2018
Sortera på senaste året först | äldsta först
-
2018
-
December
-
Kampanjstart inför presidentvalet
Valrörelsen inleds inför presidentvalet den 31 mars. Sittande presidenten Petro Porosjenko väntas få svårt att bli omvald. Landets ekonomi har gått på kryckor under åren av väpnad konflikt i öster, väljare är besvikna på att korruptionsbekämpningen går långsamt och oligarker har fortfarande stort inflytande. I aktuella opinionsmätningar har förra premiärministern Julia Tymosjenko större stöd än presidenten, men också komikern Volodymyr Zelenskyj – som på nyårsaftonen meddelar sitt beslut att ställa upp – anses ha chanser. Enligt ukrainska medier har komikern stöd av oligarken Ihor Kolomojskyj.
-
Ryska sanktioner utökas
Ryssland inför importförbud för en rad varor från Ukraina. Förbudet omfattar bland annat blöjor, bröd, solrosolja, choklad, vete, öl och vin. Listan över personer och företag som är föremål för ryska sanktioner har också förlängts. Den omfattar nu 567 personer och 75 företag, som får eventuella tillgångar i Ryssland frysta.
-
Stängsel skiljer Krim från Ukraina
Ett sex mil långt stängsel har rests på norra Krim, mellan den av Ryssland annekterade halvön och resten av Ukraina. Stängslet behövs för att skydda Krimbor mot den ukrainska regeringen, hävdar en företrädare för Krimparlamentet i ryska medier.
-
Vapenvila med förhinder
I östra Ukraina enas regeringsstyrkorna och proryska rebeller om en vapenvila tänkt att råda över nyåret och det ortodoxa julfirandet. Brott mot vapenvilan rapporteras omedelbart efter att den trätt i kraft ett par dagar senare och parterna riktar anklagelser mot varandra.
-
Krigslagar upphör att gälla
De krigslagar som Ukraina införde i gränstrakter efter konfrontationen i Azovska sjön (se 25 och 28 november) upphör, meddelar president Porosjenko. När undantagstillståndet infördes varnade regeringen för att Ryssland höll på att förstärka sina styrkor bortom gränsen. 24 ukrainska besättningsmän hålls ännu i rysk fångenskap.
-
Kyrkomöte bildar självständig kyrka
Vid ett biskopsmöte i Kiev fattas det formella beslutet att bilda en ukrainskortodox kyrka oberoende från ryskortodoxa kyrkan (se 11 oktober och 13 november). Kyrkans högste ledare blir metropoliten Jepifanij. Han uppges stå nära Kievpatriarken Filaret, som har lett strävan att bilda en fristående kyrka. Många frågor återstår att lösa, inte minst hanteringen av kyrkofastigheter som tillhör Moskvapatriarket men är belägna i Ukraina. Ukrainska autokefala ortodoxa kyrkan, som är mindre än de andra samfunden, deltar också i synoden (kyrkomötet) eftersom meningen är att det ska bildas en unierad ukrainsk kyrka.
-
EU-sanktioner mot Ryssland förlängs
EU-ledarna förlänger unionens sanktioner mot Ryssland med ytterligare sex månader. Det första beslutet om straffåtgärder fattades efter nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan 2014, som rebeller med ryskt stöd anses ha genomfört. Sanktionerna är brett riktade mot Rysslands ekonomi, bland annat oljehandel. Snävare sanktioner, mot individer och organisationer, infördes efter Rysslands annektering av Krimhalvön (se 11 november).
-
Tillslag mot Moskvatrogna kyrkor
Myndigheter genomför razzior i tre kyrkor i norra Ukraina och mot präster inom den ortodoxa riktning som är Moskvatrogen. Tre dagar tidigare har en metropolit, en kyrkoledare, fått sin bostad genomsökt (se 11 oktober, 31 oktober och 13 november). Ingen grips, men de som utsätts för husrannsakan jämför med hur kyrkor förföljdes under sovjettiden.
