidragit mycket till dem. Foto: Peter Biro/ECHO En pojke vid sitt hemmagjorda regnskydd i Mirpur Khas i Pakistan, ett land som drabbats hårt av klimatförändringar men som inte bidragit mycket till dem. Foto: Peter Biro/ECHO

Intervju. Att gå från löfte till handling och enas om vem som ska betala. Det är vad årets stora klimatkonferens, COP27, handlar om, säger Naghmeh Nasiritousi vid Utrikespolitiska institutet till Utrikesmagasinet. Arrangemanget har redan fått kritik för sitt val av huvudsponsor och väckt oro för att regimen i värdnationen Egypten ska slå ner hårt mot protester och demonstrationer.

Putins storryska drömmar kan göra Ryssland mindre

Demonstranter mot mobiliseringen grips i Moskva. Foto: AP/TT Demonstranter mot mobiliseringen grips i Moskva. Foto: AP/TT

Intervju. För president Putin har kriget i Ukraina inneburit många bakslag och hans senaste drag – mobilisering – kan leda till att hans storslagna plan förbyts i sin motsats. "Effekten kan bli en våg av sönderfall där delar av det som i dag är ryska federationen går sin egen väg", säger Rysslandsexperten Stefan Ingvarsson.

Forskare varnar: coronabegränsningar kan bli bestående

Blir QR-pass kvar i någon form? Foto: AP/TT Blir QR-pass kvar i någon form? Foto: AP/TT

Intervju. Under coronapandemin rasade den fria rörligheten inom EU över en natt. Med folkhälsan som förevändning vidtogs en rad tidigare oacceptabla åtgärder för att styra resandet. Den typen av regler riskerar nu att permanentas och ytterligare dela upp världen mellan fattiga och rika, säger den amerikanske statsvetaren och gränsforskaren Matthew Longo.

Ukrainakrig orsakar dominoeffekter

Klagomuren i Jerusalem. Foto: AP/TT Klagomuren i Jerusalem. Foto: AP/TT

Intervju. Även bortom Europas gränser ruskar kriget om både nya och gamla positioner länder emellan. Akuta behov – som brist på spannmål från storproducenterna Ryssland och Ukraina – varvas med en mängd aspekter som hela världen nu måste leva med ett bra tag framöver. Från ett Mellanösternperspektiv väcks bland annat frågor om vad som sker med det Rysslandsallierade Irans omtvistade kärntekniska program, säger Rouzbeh Parsi, chef för Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram.

Ökat tryck på Kina att agera

Putin och XI vid OS. Foto: AP/TT Putin och XI vid OS. Foto: AP/TT

Intervju. Få, om någon, tycks ha Vladimir Putins öra. Men när det i väst avskydda Ryssland nu backar in i giganten Kinas famn väcks frågan hur långt president Xi Jinping tolererar sin ryske kollegas militära framfart. Men Peking har också behov av att stå Moskva nära. "Kina har inte så många vänner bland stormakterna", säger Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet. Läs också om vacklandet hos en annan asiatisk gigant, Indien – och om Belarus, en stat som i allt väsentligt har upphört att existera.

”Mannen som förstörde Ryssland” och fler aspekter på krisen

Putin krigstalar till nationen. Foto: AP/TT Putin krigstalar till nationen. Foto: AP/TT

Intervju. Attacken på Ukraina åtföljs av hårdnande förtryck i Ryssland. Så lär det fortsätta så länge Putin är president. Det är oklart om hans makt nu stärks eller inte men Putin kommer att gå till historien som mannen som förstörde Ryssland. Hans irrationella styre gör att omvärlden måste anta att han kan fatta vilka beslut som helst, säger Martin Kragh vid Centrum för Östeuropastudier. Läs även om andra aspekter av krisen: Kina-USA, kärnvapen och Europas största kärnkraftverk.

