Dominica – Ekonomi

Inget annat land i Karibien har varit så beroende av bananindustrin som Dominica, men bananernas roll har minskat med tiden. Jordbruket sysselsätter fortfarande många invånare men turistnäringen och tjänstesektorn över lag spelar större roll för ekonomin. Ett viktigt inslag är försäljning av medborgarskap till utlänningar med stor plånbok.

Turismen begränsades länge av att landets internationella flygplats var för liten för större flygplan. Först 2021 var den tillräckligt utbyggd för att ta emot direktflyg från USA. Stränderna är få och relativt små men Dominica lockar med bland annat ekoturism och naturupplevelser (se Geografi och klimat).

För att bredda ekonomin försöker Dominica locka till sig utländska finansföretag med särskilt förmånliga villkor, och landet har dragit till sig företag som anklagas för att ägna sig åt penningtvätt. Lagarna har kritiserats för att inte tillräckligt förhindra sådana skumraskaffärer. Dominica har till och från funnits med på EU:s listor över länder med bristfälliga skattesystem (se Politik).

Dominica införde 1993 ett program enligt vilket personer som betalar från 100 000 dollar till en fond får medborgarskap i landet. Ett dominikiskt pass ger visumfritt tillträde till över 100 länder, däribland Schengenområdet som omfattar merparten av EU och några länder till.

Världsbanken klassificerar Dominica som ett övre medelinkomstland, den andra av fyra inkomstkategorier. Det är samma som ungefär hälften av de karibiska småstaterna medan övriga räknas som höginkomstländer (se alla världens länder här).

Färre bananer

Bananer var under många år landets viktigaste exportvara och stod 1990 för över 90 procent av varuexporten. Fram till 2006 var Dominica och de andra forna kolonierna i Karibien garanterade en viss export av bananer till EU, men efter en lång tvist med USA och bananodlarna i Latinamerika tvingades EU gå med på att avveckla detta system. Sjunkande priser och ökad konkurrens på världsmarknaden har bidragit till att produktionen har fallit kraftigt. Bananodlingarna på Dominica ligger ofta svårtillgängligt i bergen och brukningsmetoderna är ålderdomliga, vilket gör landets bananer dyrare än många konkurrenters. Odlingarna ödeläggs också av orkaner med jämna mellanrum. Skadorna efter orkanen Maria 2017 uppgick till 226 procent av BNP.

Jordbruk är trots allt fortfarande en viktig näringsgren. Uppemot var femte invånare sysslar med jordbruk. Vid sidan av bananer odlas frukt och grönsaker, både för inhemskt bruk och för export främst till andra länder i Karibien.

Det fiske som bedrivs är mest till husbehov men en del fångster förädlas vid anläggningar i landets hamnar och säljs till grannländerna.

Industrin utgörs främst av mindre företag som förädlar och förpackar jordbruksprodukter. Landets enda betydande tillverkningsindustri som bland annat framställde tandkräm och tvål ur kokosfett stängde efter den tropiska stormen Erikas härjningar 2015. Den öppnade igen tre år senare av lokala ägare, men använde då importerad palmolja och animaliskt fett.

Handelsunderskott

Det råder ett omfattande underskott i handeln med omvärlden. Importen av varor överstiger exporten många gånger om (se faktaruta). Underskotten täcks av lån, bistånd och pengar som emigranter utomlands skickar hem, så kallade remitteringar.

Dominica åtnjuter liksom grannländerna förmånliga handelsvillkor på den amerikanska marknaden genom programmet CBI och med EU genom partnerskapsavtalet EPA som också omfattar bistånd och samarbete.

Om våra källor