I vår kommer "Därför demokrati" av Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot av Svenska akademien. Foto: Henrik Montgomery/TT

Åsa Wikforss: Dags att berätta varför demokrati är bra

Intervju. I Ungern är det förmodligen kört redan, kanske även i Polen, och USA slapp undan med blotta förskräckelsen – den här gången. Nu måste vi prata mycket mer om varför demokrati är så bra, innan den nedmonteras. Och politiker i allmänhet måste undvika att liera sig med populisterna. Den varningen utfärdar Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot av Svenska akademien, i sin första ingående intervju om uppföljaren till sin uppmärksammade bok "Alternativa fakta".

EU:s ombudsman anklagar unionen för hemlig lagstiftning

Hemliga överläggningar när lagar stiftas. Finansminister Magdalena Andersson (S) riktar blicken mot sin spanska exkollega Luis de Guindos i ministerrådets byggnad i Bryssel, under ett möte före coronapandemin. Foto: Virginia Mayo/AP/TT. Hemliga överläggningar när lagar stiftas. Finansminister Magdalena Andersson (S) riktar blicken mot sin spanska exkollega Luis de Guindos i ministerrådets byggnad i Bryssel, under ett möte före coronapandemin. Foto: Virginia Mayo/AP/TT.

Intervju. Medborgare, journalister och parlamentariker saknar tillgång till EU-regeringarnas ståndpunkter under de förhandlingar som förs när medlemsländernas ministrar möts. Odemokratiskt, kanske olagligt, tycker öppenhetsförespråkare. Absolut nödvändigt, säger diplomaterna. Det mesta undanhålls per automatik, berättar EU:s ombudsman Emily O'Reilly i en intervju med Utrikesmagasinet.

Krig och konflikt trots corona – fredshopp grusade

I coronapandemins tidevarv flyttar den organiserade brottsligheten fram positionerna i Centralamerika. De här gängmedlemmarna har dock burats in i Quezaltepeque i El Salvador. Foto: Salvador Melendez/AP/TT I coronapandemins tidevarv flyttar den organiserade brottsligheten fram positionerna i Centralamerika. De här gängmedlemmarna har dock burats in i Quezaltepeque i El Salvador. Foto: Salvador Melendez/AP/TT

Intervju. I coronakrisens inledning spirade hoppet om att väpnade grupper skulle sluta strida och att våldet världen över skulle minska. Men pandemin har inte hindrat stater att inleda nya konflikter. Risken är också att smittan leder till utbredd social oro och bidrar till kaos i bräckliga stater, förklarar Richard Gowan, chef för FN-frågor vid organisationen International Crisis Group (ICG), i en intervju med journalisten och statsvetaren Christin Sandberg.

Etiopienkrisen - Varning för etnisk rensning och storkrig

Etiopisk-ortodoxa kristna i huvudstaden Addis Abeba ber en fredsbön sedan premiärminister Abiy Ahmed beordrat flygbombningar i delstaten Tigray. Foto: Mulugeta Ayene/AP/TT. Etiopisk-ortodoxa kristna i huvudstaden Addis Abeba ber en fredsbön sedan premiärminister Abiy Ahmed beordrat flygbombningar i delstaten Tigray. Foto: Mulugeta Ayene/AP/TT.

Intervju. Säkerhetsläget i hela Etiopien förvärras snabbt. Risk finns nu för etnisk rensning och att regionen sätts i brand, varnar den norske professorn Kjetil Tronvoll. Nobels fredspris i fjol till premiärministern Abiy Ahmed var kontraproduktivt, anser han. Det fick omvärlden att tystna och misslyckas med att förutse krigsutbrottet. Även fienden i delstaten Tigray anklagas nu för att trappa upp våldet och massakrera civila.

Migrantön Lampedusa står upp mot populisterna

Döden på havet. Vrakspillror och tomma livbojar från en kapsejsad migrantbåt flyter vid ön Lampedusas klippor efter en olycka 2019. Foto: Mauro Seminara/AP/TT Döden på havet. Vrakspillror och tomma livbojar från en kapsejsad migrantbåt flyter vid ön Lampedusas klippor efter en olycka 2019. Foto: Mauro Seminara/AP/TT

Intervju. Den lilla italienska ön Lampedusa står på nytt i fokus som en av de främsta portarna till Europa på den livsfarliga rutten från den afrikanska kontinenten. Medan ledande främlingsfientliga politiker framhåller ön som ett skräckexempel, och vill stoppa migrantbåtarna dit, varnar Lampedusas borgmästare Salvatore Martello för intoleransen. "Här har hamnarna hela tiden varit öppna", säger han till Christin Sandberg, journalist baserad i Italien.

Följ oss så här

Allt är fritt tillgängligt – inklusive arkivet

På twitterkontot @utrikesmagasin får du löpande information om nypublicerade artiklar. Du kan också följa Utrikesmagasinet via UI:s sida på Facebook eller genom att få Utrikesmagasinets utskick via mejl utan kostnad.

 

Ja tack – jag vill ha mejl!

Afrikanska migranter klättrar över ett stängsel mellan Marocko och den spanska exklaven Melilla. Foto: Santi Palacios/AP/TT

Stängda gränser – både splittrande och enande

I försök att hindra coronavirusets spridning beslutade regeringar i alla färger världen över på kort tid om hårdare gränser, inreseförbud och exportrestriktioner. Vad innebär det för nationalstaten, internationellt samarbete och globalism? UI:s Sofie Berglund har intervjuat gränsforskaren Johanna Pettersson om hennes syn på de globala rörelserestriktionerna och potentiella konsekvenser som kan hänga kvar även efter krisen.

Nya protester i Hongkong när Kina stärker greppet

De senaste veckorna har proteströrelsen i Hongkong vaknat till liv igen. Foto: Kin Cheung/AP/TT De senaste veckorna har proteströrelsen i Hongkong vaknat till liv igen. Foto: Kin Cheung/AP/TT

INTERVJU. Coronapandemin satte tillfälligt stopp för demokratirörelsen i Hongkong och de Kinavänliga krafterna passade på att flytta fram sina positioner. Med gripanden och maktutspel hoppas Kinavännerna kunna hindra demokratianhängarna från att vinna en majoritet i höstens val, säger Tim Rühlig, forskare vid Utrikespolitiska institutet i en intervju med Utrikesmagasinet.

Sök