Sudan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sudan/

Sudan skapades av den brittiska kolonialmakten utan hänsyn till etniska eller religiösa skillnader mellan norr och söder. Syftet var främst att få kontroll över Nilen för bevattning i Egypten. När landet blev självständigt 1956 följde närmare 50 år av inbördeskrig. Ett fredsavtal mellan norr och söder slöts 2005 och i juli 2011 delades slutligen Sudan. Då blev södra Sudan den självständiga staten Sydsudan. Sedan våren 2023 plågas Sudan av ett brutalt inbördeskrig.

Sudan – Geografi och klimat

Sudan är till ytan Afrikas tredje största land, drygt fyra gånger så stort som Sverige. Det ligger i nordöstra Afrika med en kort kust mot Röda havet i nordöst. En stor del av landet domineras av Saharaöknen, men söderut tar gradvis busksavann över. Klimatet är tropiskt hett, särskilt i öknarna i norr.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
1 878 000 km2 (2022) 1
Tid
svensk +1 timme
Angränsande land/länder
Eritrea, Etiopien, Sydsudan, Centralafrikanska republiken, Tchad, Libyen, Egypten
Huvudstad med antal invånare
Khartoum 5 989 000 (med förorter, FN-uppskattning 2021)
Övriga större städer
Nyala 967 400, El-Obeid 495 300, Port Sudan 493 400, Wad Madani 383 500, Kassala 371 300 (FN-uppskattning 2021)
Högsta berg
Kinyeti (3 187 m ö h)
Viktiga floder
Nilen
Medelnederbörd/år
Khartoum 72 mm (aug), 0 mm (nov–mars)
Medeltemperatur/dygn
Khartoum 33 °C (juni), 22 °C (jan)
1. siffran är ungefärlig; Sudan och Sydsudan tvistar om vissa gränsområden

Sudan – Befolkning och språk

I Sudan lever hundratals folkgrupper och ett 30-tal olika språk talas. Uppemot sju av tio invånare räknar sig som araber, men många av dem har sitt ursprung i icke-arabiska folk. Bland minoriteterna finns beja, fur och guhayna. Arabiska är officiellt språk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
uppemot halva befolkningen räknar sig som araber, näst största folkgrupp är dinka
Antal invånare
46 874 204 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
24 (2020)
Andel invånare i städerna
36 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
31,5 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
7,0 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
2,6 procent (2022)
Fertilitetsgrad
4,5 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
50,0 procent (2022)
Förväntad livslängd
65 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
68 år (2021)
Förväntad livslängd för män
63 år (2021)
Språk
arabiska är officiellt språk, engelska talas mellan olika folk i söder

Sudan – Religion

Islam är statsreligion i Sudan, men i princip ska religionsfrihet råda. Efter landets delning 2011 är en mycket stor majoritet av befolkningen muslimer, oftast sunniter.

Sudan – Utbildning

I teorin ska alla barn i Sudan få avgiftsfri, obligatorisk grundskoleutbildning i åtta år från sex års ålder. FN:s barnfond Unicef varnade dock 2022 för att var tredje skolbarn inte längre deltar i undervisningen. Orsakerna till det är flera.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
60,7 procent (2018)
Andel barn som börjar grundskolan
60,0 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
2,0 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,5 procent (2021)

Sudan – Sociala förhållanden

Inbördeskriget i Sudan har drivit miljontals människor på flykt. FN beräknar att nästan halva befolkningen är i behov av matbistånd. Samhällsservice och infrastruktur har till stor del ödelagts av striderna. Återkommande krig har tillsammans med perioder av torka flera gånger orsakat svältkatastrofer eller utbredd hungersnöd.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
60 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
36,9 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland vuxna (15–49 år)
0,1 procent (2021)
Spädbarnsdödlighet
39 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
3,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
23 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
31 procent (2018)

Sudan – Kultur

Det kulturella inflytandet från islam är starkt. De sufiska ordnarna (islamiska mystiker) har egna sång- och danstraditioner, som zikher och madieh. Före militärkuppen 1989 nådde arabisk populärmusik från huvudstaden Khartoum via radio långt utanför Sudans gränser och blev stilbildande på Afrikas horn.

Sudan – Seder och bruk

Liksom i alla muslimska kulturer är gästfrihet en närmast tvingande dygd i Sudan. En utländsk gäst har goda chanser att bli hembjuden till en sudanesisk familj.

Sudan – Äldre historia

Nilen förenar Sudan med Egypten, och förbindelserna går tillbaka till faraonisk tid. Storbritannien ingrep på 1800-talet i bägge länderna, något som i Sudan ledde till det islamistiskt/nationalistiska mahdistupproret. Britterna besegrade mahdisterna i slaget vid Omdurman 1898. Inför Sudans självständighet på 1950-talet startade ett nytt uppror i det svarta, södra Sudan, riktat mot araberna i norr.

