Sudan – Sociala förhållanden

Inbördeskriget i Sudan har drivit miljontals människor på flykt. FN beräknar att halva befolkningen är i behov av matbistånd. Samhällsservice och infrastruktur har till stor del ödelagts av striderna. Återkommande krig har tillsammans med perioder av torka flera gånger orsakat svältkatastrofer eller utbredd hungersnöd.

I runda tal lever minst två tredjedelar av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen. Landet saknar väl fungerande välfärdssystem och människor får förlita sig på familjen och släkten för sin sociala trygghet.

Inbördeskriget från våren 2023 har förvärrat en redan svår livssituation för flertalet invånare. På de flesta håll råder skriande brist på vårdkliniker, sjukvårdspersonal, rent dricksvatten och fungerande avlopp. Runt 70 procent av landets vårdkliniker var helt ur funktion i februari 2024, enligt FN-organet WHO. Bristen på rent vatten och på fungerande avlopp gör att sjukdomar sprider sig, speciellt infektioner och mag- och tarmsjukdomar, men också malaria och gulsot. Andelen aidssjuka invånare är dock låg, trots att hivviruset uppgavs sprida sig snabbt under striderna i södern.

Varannan sudanes lider av hunger, enligt FN, och miljontals barn under fem år, liksom gravida och ammande kvinnor, behöver akut matbistånd för sin överlevnad. Viktiga orsaker till matbristen är växande flyktingströmmar samt att omvärlden drog in mycket av biståndet efter militärkuppen 2021 (se Inrikespolitik och författning). Sudan är dessutom ett av de länder där klimatförändringarna slagit hårt, bland annat i form av omfattande översvämningar vilka leder till ökad spridning av malaria.

Svält förekommer i minst två städer, el-Fasher i Darfur och Kadugli i Södra Kordofan, enligt Integrated Food Security Phase Classification, som skriver att ytterligare ett 20-tal områden ligger på gränsen till svält.

I FN-organet UNDP:s index över mänsklig utveckling (HDI) återfinns Sudan bland de 18 länder i världen som bedöms ha den allra lägsta utvecklingsnivån (se hela listan här). Av sex länder i nordöstra Afrika rankas Sudan lägre än Djibouti men högre än Eritrea och Etiopien. Somalia och Sydsudan rankas näst lägst respektive lägst i världen. Samtliga sex länder bedöms ha en "låg utvecklingsnivå", den lägsta av fyra kategorier i världen.

Kvinnornas situation

Samhället är oftast starkt könssegregerat. Män och kvinnor lever skilda liv med noggrant reglerade arbetsuppgifter. Bland högutbildade i städerna har dessa regler börjat luckras upp.

Ett giftermål är i regel föräldrarnas sak. Även i välutbildade familjer är det vanligt att ett par inte träffas förrän på bröllopet. Därefter flyttar det unga paret oftast in i kvinnans föräldrahem, där de bor kvar åtminstone tills de får sitt första barn. Då sätter de eget bo men håller sig för det mesta nära hustruns föräldrar.

Kvinnorna är underrepresenterade på arbetsmarknaden; bara var fjärde yrkesaktiv är en kvinna.

Nio av tio sudanesiska kvinnor är könsstympade enligt FN, trots att ingreppet sedan 2020 är straffbart med upp till tre års fängelse och böter för den som utför det. Den mest radikala formen, den faraoniska omskärelsen, är vanlig.

I Darfur och andra krigsområden utgör våldtäkter ett led i krigföringen. Även andra former av våld mot kvinnor är vanliga. Chefen för FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha), Tom Fletcher, varnade hösten 2024 för en ”epidemi av sexuellt våld” mot Sudans kvinnor. Det sexuella våldet inbegriper våldtäkter, sexuell exploatering, kidnappning av civilpersoner för sexuellt utnyttjande, tvångsäktenskap och människohandel.

Många flickor får barn i mycket unga år. Abort är endast tillåten om kvinnans liv är i fara eller om hon blivit gravid genom våldtäkt eller incest.

Slaveri och människohandel

Många barn tvingas arbeta för familjens försörjning. Under inbördeskriget i södern tvångsrekryterade både armén och gerillan SPLM/ SPLA minderåriga till krigstjänst, och samma problem återkom sedan i Darfur.

Sedan inbördeskriget bröt ut 2023 har miljontals barn tvingats lämna sina hem och tusentals har dödats i konflikten, enligt FN:s barnfond Unicef. Uppskattningsvis är 13 miljoner barn i behov av humanitär hjälp.

Människohandel förekommer. En gammal företeelse som väcktes till nytt liv av inbördeskriget mellan norra och södra Sudan var slaveriet. Sedan islamister i Khartoum i slutet av 1980-talet förklarat kriget i södern för jihad, heligt krig, började arabiska milismän, murahalin, ta med sig svarta krigsfångar hem. Mest tillfångatogs kvinnor och barn. Omkring 11 000 personer togs som slavar i kriget i södra Sudan. Det är oklart hur många av dem som fortfarande är kvar i slaveri. I Darfur har slavjakt varit mindre vanligt eftersom alla där är muslimer och inte gärna tar andra muslimer som slavar.

Homosexuella relationer är olagliga och kan ge piskstraff och under vissa omständigheter dödsstraff. Intoleransen mot hbtq-personer är utbredd i samhället.

Om våra källor