2025

• Juni

• Sju israeliska soldater dödas i Khan Yunis

  25 juni

  Israel uppger att sju soldater dödats i södra Gaza i en attack mot ett bepansrat fordon. Attacken, som inträffade den 24 juni, betecknas som en av de dödligaste som drabbat israeliska armén under det mer än 20 månader långa Gazakriget. Det bepansrade fordonet fattade eld sedan sprängämnen fästs vid det när soldaterna var på patrull i staden Khan Yunis. Premiärminister Benjamin Netanyahu säger i ett uttalande på sociala medier att det var "en svår dag för Israels folk". Över 440 israeliska soldater har dödats sedan kriget bröt ut i oktober 2023.

• Israel undanröjer iranska "hot", accepterar vapenvila

  24 juni

  Israel säger sig ha uppnått alla målen i sitt krig mot Iran för att undanröja "de existentiella hot" som Irans kärnteknikprogram och ballistiska missiler utgjorde. Det säger regeringen sedan premiärminister Benjamin Netanyahu mött sitt säkerhetskabinett samt försvarsministern, IDF:s stabschef och chefen för Mossad. Israel har uppnått fullständigt herravälde i luftrummet över Teheran samt utdelat ett hårt slag mot den iranska militärledningen, heter det vidare. Israel är också berett att följa vapenvilan USA:s president Trump tillkännager den 23 juni, men varnar att kränkningar kommer att besvaras kraftfullt. Så skedde den 24 juni trots att Trump uppmanat Israel att låta bli. Trump uttrycker stor frustration över att parterna inte respekterat vapenvilan, men vidhåller att den gäller. Efter ett samtal mellan Trump och Netanyahu säger sig Israel ha "avstått" från fler attacker.

• USA anfaller Iran

  22 juni

  Kriget mot Iran går in i en ny fas när USA aktivt går med och bombar tre kärntekniska anläggningar i den islamiska republiken. Vid attackerna används djuppenetrerande så kallade bunkerknäckande bomber, som kan komma åt ställen som Israel inte når. Sedan kriget inleddes den 13 juni har Israel angripit militära mål och kärnteknikanläggningar runtom i Iran samt utför riktade mord på militära befäl och forskare. Stora delar av Irans luftvärn uppges vara utslaget, bland annat över huvudstaden Teheran. Både Israel och USA har uppmanat Teheranborna att evakuera. Även statlig iransk tv har bombats. Iran har svarat med bland annat ballistiska robotar mot storstäder som Tel Aviv, Haifa och Jerusalem. En del av dem har passerat det avancerade israeliska luftvärnet, den så kallade Järnkupolen, och orsakar stor skada. Enligt officiella uppgifter har över 20 människor dödats i Israel och fler än 200 i Iran.

   

• Flyganfall mot Irans kärnteknikanläggningar

  13 juni

  Ett omfattande luftangrepp inleds mot Iran med motiveringen att slå ut landets kärnteknikprogram, som av FN:s atomenergiorgan bedöms vara nära att kunna ta fram kärnvapen. Bland annat bombas den viktiga kärntekniska anläggningen i Natanz. Även mål i huvudstaden Teheran angrips och flera av landets högsta militära befälhavare dödas, bland dem chefen för revolutionsgardet Hossein Salami, liksom flera kärnteknikexperter. Premiärminister Benjamin Netanyahu beskriver kärnteknikprogrammet som ”ett hot mot Israels överlevnad”. Iran svarar med drönarangrepp och landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei lovar att straffa Israel. Enligt president Donald Trump kände USA till att anfallet skulle äga rum, men förnekar amerikansk inblandning. USA hade i förväg varslat ambassadpersonal i regionen om evakuering.

• Misslyckat försök fälla Netanyahus regering

  12 juni

  Oppositionen lyckas inte samla tillräckligt med röster för ett förslag att upplösa knesset och därmed tvinga fram ett nyval. En majoritet – 61 av 120 parlamentsledamöter – röstar emot medan 53 ledamöter stöder förslaget. Två ultraortodoxa partier som ingår i premiärminister Benjamin Netanyahus regering hade i förväg hotat att rösta med oppositionen och fälla regeringen. Anledningen är deras missnöje med att regeringen inte har antagit en lag som undantar unga, ultraortodoxa judar från den obligatoriska militärtjänsten. Frågan är synnerligen laddad i Israel. Netanyahus parti Likud har tidigare föreslagit att  ultraortodoxa män skulle kallas in i begränsad omfattning (se 11 juni 2024). Högsta domstolen slog fast föra året att staten måste börja kalla in ultraortodoxa. Men de ultraortodoxa partierna håller hårt på att undanta dem som studerar religion vid särskilda seminarier. Kriget i Gaza liksom kriget i Libanon förra året har pressat armén hårt och många reservister har inte hörsammat begäran att infinna sig för ny tjänstgöring.