Sudan – Modern historia

Sedan Sudan blivit självständigt från den brittiska kolonialmakten 1956 styrdes landet i huvudsak av en muslimsk, arabisk centralregering i norr. Spänningar mellan regimen och svarta, kristna grupper i söder ledde till inbördeskrig i två omgångar: 1955–1972 och 1983–2005. Krigen orsakade civilbefolkningen stort lidande – uppemot 2,5 miljoner döda och över fyra miljoner på flykt – innan landet delades i Sudan och Sydsudan 2011.

Sudan – Demokrati och rättigheter

Sudans moderna historia präglas av kupper, militärt styre och korta perioder av bräckliga försök att införa demokrati. Oftast har styret av landet kännetecknats av trakasserier mot oppositionen samt grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Sedan våren 2023 är det oklart hur landet styrs, då hårda strider inom militären rasar i huvudstaden.

Sudan – Inrikespolitik och författning

I Sudan rasar sedan i april 2023 ett inbördeskrig mellan de reguljära styrkorna och milisen RSF. Striderna har lett till tusentals människors död och tvingat miljontals på flykt. Den sudanesiska staten har brutit samman och landet saknar författning, parlament och en fungerande regering. Sjukvård och annan samhällsservice har näst intill slagits ut. Över 95 procent av invånarna har inte råd med ett mål mat om dagen, enligt FN:s livsmedelsprogram (WFP).

Fakta – politik

Officiellt namn
Al-Jumhuriya al-Sudan/ Republiken Sudan
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
överbefälhavare Abdel Fattah Abdelrahman al-Burhan
Regeringschef
tf premiärminister Osman Hussein (2022–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Nationella kongresspartiet (NCP) 323, Demokratiska unionistpartiet (DUP) 25, övriga 78 (2015)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Nationella kongresspartiet (NCP) 323, SPLM 99, övriga 28 (2010)
Valdeltagande
46 procent i president- och parlamentsvalet 2015
Kommande val
oklart i dagsläget

Sudan – Utrikespolitik och försvar

Sudans val av allierade i omvärlden har skiftat sedan självständigheten 1956. Kina var under 2000- och 2010-talet det viktigaste politiska stödet och största handelspartner. Militärens maktövertagande 2021 fördömdes av stora delar av omvärlden och när inbördeskrig bröt ut två år senare evakuerade flertalet länder sin personal. Formellt har inget land tagit parti för någon stridande part.

Fakta – försvar

Armén
100 000 man (2022)
Flygvapnet
3 000 man (2022)
Flottan
1 300 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
1,02 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
7,4 procent (2021)

Sudan – Ekonomisk översikt

Delningen av Sudan 2011 blev ett dråpslag mot det nya, mindre Sudans ekonomi, då tre av fyra oljekällor hamnade i Sydsudan. Över ett årtionde senare kämpar Sudan fortfarande med effekterna av detta och landet genomgår hårda besparingsprogram. Beroendet är stort av lån och bistånd från bland annat Kina. Inbördeskriget från 2023 är en ekonomisk katastrof för landet och dess invånare.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
1 102 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
-2,5 procent (2022)
Total BNP
51 662 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
5,0 procent (2022)
Industrins andel av BNP
4,9 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
6,4 procent (2022)
Inflation
154,9 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
127,6 procent (2022)
Utlandsskuld
22 165 miljoner US dollar (2021)
Valuta
Nytt sudanesiskt pund
Varuexport
4 191 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
10 064 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-2,9 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
28 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
Olja och oljeprodukter, guld, sesamfrön (2020)
Största handelspartner
Kina, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Indien, Egypten (2020)
Mottaget bistånd per invånare
82 US dollar (2021)

Sudan – Naturtillgångar, energi och miljö

Olja och guld är Sudans viktigaste naturtillgångar. Oljan betydelse har dock minskat dramatiskt sedan landets delning 2011. Elektricitet utvinns ur vattenkraft och i oljeeldade kraftverk. Sudan tillhör de länder som är hårt utsatta för klimatförändringarnas negativa effekter.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
375 kilo oljeekvivalenter (2013)
Elkonsumtion per invånare
159 kilowattimmar, kWh (2013)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
62 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
49 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
107,11 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
2,44 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
20 796 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,5 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
55 887 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Sudan – Jordbruk och industri

Två av tre sudaneser livnär sig av jordbruk och/eller boskapsskötsel. Bomull var länge den viktigaste exportgrödan, men sedan 1990-talet har sesamfrön innehaft den platsen. Med undantag för den oljerelaterade industrin är Sudans industrisektor relativt liten och outvecklad.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
5,0 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
36,9 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
9,9 procent (2020)
Industrins andel av BNP
4,9 procent (2022)