Dominica – Befolkning och religion

Majoriteten av Dominicas befolkning härstammar från afrikanska slavar medan en mindre andel har blandat ursprung. Det finns även små grupper som har sin härkomst i Europa eller Mellanöstern, och den största resten i Karibien av ursprungsbefolkningen kalinago. Flertalet invånare är kristna.

Ättlingarna till urfolket kalinago, som tidigare kallades kariber, uppskattas till runt 3 000, eller cirka 4 procent av befolkningen. De brukar kallas det enda förcolumbianska folket i Karibien även om det finns små grupper som identifierar sig som urfolk även på andra öar.

Kalinago i Dominica har sedan 1978 ett eget 15 kvadratkilometer stort område på öns nordöstra kust, runt orten Salybia. Det hette förut Carib Reserve men bytte 2010 namn till Kalinago Territory för att anknyta till det ursprungliga namnet och då ordet karib (carib) ansågs förknippat med kolonialismen. Invånarna i territoriet har rätt till självbestämmande i vissa frågor och väljer själva en egen hövding.

Dominica räknas till regionens fattigare länder och många dominiker söker sin lycka utomlands. Den omfattande utvandringen uppväger den naturliga befolkningstillväxten, vilket får till följd att antalet invånare är tämligen konstant från år till år.

För att skaffa inkomster säljer Dominica medborgarskap till utlänningar mot att de gör större investeringar i landet. Detta system har kritiserats av omvärlden som menar att kriminella på så sätt kan skydda sig bakom medborgarskapet i Dominica. USA har också vänt sig mot försäljningen av pass med argumentet att den underlättar illegal invandring till Nordamerika.

Engelska är officiellt språk och talas över hela ön. Inte minst bland de äldre talas även kwéyòl, ett kreolspråk baserat på franska. På den nordöstra delen av Dominica talas ett kreospråk med grund i engelskan, cocoy (eller kokoy), av immigranter från grannöarna Antigua och Montserrat. Urbefolkningens språk används inte längre.

Religionsfriheten är inskriven i grundlagen och respekteras av staten. Majoriteten av invånarna är kristna. Drygt hälften av dominikerna bekänner sig till katolicismen, ett arv från tiden som fransk koloni. Protestanterna beräknas utgöra uppemot 30 procent. Bland protestanterna är sjundedagsadventisterna, pingstvännerna och baptisterna flest.

I landet finns också små grupper av andra kristna samfund samt bland annat muslimer, hinduer och personer som bekänner sig till bahai, en religion med rötter i Iran men som på 1800-talet bröt med islam och utvecklade ett eget trossystem. Även rastafarirörelsen (se Jamaica: Religion) är representerad.

Om våra källor