-
-
November
-
Krigslagar träder i kraft
Undantagstillstånd träder i kraft i tio ukrainska regioner: längs gränsen mot Ryssland, vid gränsen mot ryskstödda Transnistrien och utmed Svarta havet. Krigslagarna ger myndigheterna möjlighet att mobilisera personal med militär erfarenhet, belägga massmedier med restriktioner och begränsa mötesfriheten. Ukraina inför också förbud för ryska män i vapenför ålder (16–60 år) att resa in i de berörda områdena. Av besked från president Porosjenko framgår att man befarar att det ska bildas ”privatarméer”, styrkor som motsätter sig Ukrainas armé på samma sätt som i de Moskvavänliga separatistenklaverna i öster.
-
Tillspetsad konflikt vid Krim
Konflikten vid Krimhalvön skärps. Enligt ett avtal mellan Ukraina och Ryssland från 2003 ska Azovska sjön och Kertjsundet utgöra gemensamt territorialvatten, men ryska gränsvakter beskjuter nu ukrainska marinfartyg som försöker passera sundet. Flera besättningsmän såras och tre ukrainska fartyg tas i beslag, besättningarna fängslas. Ett tankfartyg placeras vid den nybyggda bron mellan Krim och Ryssland så att Azovska sjön och östukrainska hamnar blockeras i ett dygn. Båda länderna begär att FN:s säkerhetsråd tar upp händelsen. Ukrainas parlament godkänner att krigslagar införs i gränsområden och längs kusten mot Svarta havet.
-
Ortodox splittring i Ukraina
En gren av den ortodoxa kyrkan i Ukraina vill fortsätta vara trogen ryskortodoxa kyrkan (se 11 oktober och 31 oktober). Beskedet lämnas efter ett möte mellan kyrkans främsta företrädare i Petjerskaklostret i Kiev, platsen för Ukrainas främsta helgedom. Patriarken Filaret vill leda en unierad ukrainskortodox kyrka, men de Moskvatrogna kyrkoledarna erkänner inte beslutet som gör hans kyrka självständig och Filaret till ledare. Istället gör de som ryskortodoxa kyrkan: bryter förbindelserna med moderkyrkan i Istanbul.
-
Val i enklaver ifrågasätts
Utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk arrangerar val, trots protester både från Ukrainas regering och från västländer. Denis Pusjilin, tillförordnad president i Donetsk sedan separatistledaren Alexandr Zachartjenkos död (se 31 augusti), kallar det demokrati och valresultatet bekräftar hans ledarposition. I Luhansk stärker valet den lokale ledaren Leonid Pasetjnik. Kurt Volker, USA:s särskilda Ukrainasändebud, beskriver separatistenklaverna som ”andra klassens polisstater styrda av skurkar och busar, subventionerade av ryska skattebetalare”. Analytiker ser valen som ett sätt för Ryssland att stärka greppet om tre procent av Ukrainas territorium med 3, 7 miljoner invånare. Närmare en månad efter valen utökar EU sin sanktionslista med nio personer som varit med om att anordna dem.
-
Ukrainska soldater dör i överfall
Fyra ukrainska soldater mister livet i krigshändelser vid omstridda områden i östra Ukraina. Två dör enligt ukrainska försvaret i ett överfall nära den rebellhållna staden Luhansk, där rebellerna uppges ha gjort bruk av grovkalibriga granater. Två andra soldater mister livet senare i explosion i Donetskområdet.
-
USA utökar sanktioner för Krim
USA inför sanktioner mot tre personer och nio inrättningar av olika slag med anledning av Rysslands agerande i Ukraina (se 21 mars 2014, 1 september 2016 och 26 januari 2018). En av personerna är förre chefen för Rysslands robotstyrkor och artilleri, som nu leder ett hotellbygge på Krimhalvön. Sedan Ryssland annekterade Krim har ukrainskägda hotell tagits över av ryska staten och sålts vidare till ryska företagare.
