Sudan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sudan/

Sudan skapades av den brittiska kolonialmakten utan hänsyn till etniska eller religiösa skillnader mellan norr och söder. Syftet var främst att få kontroll över Nilen för bevattning i Egypten. När landet blev självständigt 1956 följde närmare 50 år av inbördeskrig. Ett fredsavtal mellan norr och söder slöts 2005 och i juli 2011 delades slutligen Sudan. Då blev södra Sudan den självständiga staten Sydsudan. En rad tvister om gränsdragning och resursfördelning kvarstår dock mellan de två grannstaterna.

Geografi och klimat

Sudan är till ytan Afrikas tredje största land, drygt fyra gånger så stort som Sverige. Det ligger i nordöstra Afrika med en kort kust mot Röda havet i nordöst. En stor del av landet domineras av Saharaöknen, men söderut tar gradvis busksavann över. Nilen, världens längsta flod, rinner genom Sudan från söder till norr.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
1 861 484 km2 (2018) 1
Tid
svensk +1 timme
Angränsande land/länder
Eritrea, Etiopien, Sydsudan, Centralafrikanska republiken, Tchad, Libyen, Egypten
Huvudstad med antal invånare
Khartoum 5 100 000 (FN-uppskattning 2015)
Övriga större städer
Nyala 513 000, Port Sudan 499 000, Kassala 456 000, El Obeid 421 000 (uppskattning 2008)
Högsta berg
Kinyeti (3 187 m ö h)
Viktiga floder
Nilen
Medelnederbörd/år
Khartoum 72 mm (aug), 0 mm (nov–mars)
Medeltemperatur/dygn
Khartoum 33 °C (juni), 22 °C (jan)
1. källa: Europa World Plus. Gränsdragningen mot Sydsudan är delvis oklar

Källor

Befolkning och språk

I Sudan lever hundratals folkgrupper och ett trettiotal olika språk talas. Uppemot sju av tio invånare räknar sig som araber, men många av dem har sitt ursprung i icke-arabiska folk. Bland minoriteterna finns beja, fur och guhayna. Arabiska är officiellt språk. Bland de lokala språken är kushitiska och nilo-sahariska grupper viktiga. Etniska och religiösa skillnader, i synnerhet mellan muslimska araber i norr och kristna svarta i söder, var en del av den konflikt mellan norra och södra Sudan som 2011 ledde till att landet delades.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
uppemot halva befolkningen räknar sig som araber, näst största folkgrupp är dinka
Antal invånare
40 533 330 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
23 (2017)
Andel invånare i städerna
34,4 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
32,9 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
7,4 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,4 procent (2017)
Fertilitetsgrad
4,5 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,0 procent (2017)
Förväntad livslängd
64 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
66 år (2016)
Förväntad livslängd för män
63 år (2016)
Språk
arabiska är officiellt språk; engelska talas mellan olika folk i söder

Källor

Religion

Islam är statsreligion i Sudan, men i princip ska religionsfrihet råda. Efter landets delning 2011 är dock en mycket stor majoritet av befolkningen muslimer, oftast sunniter. Traditionell sudanesisk islam har inslag från förislamiska religioner. Sufiska ordenssällskap (islamiska mystiker) spelar en viktig roll.

Utbildning

I teorin ska alla barn få avgiftsfri, obligatorisk grundskoleutbildning i åtta år från sex års ålder. Världsbanken uppskattade 2012 att endast 54 procent av barnen i Sudan började grundskolan och avhoppen var dessutom många. Färre flickor än pojkar går i skolan.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
60,4 procent (2017)
Läs- och skrivkunnighet
53,5 procent (2008)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
10,8 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,8 procent (2009)

Källor

Kultur

Det kulturella inflytandet från islam är starkt. De sufiska ordnarna (islamiska mystiker) har egna sång- och danstraditioner, som zikher och madieh. Före militärkuppen 1989 nådde arabisk populärmusik från huvudstaden Khartoum via radio långt utanför Sudans gränser och blev stilbildande på Afrikas horn.

Arbetsmarknad

Sudaneser har laglig rätt att bilda och vara medlemmar i fackföreningar, men i verkligheten är fri facklig verksamhet omöjlig. Brott mot strejkförbudet kan i princip straffas med döden.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
13,0 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
27,0 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Inbördeskrigen i Sudan har drivit miljontals människor på flykt såväl inom landet som utomlands. Krigen har, tillsammans med perioder av torka, då och då orsakat svältkatastrofer eller utbredd hungersnöd. Samtidigt har många sudaneser i lugnare delar av landet upplevt förbättringar av sin levnadsstandard, särskilt under 2000-talets första årtionde då oljeutvinning gav staten stora inkomster.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
42 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
0,2 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,1 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
58,9 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
36,6 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,3 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
152 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
31 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Umgänget mellan människor i Sudan är vanligtvis okomplicerat och liksom i alla muslimska kulturer är gästfrihet en närmast tvingande dygd. Så en utländsk gäst har goda chanser att bli hembjuden till en familj. Hälsningen "As-Salaam Aleikum" och ett handslag inleder de flesta möten med en sudanes.

Äldre historia

Nilen förenar Sudan med Egypten, och förbindelserna går tillbaka till faraonisk tid. Storbritannien ingrep på 1800-talet i bägge länderna, något som i Sudan ledde till det islamistiskt/nationalistiska mahdistupproret. Britterna besegrade dock mahdisterna i slaget vid Omdurman 1898. Inför Sudans självständighet på 1950-talet startade ett nytt uppror i det svarta, södra Sudan, riktat mot araberna i norr.

