Sudan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sudan/

Sudan skapades av den brittiska kolonialmakten utan hänsyn till etniska eller religiösa skillnader mellan norr och söder. Syftet var främst att få kontroll över Nilen för bevattning i Egypten. När landet blev självständigt 1956 följde närmare 50 år av inbördeskrig. Ett fredsavtal mellan norr och söder slöts 2005 och i juli 2011 delades slutligen Sudan. Då blev södra Sudan den självständiga staten Sydsudan. En rad tvister om gränsdragning och resursfördelning kvarstår dock mellan de två grannstaterna.

Sudan – Geografi och klimat

Sudan är till ytan Afrikas tredje största land, drygt fyra gånger så stort som Sverige. Det ligger i nordöstra Afrika med en kort kust mot Röda havet i nordöst. En stor del av landet domineras av Saharaöknen, men söderut tar gradvis busksavann över. Klimatet är tropiskt hett, särskilt i öknarna i norr.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
2 505 813 km2 (2020) 1
Tid
svensk +1 timme
Angränsande land/länder
Eritrea, Etiopien, Sydsudan, Centralafrikanska republiken, Tchad, Libyen, Egypten
Huvudstad med antal invånare
Khartoum 5 830 000 (med förorter, FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Nyala 922 500, Port Sudan 483 500, El-Obeid 481 350, Kassala 364 000 (FN-uppskattning 2020)
Högsta berg
Kinyeti (3 187 m ö h)
Viktiga floder
Nilen
Medelnederbörd/år
Khartoum 72 mm (aug), 0 mm (nov–mars)
Medeltemperatur/dygn
Khartoum 33 °C (juni), 22 °C (jan)
1. siffran är ungefärlig; Sudan och Sydsudan tvistar om vissa gränsområden

Källor

Sudan – Befolkning och språk

I Sudan lever hundratals folkgrupper och ett trettiotal olika språk talas. Uppemot sju av tio invånare räknar sig som araber, men många av dem har sitt ursprung i icke-arabiska folk. Bland minoriteterna finns beja, fur och guhayna. Arabiska är officiellt språk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
uppemot halva befolkningen räknar sig som araber, näst största folkgrupp är dinka
Antal invånare
43 849 269 (2020)
Andel invånare i städerna
34,4 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
32,9 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
7,4 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,4 procent (2017)
Fertilitetsgrad
4,5 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,0 procent (2017)
Förväntad livslängd
65 år (2019)
Förväntad livslängd för kvinnor
67 år (2019)
Förväntad livslängd för män
63 år (2019)
Språk
arabiska är officiellt språk; engelska talas mellan olika folk i söder

Källor

Sudan – Religion

Islam är statsreligion i Sudan, men i princip ska religionsfrihet råda. Efter landets delning 2011 är dock en mycket stor majoritet av befolkningen muslimer, oftast sunniter.

Sudan – Utbildning

I teorin ska alla barn i Sudan få avgiftsfri, obligatorisk grundskoleutbildning i åtta år från sex års ålder. FN-organet Unesco uppskattade dock 2017 att endast sex av tio barn började skolan. Dessutom är avhoppen många. Knappt hälften av eleverna går vidare till högstadiet.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
60,4 procent (2017)
Läs- och skrivkunnighet
60,7 procent (2018) 1
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
2,2 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,8 procent (2009)
1. källa: Unesco

Källor

Sudan – Kultur

Det kulturella inflytandet från islam är starkt. De sufiska ordnarna (islamiska mystiker) har egna sång- och danstraditioner, som zikher och madieh. Före militärkuppen 1989 nådde arabisk populärmusik från huvudstaden Khartoum via radio långt utanför Sudans gränser och blev stilbildande på Afrikas horn.

Sudan – Arbetsmarknad

Sudan är drabbat av hög arbetslöshet, i synnerhet bland kvinnor och ungdomar i storstäderna. De allra flesta sudaneser försörjer sig på odling och/eller boskapsskötsel för eget bruk. För landet viktiga näringar som oljeindustri och guldbrytning ger ytterst få jobbtillfällen till sudaneserna.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
13,0 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
27,0 procent (2019)

Källor

Sudan – Sociala förhållanden

Inbördeskrigen i Sudan har drivit miljontals människor på flykt såväl inom landet som utomlands. Krigen har, tillsammans med perioder av torka, då och då orsakat svältkatastrofer eller utbredd hungersnöd. Samtidigt har många sudaneser i lugnare delar av landet upplevt förbättringar av sin levnadsstandard, särskilt efter millennieskiftet då oljeutvinning gav staten stora inkomster. Under 2010-talet tvingade dock en ekonomisk kris tillbaka många i fattigdom.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
42 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,2 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
58,9 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
36,6 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,3 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
152 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
31 procent (2018)

Källor

Sudan – Seder och bruk

Liksom i alla muslimska kulturer är gästfrihet en närmast tvingande dygd i Sudan. En utländsk gäst har goda chanser att bli hembjuden till en sudanesisk familj.

Sudan – Äldre historia

Nilen förenar Sudan med Egypten, och förbindelserna går tillbaka till faraonisk tid. Storbritannien ingrep på 1800-talet i bägge länderna, något som i Sudan ledde till det islamistiskt/nationalistiska mahdistupproret. Britterna besegrade mahdisterna i slaget vid Omdurman 1898. Inför Sudans självständighet på 1950-talet startade ett nytt uppror i det svarta, södra Sudan, riktat mot araberna i norr.