-
Korruptionsbekämpare dör efter syraattack
Kateryna Handzjuk, 33 år, avlider i sviterna av en syraattack som hon utsattes för den 31 juli. I sin hemstad vid Svarta havet hade hon gjort sig känd som aktivist mot korruptionen. Fem män har gripits misstänkta för inblandning i överfallet, men aktivister och organisationer i Ukraina hävdar att det är vanligt att brott inte utreds.
-
Ryska sanktioner mot Ukraina
Ryssland inför ekonomiska sanktioner mot 322 ukrainska medborgare och 68 företag. På listan finns parlamentets talman och försvarsministern, därtill politikern Julia Tymosjenko, tidigare premiärminister som är en av favoriterna inför nästa års presidentval i Ukraina. Bland bolagen finns gruv- och kemiföretag. Från rysk sida anförs att sanktionerna är motåtgärder mot ukrainska beslut som bland annat går ut på att begränsa ryska företags verksamhet. Ukraina har sedan 2014 infört sanktioner mot 1 228 ryska medborgare och 468 ryska företag eller institutioner.
-
Robottester nära Krim
En militärövning som ska vara i fyra dagar inleds över Svarta havet. Ukraina provskjuter robotar inte långt ifrån Krimhalvön, som hålls av ryska styrkor sedan 2014. Förbundskansler Angela Merkel besöker Ukrainas huvudstad och deklarerar att Tyskland ska verka för att sanktionerna mot Ryssland blir kvar. Sanktionerna infördes som svar på ryskt militärt agerande i Ukraina. Men samtidigt som Merkel lovar Ukraina stöd, bygger Ryssland och Tyskland gemensamt gasledningar genom Östersjön. Ledningsprojekten Nord Stream ogillas av Ukraina, som går miste om intäkter när rysk gasexport kan ske utan att passera ledningsnät i Ukraina.
-
Oktober
-
Kyrklig splittring leder till varning från Putin
Rysslands president Vladimir Putin kommenterar för första gången utvecklingen som leder till en permanent åtskillnad mellan de ukrainska och ryskortodoxa kyrkorna. Han varnar för de ”allvarligaste konsekvenser” och beskriver det som en ”plikt att bevara andlig och historisk enhet” (se 11 oktober). Putin återkommer till ämnet när han håller stor presskonferens inför julen och kallar då ukrainska kyrkans separation från den ryska för en kränkning av religionsfriheten.
-
Ryssland uppmanas stoppa val i enklaver
I separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina planerar de Moskvavänliga rebellerna att hålla val den 11 november. Åtta europeiska länder, bland dem Sverige, fördömer planerna som beskrivs som olagliga och uppmanar Ryssland att använda sitt inflytande till att stoppa valen.
-
EU-pris till fängslad regissör
Filmregissören Oleg Sentsov tilldelas Sacharovpriset, EU-parlamentets människorättspris. Sentsov hålls fängslad i Ryssland. Från rysk sida är reaktionen skarp: priset avfärdas som ”politiskt”, riktat mot Ryssland (se 5 oktober).
-
Löften om lån – men då måste gaspriserna höjas
En överenskommelse med Internationella valutafonden (IMF) gör att Ukraina kan få lyfta lån på fyra miljarder dollar. Avtalet ersätter ett fyraårigt stödpaket som parterna kom överens om 2015. Men först måste Ukraina ha en ny statsbudget för 2019 klar. Budgeten godkänns i parlamentet den 23 november trots att det finns hakar, framför allt IMF:s krav att statskassan ska stärkas genom att hushållen måste betala mer för gas och värme – villkor som Ukrainas regering tidigare har godkänt, men inte genomfört. Nu säger premiärminister Hrojsman att gaspriserna ska höjas med 23,5 procent. Av det tidigare stödpaketet på 17,5 miljarder dollar har Ukraina fått ut knappt nio miljarder. Den 18 december ger IMF slutgiltigt klartecken för det nya lånepaketet, varav 1,4 miljarder kan betalas ut direkt.