Modern historia

Sedan Sudan blivit självständigt från den brittiska kolonialmakten 1956 styrdes landet i huvudsak av en muslimsk, arabisk centralregering i norr. Spänningar mellan regimen och svarta, kristna grupper i söder ledde till inbördeskrig i två omgångar: 1955–1972 och 1983–2005. Krigen orsakade civilbefolkningen enormt lidande – uppemot 2,5 miljoner döda och över fyra miljoner på flykt – innan landet delades i Sudan och Sydsudan 2011.

Politiskt system

Sudans författning från 1998 upphävdes den 11 april 2019 i samband med en militärkupp. Efter månader av protester i landet ingick det styrande militärrådet och proteströrelsens företrädare ett avtal om en övergång till civilt styre om tre år. Fram till dess ska de militära och civila ledarna samregera.

Demokrati och rättigheter

Sudan styrs av ett övergångsråd och en tillfällig regering, i vilka både militära och civila krafter är representerade. De övertog makten i landet efter en militärkupp våren 2019 då president Omar al-Bashirs 30-åriga regim avsattes. Regimen präglades av trakasserier mot oppositionen, samt grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Medierna var hårt kontrollerade och korruptionen omfattande.

Aktuell politik

I augusti 2019 tillträdde ett övergångsstyre i Sudan, fyra månader efter det att landets president Omar al-Bashir störtats i en militärkupp. Övergångsstyret består av ett civil-militärt råd och en regering som ska leda landet fram till allmänna val 2022.

Fakta – politik

Officiellt namn
Al-Jumhuriya al-Sudan/ Republiken Sudan
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
general Abdel Fattah Abdelrahman al-Burhan leder ett övergångsråd 1
Regeringschef
tf premiärminister Abdalla Hamdok 2
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Nationella kongresspartiet (NCP) 323, Demokratiska unionistpartiet (DUP) 25, övriga 78 (2015)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Nationella kongresspartiet (NCP) 323, SPLM 99, övriga 28 (2010)
Valdeltagande
46,4 % i president- och parlamentsvalet 2015
Kommande val
allmänna val 2022
1. general Abdel Fattah Abdelrahman al-Burhan ska leda övergångsrådet i 21 månader från den 21 augusti 2019
2. Abdalla Hamdok leder en övergångsregering fram till allmänna val planerade till 2022.

Källor

Utrikespolitik och försvar

Sudans val av allierade i omvärlden har skiftat under det dryga halvsekel som landet har varit självständigt. Från början var Sudan nära knutet till västvärlden och drogs senare mot Sovjetblocket för att därefter mest samarbeta med andra arabstater. Under 2000- och 2010-talet har Kina utgjort Sudans viktigaste politiska stöd och största handelspartner.

Fakta – försvar

Armén
100 000 man (2017)
Flygvapnet
3 000 man (2017)
Flottan
1 300 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
3,2 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
30,9 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Delningen av Sudan i juli 2011 innebar ett enormt slag mot det nya, mindre Sudans ekonomi, då tre av fyra oljekällor hamnade i den nya staten Sydsudan. Ännu flera år senare kämpar Sudan med effekterna av förlusten av oljeinkomsterna och landet genomgår hårda besparingsprogram. Beroendet är stort av lån och bistånd från Kina och flera arabländer.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
977 US dollar (2018)
Total BNP
40 852 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
-2,3 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
31,5 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
6,1 procent (2011)
Servicesektorns andel av BNP
49,5 procent (2018)
Inflation
50,4 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
212,1 procent (2018)
Utlandsskuld
21 754 miljoner US dollar (2017)
Valuta
dinar (SDD) alternativt pund (SDP)
Varuexport
3 485 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
7 065 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 4 679 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
28 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
boskap, hudar, skinn, sesamfrön, bomull, olja, naturgas
Största handelspartner
Saudiarabien, Kina, Japan, Sydkorea, Tyskland, Storbritannien, Frankrike

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Mellan millennieskiftet och landets delning i juli 2011 var Sudan ett av Afrikas största oljeländer och landets ekonomi var i hög grad baserad på oljeinkomster. När landet klövs i en nordlig och en sydlig del tillföll tre av fyra oljekällor den nya staten Sydsudan. Olja är fortfarande en viktig naturresurs för det nya, mindre Sudan, men när landet tvingades söka efter nya inkomster blev ökad guldutvinning snabbt betydelsefull.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
375 kilo oljeekvivalenter (2013)
Elkonsumtion per person
159 kilowattimmar, kWh (2013)
Utsläpp av koldioxid totalt
15 365 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,3 ton (2013)
Andelen energi från förnyelsebara källor
61,6 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Två av tre sudaneser livnär sig av jordbruk och/eller boskapsskötsel. Basgrödor är durra, hirs och vete. Bomull var länge den viktigaste exportgrödan, men sedan 1990-talet har sesamfrön innehaft den platsen. Det odlas också mycket jordnötter och sockerrör.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
31,5 procent (2018)

Källor

Industri

Med undantag för den oljerelaterade industrin är industrisektorn liten och outvecklad. De första fabrikerna byggdes i början av 1900-talet för bomullsberedning. Livsmedel tillverkas också. Tillverkningsindustrin är centrerad kring huvudstaden Khartoum, medan oljeindustrin främst är förlagd till hamnstaden Port Sudan vid Röda havet.