Amazonas seger
Analys. Lula da Silvas vinst i presidentvalet i Brasilien nyligen är också en framgång för dem som inte vill se enorm avverkning av Amazonas regnskog – världens största. Och med hans valseger kan USA:s president Donald Trumps inflytande i Sydamerika minska. Lula får det dock inte lätt att driva igenom sin politik i allmänhet eftersom han har en majoritet emot sig i kongressen. Det skriver Lars Palmgren, journalist och Latinamerikakännare.
Publicerad: 2026-11-16
Lula da Silvas häpnadsväckande förvandling av första valomgångens förlust med två miljoner färre röster än Flávio Bolsonaro, till en klar seger med fyra miljoner fler röster än honom i den andra valomgången tre veckor senare, var inte bara ett snöpligt och oväntat nederlag för Flávio Bolsonaro. Det var också en broms för den högervåg som dominerat i Latinamerika de senaste åren.
Det är ett intryck som förstärks av flera andra senare händelser. Donald Trumps överraskande stora nederlag i mellanårsvalet i USA är en. En annan är riksrätten i Paraguay strax därefter då en enig kongress avsatte president Santiago Peña, som brukar beskrivas som en förebild för andra högerpresidenter. Han anklagades för banken Uenos sammanbrott, som försatt miljoner paraguayaner på bar backe. Santiago Peñas förvandling från högervågens omslagspojke till brottsling sammanfaller med sjunkande opinionssiffror för de flesta andra av kontinentens högerpresidenter.
För Lulas del är det goda nyheter. Högervågens avmattning kan göra det lättare för honom att bygga de kongressmajoriteter han behöver för att kunna driva sin politik, för att försvara sociala program, komma till rätta med det stora budgetunderskottet och, inte minst, öka insatserna för att försvara Amazonas.
Juruá, en av många bifloder till Amazonfloden. Foto: Alexander Gerst/Wikimedia
Lulas seger räddade troligen Amazonas från katastrof. Under hans senaste presidentperiod minskade avverkningen i Amazonas kraftigt och ligger nu på samma nivå som på 1980-talet. Under de fyra åren med Jair Bolsonaro som föregick Lula ökade i stället avverkningen med 60 procent. Samtidigt slopades många andra restriktioner, bland annat för mineralutvinning, och ursprungsbefolkningens territorier krympte. Stor oro fanns för att hans son Flávio, i det fall han segrat, skulle ha fortsatt på samma väg, vilket skulle driva Amazonas mot ekologisk kollaps med åtföljande klimatförändringar med katastrofala effekter långt utanför Brasilien.
Det är inte för inte som Amazonas kallas världens lunga.
Amazonas nio länder
Med Lula vid makten finns möjligheten att i stället bromsa. Och på sikt vända utvecklingen.
Men det blir inte lätt.
Även om 60 procent av Amazonas, motsvarande hela EU:s yta, ligger i Brasilien ryms delar av skogsområdet i ytterligare åtta länder – Bolivia, Peru, Ecuador, Colombia, Venezuela, Surinam och de två Guyana. Länder som nästan uteslutande styrs av högerregeringar som inte har visat något större intresse för att försvara Amazonas. Snarare tvärtom. I den ekonomiska frihetens namn har de underlättat både avverkning och mineral- och oljeutvinning.
En man ur ursprungsbefolkningen lägger till för att gå och rösta i Autazes i centrala Amazonas. Foto: Edmar Barros/AP/TT
På senare år har dessutom den organiserade brottsligheten i allt högre grad etablerat sig i Amazonas och blivit den drivande kraften i förstörelsen av den tropiska skogen. Samtidigt, som en bieffekt, hotas urfolkens samhällen av upplösning.
Det började med att flera ledande brottssyndikat som PCC och Comando Vermelho i Brasilien, ELN-gerillan och dissidentfraktioner från Farc-rebellerna i Colombia samt Los Lobos och Los Choneros i Ecuador använde Amazonas väldiga system av vattenvägar för att transportera kokain till hamnar i Guyana och Brasilien för vidare befordran till Europa och Västafrika.
Därpå har verksamheten diversifierats. I dag handlar det också om skogsavverkning, köttproduktion, exotiska djur, fiske i fridlysta vatten och framför allt utvinning av guld och kritiska metaller. Resultatet är inte bara avskogning, förgiftade vattendrag och marker, utan också samhällen som splittrats av våld, sexuella övergrepp och mutor. Ofta rekryteras barn och ungdomar som får betalt i droger i stället för i pengar. Situationen förvärras än mer av att de kriminella grupperna, med hjälp av minor och drönare, slåss med varandra om den territoriella kontrollen.
Kriminella grupper
Men att den tidigare gerillan ELN och utbrytargrupper från Farc tillhör de brottssyndikat som härjar i Amazonas kan få den oväntade effekten att Lula får Colombias högerpresident Abelardo de la Espriella som allierad i kampen för att försvara Amazonas.
Han har visserligen skurit ned budgeten till miljöbefrämjande åtgärder, men storsatsar i kampen mot de väpnade kriminella organisationerna, framför allt den gamla gerillan. Colombia och Brasilien har en över 160 mil lång gemensam gräns genom Amazonas som de kriminella grupperna försöker kontrollera.