Så kan ren energi undgå att bli en smutsig affär

Koboltbrytning i Kongo-Kinshasa. Foto: The New York Times/TT Koboltbrytning i Kongo-Kinshasa. Foto: The New York Times/TT

Intervju. Omställningen till grön energi är helt beroende av Afrikas metaller och mineral, som alltmer kontrolleras av Kina. I jakten på kobolt, koppar, grafit och litium finns risk för både nya miljöbrott och kränkningar av mänskliga rättigheter. Kraftfulla regleringar i de länder där produkterna tillverkas kan dock förbättra miljö- och arbetsvillkor i Afrikas gruvområden, säger Jim Wormington från människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Wikforss: Dags att berätta varför demokrati är bra

Foto: Henrik Montgomery/TT Foto: Henrik Montgomery/TT

Intervju. I Ungern är det förmodligen kört redan, kanske även i Polen, och USA slapp undan med blotta förskräckelsen – den här gången. Nu måste vi prata mycket mer om varför demokratin är så bra, innan den nedmonteras. Och politiker i allmänhet måste undvika lockelsen att liera sig med populisterna. Den varningen utfärdar Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot av Svenska akademien, som nu följer upp sin uppmärksammade bok "Alternativa fakta".

Följ oss så här

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

På twitterkontot @utrikesmagasin får du löpande information om nypublicerade artiklar. Du kan också följa Utrikesmagasinet via UI:s sida på Facebook eller genom att få Utrikesmagasinets utskick via mejl utan kostnad.

 

Ja tack – jag vill ha mejl!

EU:s ombudsman anklagar unionen för hemlig lagstiftning

Hemliga överläggningar när lagar stiftas. Finansminister Magdalena Andersson (S) riktar blicken mot sin spanska exkollega Luis de Guindos i ministerrådets byggnad i Bryssel, under ett möte före coronapandemin. Foto: Virginia Mayo/AP/TT. Hemliga överläggningar när lagar stiftas. Finansminister Magdalena Andersson (S) riktar blicken mot sin spanska exkollega Luis de Guindos i ministerrådets byggnad i Bryssel, under ett möte före coronapandemin. Foto: Virginia Mayo/AP/TT.

Intervju. Medborgare, journalister och parlamentariker saknar tillgång till EU-regeringarnas ståndpunkter under de förhandlingar som förs när medlemsländernas ministrar möts. Odemokratiskt, kanske olagligt, tycker öppenhetsförespråkare. Absolut nödvändigt, säger diplomaterna. Det mesta undanhålls per automatik, berättar EU:s ombudsman Emily O'Reilly i en intervju med Utrikesmagasinet.

Krig och konflikt trots corona – fredshopp grusade

I coronapandemins tidevarv flyttar den organiserade brottsligheten fram positionerna i Centralamerika. De här gängmedlemmarna har dock burats in i Quezaltepeque i El Salvador. Foto: Salvador Melendez/AP/TT I coronapandemins tidevarv flyttar den organiserade brottsligheten fram positionerna i Centralamerika. De här gängmedlemmarna har dock burats in i Quezaltepeque i El Salvador. Foto: Salvador Melendez/AP/TT

Intervju. I coronakrisens inledning spirade hoppet om att väpnade grupper skulle sluta strida och att våldet världen över skulle minska. Men pandemin har inte hindrat stater att inleda nya konflikter. Risken är också att smittan leder till utbredd social oro och bidrar till kaos i bräckliga stater, förklarar Richard Gowan, chef för FN-frågor vid organisationen International Crisis Group (ICG), i en intervju med journalisten och statsvetaren Christin Sandberg.

Afrikanska migranter klättrar över ett stängsel mellan Marocko och den spanska exklaven Melilla. Foto: Santi Palacios/AP/TT

Stängda gränser – både splittrande och enande

I försök att hindra coronavirusets spridning beslutade regeringar i alla färger världen över på kort tid om hårdare gränser, inreseförbud och exportrestriktioner. Vad innebär det för nationalstaten, internationellt samarbete och globalism? UI:s Sofie Berglund har intervjuat gränsforskaren Johanna Pettersson om hennes syn på de globala rörelserestriktionerna och potentiella konsekvenser som kan hänga kvar även efter krisen.

Klimatgrön framgång kan ge oljesvart kris

Skymning som kan bli dyr. Foto: AP/TT Skymning som kan bli dyr. Foto: AP/TT

Intervju. För klimatet är en omställning till rena energislag förstås nödvändig. Men den fallande efterfrågan på fossila bränslen kan, om den inte hanteras rätt, leda till global instabilitet och ekonomisk kris, varnar forskare. Tillgångar på minst 100 000 miljarder kronor kan bli värdelösa redan inom 15 år. En knäckfråga är om oljeländer ska ersättas för bortfallet. "Den stora fajten återstår", säger Naghmeh Nasiritousi, som forskar om klimatförhandlingar.

Sök