-
Osse ser militär trafik över ryska gränsen
Observatörer från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (Osse) uppger för nyhetsbyrån AFP att de under den gångna veckan har sett fordon med militär utrustning rulla in i rebellkontrollerade områden i östra Ukraina från Ryssland och ut igen. Lastbilarna har korsat gränsen nattetid, på en mindre väg där det inte finns någon gränsstation. Osse säger inte uttalat att vapen på det sättet har levererats till separatister i Ukraina.
-
Massmord i skola på Krimhalvön
Minst 20 människor mister livet i en serie våldshändelser i Kertj på Krimhalvön. En explosion i en teknisk skola följs av skottlossning och de flesta av dödsoffren är tonåriga elever. Ryska myndigheter hävdar först att det är ett terrordåd, men överger den beskrivningen när det framkommer att det är en mobbad elev som begått dåden och sedan tagit sitt eget liv. Tre dagars landssorg utlyses på Krim. Kertj ligger på halvöns utlöpare mot öster. Sedan Ryssland annekterade Krim har en bro byggts mellan Kertj och det ryska fastlandet.
-
Flyghaveri under övning med Nato
Två stridspiloter omkommer när ett ukrainskt Suchoiplan störtar under övning. Det sker när Ukraina och länder inom militäralliansen Nato genomför en rad gemensamma flygövningar, inledda den 8 oktober. Under namnet Clear Sky 2018 övar stridskrafterna över västra Ukraina. Personal från försvarsmakterna i USA, Storbritannien, Nederländerna, Polen och Rumänien deltar.
-
Ukrainsk kyrka blir självständig
Patriarken Filaret erkänns som ledare för Ukrainas ortodoxa kyrka och kyrkan får självständig ställning efter att ha varit underordnad ryskortodoxa kyrkan sedan 1686. Besluten fattas vid en synod i Istanbul – ett kyrkomöte som är ortodoxa kyrkors högsta beslutande organ. Det ekumeniska patriarkatet i Istanbul, lett av en patriark som också har titeln ärkebiskop av Konstantinopel, betraktas som moderkyrka av många ortodoxa. Ukrainska kyrkans självständighetssträvanden har att göra med att ryskortodoxa kyrkan stöder den politiska ledningen i Moskva; bland annat har kyrkoledningen ställt sig bakom Rysslands annektering av Krimhalvön. Ryskortodoxa kyrkan, som också är emot att kyrkan i Ukraina frigörs, reagerar mot synodens beslut med att kapa alla band till patriarkatet i Istanbul (se 14 september och 15 december).
-
Explosioner i ammunitionslager
Omkring 12 000 människor evakueras efter täta explosioner i ett ammunitionslager knappt 15 mil nordost om huvudstaden Kiev. Explosionerna, som börjat nattetid, utlöser också en brand. Ett 60-tal personer som andas in rök behöver vård. Flygförbud över området införs. Ukrainas försvarsdepartement misstänker sabotage, eftersom explosionerna började på flera ställen. Liknande händelser vid militärbaser har inträffat tidigare (se 27 september 2017).
-
Solenergi vid Tjernobyl
En ny solenergianläggning byggd alldeles intill det havererade kärnkraftverket i Tjernobyl tas i bruk och kopplas in på det nationella elnätet. Det tyskukrainska samarbetsprojektet producerar tillräckligt mycket el för att täcka behovet i ett mindre samhälle, cirka 2 000 hushåll, men med tiden hoppas man kunna hundrafaldiga produktionen. Marken runt Tjernobylverket, där solpanelerna placeras, får till följd av den radioaktiva strålningen sedan kärnkraftskatastrofen 1986 inte användas till lantbruk.
-
Regissör ger upp hungerstrejk
Den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov, som är dömd till fängelse i Ryssland för terrorism, ger upp sin hungerstrejk för att slippa bli utsatt för tvångsmatning. Han är i dåligt skick efter att ha matvägrat i 145 dagar. Den ryska kriminalvården säger till nyhetsbyrån Interfax att han får medicinsk vård (se 2 juli).