Sudan – Modern historia

Sedan Sudan blivit självständigt från den brittiska kolonialmakten 1956 styrdes landet i huvudsak av en muslimsk, arabisk centralregering i norr. Spänningar mellan regimen och svarta, kristna grupper i söder ledde till inbördeskrig i två omgångar: 1955–1972 och 1983–2005. Krigen orsakade civilbefolkningen stort lidande – uppemot 2,5 miljoner döda och över fyra miljoner på flykt – innan landet delades i Sudan och Sydsudan 2011.

Sudan – Politiskt system

Sudans författning från 1998 upphävdes den 11 april 2019 i samband med en militärkupp. Efter månader av folkliga protester runt om i landet undertecknade det styrande militärrådet och proteströrelsens företrädare ett så kallat politiskt och konstitutionellt avtal den 17 augusti 2019. Detta ersatte 1998 års författning. Efter en ny kupp den 25 oktober 2021 är författningsläget oklart.

Sudan – Demokrati och rättigheter

Sudans moderna historia präglas av kupper, militärt styre och korta perioder av bräckliga försök att införa demokrati. Oftast har styret av landet kännetecknats av trakasserier mot oppositionen samt grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Sedan en kupp genomfördes den 25 oktober 2021 styrts landet av militären.

Sudan – Aktuell politik

I augusti 2019 tillträdde ett civil-militärt övergångsstyre i Sudan, fyra månader efter det att landets auktoritära president Omar al-Bashir störtats i en militärkupp efter 30 år vid makten. Övergångsstyret skulle leda landet fram till allmänna val 2022, men en ny militärkupp i oktober 2021 satte stopp för det.

Fakta – politik

Officiellt namn
Al-Jumhuriya al-Sudan/ Republiken Sudan
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
överbefälhavare Abdel Fattah Abdelrahman al-Burhan 1
Regeringschef
tf premiärminister Abdalla Hamdok (2021-)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Nationella kongresspartiet (NCP) 323, Demokratiska unionistpartiet (DUP) 25, övriga 78 (2015)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Nationella kongresspartiet (NCP) 323, SPLM 99, övriga 28 (2010)
Valdeltagande
46 procent i president- och parlamentsvalet 2015
Kommande val
allmänna val 2022
1. kuppledaren general Abdel Fattah Abdelrahman al-Burhan leder ett övergångsråd som han själv tillsatt.

Källor

Sudan – Utrikespolitik och försvar

Sudans val av allierade i omvärlden har skiftat sedan självständigheten 1956. Från början var landet nära knutet till västvärlden och drogs senare mot Sovjetblocket för att därefter mest samarbeta med andra arabstater. På 2000- och 2010-talen utgjorde Kina Sudans viktigaste politiska stöd och största handelspartner. Under övergångsstyret från 2019 närmade sig landet åter väst. Stora delar av omvärlden fördömde den militärkupp som i oktober 2021 satte stopp för demokratiprocessen.

Fakta – försvar

Armén
100 000 man (2017)
Flygvapnet
3 000 man (2017)
Flottan
1 300 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,6 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
9,2 procent (2019)

Källor

Sudan – Ekonomisk översikt

Delningen av Sudan i juli 2011 innebar ett enormt slag mot det nya, mindre Sudans ekonomi, då tre av fyra oljekällor hamnade i den nya staten Sydsudan. Ännu ett årtionde senare kämpar Sudan med effekterna av förlusten av oljeinkomsterna och landet genomgår hårda besparingsprogram. Beroendet är stort av lån och bistånd från bland annat Kina och flera arabländer.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
977 US dollar (2018)
Total BNP
40 852 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
-2,6 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
31,5 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
6,1 procent (2011)
Servicesektorns andel av BNP
49,5 procent (2018)
Inflation
51,0 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
212,1 procent (2018)
Utlandsskuld
22 264 miljoner US dollar (2019)
Valuta
Nytt sudanesiskt pund
Varuexport
3 485 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
7 065 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 4 679 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
28 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
Olja och oljeprodukter, guld, sesamfrön (2019)
Största handelspartner
Kina, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Indien (2018)

Källor

Sudan – Naturtillgångar, energi och miljö

Olja och guld är Sudans viktigaste naturtillgångar. Guldbrytningens betydelse för ekonomin har ökat i takt med att landets inkomster från oljexport har minskat. Elektricitet utvinns huvudsakligen ur vattenkraft.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
375 kilo oljeekvivalenter (2013)
Elkonsumtion per person
159 kilowattimmar, kWh (2013)
Utsläpp av koldioxid totalt
20 000 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,3 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
61,6 procent (2015)

Källor

Sudan – Jordbruk och industri

Två av tre sudaneser livnär sig av jordbruk och/eller boskapsskötsel. Bomull var länge den viktigaste exportgrödan, men sedan 1990-talet har sesamfrön innehaft den platsen. Med undantag för den oljerelaterade industrin är Sudans industrisektor relativt liten och outvecklad.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
31,5 procent (2018)

Källor