Lula (stående till vänster i bilen med röd keps) avslutade sin valkampanj på stranden Copacabana i Rio de Janeiro. Foto: Silvia Izquierdo/AP/TT
Trots Flávio Bolsonaros anklagelser om valfusk erkände de la Espriella, liksom alla högerpresidenter i regionen med undantag av Argentinas Javier Milei, omedelbart Lulas valseger. Den colombianske presidenten skrev att “även om det råder djupa politiska och ideologiska olikheter behöver vi varandra i kampen mot narkoterrorism, illegal gruvdrift och försvar av Amazonas”. Det öppnar dörren för ett lite oväntat samarbete som kan påverka hela kontinenten, men också diskussionerna i den brasilianska kongressen.
Lula är känd som en skicklig förhandlare, ett “politiskt djur” som nu inleder sin fjärde presidentperiod, men han har kongressens båda kamrar emot sig. “Bolsonarismen”, den extrema högern som leds av Bolsonaros konservativa parti PL, gjorde ett oväntat bra kongressval. Men efter Flávio Bolsonaros flykt har det uppstått sprickor. PL:s ordförande erkände snabbt Lulas seger, till skillnad från Flávio. Det gjorde även Tarcísio de Freitas, guvernören i São Paulo som vid sidan av Bolsonaro är extremhögerns starke man och som har betonat att uppgiften är att söka lösningar på Brasiliens problem.
Nio fingrar
Splittringen inom bolsonarismen kommer förmodligen också att påverka centrão – den stora grupp av pragmatiska, eller om man så vill, opportunistiska partier som dominerar i kongressen och som pendlar mellan höger och vänster beroende på vilka fördelar de kan vinna. Men även om Lula lyckas förhandla fram majoriteter genom överenskommelser med centrão och kritiska bolsonaristas, återstår många problem.
Flávio Bolsonaro lämnade Brasilien efter valet och flög till Miami. Han erkände sig inte besegerad men det gjorde hans parti. Foto: Marta Lavandier/AP/TT
Lula har lovat att inte bara bibehålla de sociala hjälpprogram han initierat, utan utvidga dem och införa nya, som till exempel gratis kollektivtrafik under helgerna. Strax före valet infördes också fem dagars arbetsvecka, ett förslag som länge har drivits av Lulas Arbetarpartiet (PT) och som nu, av valtaktiska skäl, stöddes till och med av Flávio Bolsonaro. Men sociala hjälpprogram kostar och Brasilien lider redan av ett stort budgetunderskott.
De har också ett annat pris.
De sociala hjälpprogrammen har bidragit till att minska fattigdomen och arbetslösheten och till att höja lönerna. Men de har också skapat ökade förväntningar vilket i sin tur bidragit till omfattande skuldsättning. Över 80 procent av de brasilianska familjerna är skuldsatta och betalar kring 30 procent av sina inkomster i räntor och amorteringar. En situation som fick många att i desperation spela på olika vadslagningsplattformar. Det gjorde problemet än mer dramatiskt och fick Lula, strax före valet, att helt enkelt förbjuda den typen av spel. Men problemet med utbredd skuldsättning kvarstår och har inga enkla lösningar.
Lula intar en unik position i brasiliansk politik. Och när Flávio Bolsonaro i den sista tv-debatten före valet ironiskt kommenterade att Lula bara har nio fingrar blev det snabbt en bumerang. Lula blev av med sitt finger i en arbetsplatsolycka, en symbol för hans erfarenhet av det hårda arbetets villkor. Detta i kontrast till Flávio Bolsonaro som aldrig har arbetat, utom som politisk fixare i kretsen kring hans pappa Jair som sitter i husarrest dömd till 27 års fängelse för att ha planerat en statskupp.
Minskar Trumps hegemoni?
Lulas “magiska nio fingrar” blev en viktig ingrediens i den häpnadsväckande mobilisering som ledde till segern i den andra valomgången. Unga människor fick upp ögonen för skillnaderna mellan de två kandidaterna och bidrog till massiva demonstrationer och möten över hela jättelandet Brasilien – 20 gånger större än Sverige både till yta och folkmängd.
Till det bidrog också att Lula för första gången på allvar tog hjälp av sociala medier. Den unge kongressledamoten André Janones ställde sig i spetsen för en Whatsappkanal som kallades “Lulas armé” som snabbt fick över 10 miljoner följare. Ett resultat av det blev att Lula, sent omsider, skaffade sig en egen telefon av modernt snitt för att själv aktivt kunna delta.
– Jag ska regera med hjälp av både gatan och sociala medier, utropade han lite yrvaket efter segern. En slags förvarning om att de nödvändiga förhandlingarna med oppositionen inte längre kommer att ske bakom lyckta dörrar.
Ökat samarbete med grannländer? Colombias president Abelardo de la Espriella. Foto: Santiago Saldarriaga/AP/TT
Kanske är det också ett symboliskt steg ut ur den roll som representant för etablissemanget som Lula sagt att han känt sig instängd i.
Kanske kan hans insteg i den digitala världen också bidra till diskussionen om förnyelse av PT. Det är ett akut behov: fastän Lula är 81 år fyllda har han ännu inga tydliga arvtagare.
Med omvalet av Lula ökar chanserna till samordnade aktioner med Colombias Abelardo de la Espriella, samt presidenterna i andra Amazonasländer som Bolivia, Peru och Ecuador. Kanske kan det rent av lägga grund för ett alternativ till den “Amerikas sköld” som Donald Trump har lanserat för att bekämpa droghandeln, men som framför allt syftar till att befästa hans hegemoni på kontinenten.
En hegemoni som efter Lulas seger inte längre är lika självklar.