-
Träta om ungersktalande i Ukraina
Ukraina uppmanar Ungerns konsul i Berehove att lämna landet. Konsuln i staden, som de ungersktalande kallar Beregszász, anklagas för att ha utfärdat pass till etniska ungrare som är ukrainska medborgare. Ukrainsk lag tillåter inte dubbelt medborgarskap. Från ungersk sida hävdas att extremister i Ukraina hotar etniska ungrare, och att regeringen i Kiev agerar så att det skapar spänningar.
-
September
-
Ökade fartygshinder vid rysk Krimbro
Fartyg till och från ukrainska hamnar vid Azovska sjön – ett bihav till Svarta havet – måste sedan Ryssland annekterade Krimhalvön passera genom ett sund omgivet av ryskkontrollerat område. Ukraina anklagar nu Ryssland för att störa civil fartygstrafik och båda parter förstärker sin militära närvaro. Ryssland har byggt en bro över sundet till Krim (se 4 maj 2018), och storleken på fartyg som kan passera har begränsats. Fartygen kontrolleras också av rysk personal, med långa väntetider som följd. Hamnarna Mariupol och Berdjansk, där störningarna märks mest, är viktiga för Ukrainas industriexport.
-
Lagförslag mot ”agenter”
I ett tal inför parlamentet ger president Porosjenko stöd åt ett omtvistat lagförslag: att proryska grupper i Ukraina ska tvingas registrera sig som ”utländska agenter”. Det är en modell som Ryssland tillämpar på utländska organisationer och människorättsorganisationer anser att det är en dålig idé att ta över metoden, men Porosjenko hänvisar till att proryska grupper sprider propaganda mot både Ukraina och västvärlden. Lagförslaget har lagts fram av Folkfronten, som är ett av de största partierna i regeringskoalitionen.
-
Ryska språket förbjuds i Lviv
Det regionala parlamentet i Lviv förbjuder bruket av ryska språket i kultur av alla slag, till exempel böcker och musik. Förbudet ska gälla tills den ryska ockupationen upphör, heter det, en referens till det ryska intåget på Krimhalvön och separatistupproret i sydöstra Ukraina. Beslutet i Lviv ifrågasätts på bred front, även inom Ukrainas regeringsparti, och det antas inte gå att övervaka att det följs. Ryska används av många i Ukraina, även författare och filmregissörer. På riksnivå stoppar Ukraina dock filmer som förhärligar rysk militär, och artister som hyllar det ryska maktövertagandet på Krim får inte resa in i landet.
-
Frostigt mellan ortodoxa kyrkor
Ryskortodoxa kyrkan begränsar sina förbindelser med den ortodoxe patriarken Bartolomeus I, som med Istanbul som säte leder andra ortodoxt kristna. Beskedet innebär bland annat att kyrkan i Ryssland inte kommer att delta i biskopsmöten eller gemensamma gudstjänster. Osämjan bottnar i konflikten i Ukraina, där de ortodoxt kristna är splittrade. Patriarken har fått en begäran från Ukraina om att frysa förbindelserna med ryskortodoxa kyrkan, men han har inte tagit ställning till den ännu. Den ryskortodoxe patriarken Kirill är politiskt allierad med Rysslands president Vladimir Putin och antas vilja förhindra att det västvänliga Ukraina får en oberoende kyrka.
-
Nytt miljardlån från EU
EU kommer överens med Ukraina om att låna ut 1 miljard euro så att landet kan genomföra planerade reformer. Den nya miljarden kommer ovanpå de 1,2 miljarder euro som EU lånat ut till Ukraina sedan 2015 för att regeringen ska kunna hantera efterverkningarna av Rysslands annektering av Krim och separatistupproret i öst. 2017 höll EU dock inne med 600 miljoner då Ukraina inte ansågs ha gjort tillräckliga framsteg, bland när det gällde att stävja korruption. Beslut om det nya lånet togs efter det att Kiev upprättat en antikorruptionsdomstol i juni 2018.
