
Ryssland
Ryssland är med sin väldiga landmassa från Östersjön till Stilla havet världens största land. Under 1990-talet pågick en bitvis smärtsam och kaotisk omställning från kommunistisk diktatur till marknadsekonomi och ett friare samhällssystem. Under president Putins styre från 2000 har en återgång skett till ett mer auktoritärt styre och tystande av regimkritiska röster. Klyftan till västländerna har vidgats och Ryssland har gått till militärt angrepp på grannstater som försökt orientera sig västerut.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2023
-
Mars
-
Ryska kärnvapen till Belarus
Ryssland kommer att placera taktiska kärnvapen i Belarus, meddelar president Putin som förklarar att han själv och den belarusiske presidenten Aleksandr Lukasjenko är överens. Vapnen ska förbli under rysk kontroll. USA har i årtionden placerat kärnvapen i allierade stater, framhåller Putin. Han hänvisar också till att Storbritannien planerar att förse Ukraina med ammunition med utarmat uran. Sådana vapen är inte kärnvapen, men de har starkt pansarbrytande effekt som Ukrainas försvarsmakt skulle kunna använda mot ryska invasionsstyrkor.
-
Ryssland och Kina fördjupar vänskap
President Vladimir Putin tar emot Kinas president Xi Jinping som besöker Moskva i tre dagar. Under visiten enas de båda ledarna om att fördjupa den nära vänskapen mellan länderna. Sedan Ryssland inledde sitt storskaliga anfall på Ukraina 2024 har Kina ökat sina inköp av rysk energi och vid mötet diskuterar Putin och Xi planerna på att bygga ännu en gasledning från Sibirien till Kina. De skriver också under ett avtal om fördjupat samarbete på olika områden. I ett uttalande kritiserar de båda ledarna vad de kallar USA:s underminerande av global säkerhet. De uttalar också ”stor oro” över Natos ökande inflytande i Asien. Apropå på den fredsplan som Kina lagt fram angående Ukraina (se 24 februari 2022) säger Putin att den kan utgöra grund för ett fredsavtal när ”Kiev och väst är redo för det”.
-
ICC ger order om att gripa Putin för krigsbrott
Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdar en arresteringsorder för president Vladimir Putin. Domstolen anser att Putin gjort sig skyldig till krigsbrott genom att bland annat vara ansvarig för deportationen av barn från ryskkontrollerade områden i Ukraina till Ryssland. Även Maria Lvova-Belova, som är presidentens kommissionär för barns rättigheter, omfattas av arresteringsordern. Eftersom Ryssland inte är medlem av ICC kan ordern bara utföras om Putin eller Lvova-Belova besöker något land som anslutit sig till ICC. Domstolens utspel kommer dagen efter det att FN-utredare slagit fast att deportationerna utgör krigsbrott. Ukrainas regering hävdar att tiotusentals barn har förts till Ryssland. Antalet kan FN-utredarna inte uttala sig om men de har dokumenterat fall där barn har flyttats från barnhem eller fosterhem i Ukraina och där förberedelser har gjorts för att göra barnen till ryska medborgare. I rapporten belyses också andra handlingar från rysk sida som bedöms vara krigsförbrytelser som attacker mot civila och mot infrastruktur, mord, tortyr och våldtäkter. FN-utredarna uppger samtidigt att ukrainska styrkor har gjort sig skyldiga till minst två fall av krigsförbrytelser, däribland bruk av klustervapen.
-
-
Februari
-
Kinesisk fredsplan på invasionens årsdag
Kina lägger fram en fredsplan i tolv punkter när det fullskaliga ryska invasionskriget i Ukraina har pågått i ett år. I planen ingår eldupphör, inrättandet av humanitära korridorer för evakuering av civila, start för fredssamtal mellan parterna och att sanktioner mot Ryssland ska hävas men planen säger inget om rysk reträtt från ockuperade områden. I en omröstning i FN:s generalförsamling inför årsdagen lägger Kina ned sin röst medan 141 av 193 länder ställer sig bakom kravet att Ryssland snarast och villkorslöst ska dra tillbaka sina styrkor från Ukraina. Endast Belarus, Nordkorea, Syrien, Mali, Eritrea och Nicaragua ger Ryssland sitt uttalade stöd, men resultatet av omröstningen i generalförsamlingen är inte bindande.
-
Putin fryser nedrustningsavtal
Ryssland fryser sitt deltagande i nedrustningsavtalet Nya Start, det avtal med USA om att begränsa antalet kärnvapen som förlängdes med fem år 2021. Beskedet lämnas när president Vladimir Putin håller sitt årliga tal om tillståndet i nationen. Som skäl till beslutet anger ryska UD "extrem fientlighet" från USA:s sida och att Washington förändrat Rysslands säkerhetssituation genom sitt stöd till Ukraina. USA anklagas också för att ha brutit mot Nya Start på centrala punkter men samtidigt uppger ryska UD att Ryssland kommer hålla fast vid de vapenbegränsningar som anges i avtalet. USA har tidigare anklagat Ryssland för att förhindra inspektioner relaterade till avtalet.