-
Augusti
-
Separatistledare mördad i bombdåd
Separatistledaren Alexandr Zachartjenko dödas när en bomb exploderar på ett kafé i Donetsk. Zachartjenko var president för utbrytarstaten ”Folkrepubliken Donetsk” som de ryskstödda separatisterna i östra Ukraina upprättade 2014. Moskva skyller bombdådet på regeringen i Kiev som i sin tur lägger fram teorin att Zachartjenko föll offer för en intern maktkamp bland separatisterna.
-
Försvarsutgifterna ökar
Olexander Turtjynov, ordförande i nationella säkerhetsrådet, meddelar att robotsystem och pansarfordon hör till det som ska prioriteras när Ukraina stärker sin försvarsmakt. Ukraina har slagit fast i lag att förvarsutgifterna måste uppgå till minst fem procent av BNP och de väntas i praktiken öka de närmaste åren. President Porosjenko har lovat att soldatlönerna ska höjas med 30 procent 2019. Flottan ska också förstärkas, Mykolaivvarvet – det enda som kan bygga örlogsfartyg – väntas få beställningar på nya korvetter.
-
Strider trots vapenvila
Fem ukrainska soldater dör och sju såras i strider mot separatister. Fyra av soldaterna mister livet i en sammanstötning i Luhanskregionen, där rebeller enligt Ukrainas försvarsdepartement med artilleribeskjutning har försökt ta över posteringar. Så sent som dagen innan slöts den senaste i en rad tidsbegränsade vapenvilor som sett över en längre tidsperiod har minskat stridshandlingarna.
-
Ukraina riskland för mässling
Världshälsoorganisationen oroas av att mässling fortsätter att spridas i Europa. Särskilt situationen i Ukraina bekymrar WHO eftersom förhållandevis liten del av befolkningen vaccineras: 23 000 fall registrerades under årets första halvår och åtta personer dog. I hela Europa upptäcktes 41 000 fall och minst 37 smittade dog.
-
Juli
-
Motgång i WTO för Ukraina
Ukraina förlorar lejonparten av en tvist mot Ryssland som avgjorts i Världshandelsorganisationen (WTO). Dispyten har handlat om järnvägsutrustning, export som tidigare gav Ukraina goda inkomster. Tvisten är en av flera mellan länderna som slitits av internationella organ under de år då det rasat ett separatistuppror med stöd från Moskva i östra Ukraina och då Ryssland hållit Krimhalvön annekterad.
-
Turkisk säkerhetstjänst agerar utomlands
Den turkiska säkerhetstjänsten MIT har gripit två motståndare till president Erdoğan, den ene i Azerbajdzjan och den andre i Ukraina. Båda har förts till hemlandet utpekade som anhängare till Gülenrörelsen som anklagas för kuppförsöket mot presidenten 2016, rapporterar nyhetsbyrån Anatolia. När MIT genomförde en sådan aktion i Kosovo i mars ledde det till en ledningskris i Kosovo. I april uppgav turkiska myndigheter att 80 gülenister hämtats hem på liknande sätt. Det har också skett från länder i Afrika.
-
Lag som bromsade EU-samarbete upphävs
En nederländsk lag som fick konsekvenser för samarbetet mellan EU och Ukraina slopas; en majoritet i den nederländska senaten har röstat bort lagen. Den var ett inslag i en kampanj för att kräva bindande folkomröstningar och 2016 fick euroskeptiker nederländarna att rösta nej till ett samarbetsavtal EU-Ukraina (se 6 april 2016). Nederländerna var just då EU:s ordförandeland, och nejet i folkomröstningen ledde till att samarbetet med Ukraina omförhandlades. Bland annat begränsades EU:s militära åtagande till stöd för Ukraina.
-
USA:s Krimsanktioner blir kvar
USA kommer inte att erkänna Rysslands annektering av Krim och de amerikanska sanktionerna mot Ryssland blir kvar så länge de ryska styrkorna inte dras tillbaka, säger Vita huset. Frågan har ställts med anledning av ett toppmöte mellan presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin som planeras till den 16 juli.
-
Hungerstrejk för fångar i Ryssland
Tillståndet beskrivs som allvarligt för den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov, dömd till fängelse i Ryssland på terroranklagelser, som har hungerstrejkat i 50 dagar. Sentsov kräver att alla politiska fångar från Ukraina ska friges. Han greps på Krimhalvön 2014 och avtjänar straffet på en avlägsen ort i Ryssland. Ukrainas regering har meddelat att den är redo att släppa 23 ryska fångar i utbyte mot ukrainare som hålls fängslade i Ryssland.
-
Juni
-
Vapenvila för skördesysslor
En vapenvila mellan Ukrainas armé och ryska separatiststyrkor i öster ska träda i kraft den 1 juli, meddelar Ukrainas förhandlingsdelegation enligt AFP. Vapenvilan motiveras med den förestående skördeperioden i lantbruket. Inget slutdatum anges.
-
Korruptionsdomstol inrättas, men minister får gå
Parlamentet beslutar att inrätta en korruptionsdomstol, vilket har varit ett ihärdigt krav från västländer för att ge Ukraina fortsatt finansiellt stöd. Men kort efteråt får finansminister Oleksandr Danyljuk sparken, också det genom ett parlamentsbeslut och på premiärminister Volodymyr Hrojsmans förslag. Danyljuk, som haft central roll i förhandlingar med valutafonden IMF, hävdar att han stått under press att godkänna anslag till regionala projekt som ledande politiker vill stödja. Danyljuk påstår också att det i praktiken handlar om oblyga röstköp, ett korrupt förfarande som i folkmun kallas ”bovete”.
-
Markbrand nära Tjernobyl
En gräsbrand bryter ut i den radioaktiva zonen runt kärnkraftverket i Tjernobyl, som havererade 1986. Det brinner mindre än en mil från anläggningen, i det område som är avlyst för allmänheten. Branden sprider sig till närliggande skog, men regeringen och säkerhetsansvariga i området uppger att brandbekämpare har läget under kontroll. Efter tre dagar rapporteras branden vara släckt. Tjernobyl ligger cirka tio mil norr om huvudstaden Kiev.
-
Maj
-
Östersjöledningar blir slagträ i gasträta
Ett nytt steg tas i gastvisten med Ryssland när statliga ukrainska Naftogaz agerar för att få ryska aktier i Östersjöprojektet Nord Stream beslagtagna. Naftogaz, som stöder sig på en skiljedom meddelad i Stockholm i februari, har vänt sig till schweiziska myndigheter med sin begäran, som är riktad mot den ryska energijätten Gazprom. Konsortiet Nord Stream är registrerat i Schweiz, med Gazprom som majoritetsägare, för att bygga två ledningar genom Östersjön. Ledningarna möjliggör rysk gasexport till Västeuropa utan ukrainska mellanhänder.
-
Komplott runt Kremlkritiker i Kiev
Den Kremlkritiske journalisten och författaren Arkadij Babtjenko, som ett dygn tidigare rapporterats mördad vid sin bostad i Kiev, framträder inför medier. Babtjenko är rysk medborgare men lever i exil eftersom han känner sig hotad. Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU hävdar att han en tid levt under ett påtagligt mordhot och att det är anledningen till att ett mord på honom iscensattes. Krigserfarenhet från de ryska krigen mot separatister i Tjetjenien på 1990-talet fick Babtjenko att börja skriva. 2015 tilldelades han Tucholskypriset av Svenska PEN. Rysslands regering anklagar nu Ukraina för att använda Babtjenko i propagandasyfte.
-
Rysk robot träffade malaysiskt plan
Expertgruppen som utreder nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan i östra Ukraina 2014 har dragit slutsatser om robotens ursprung. Enligt den nederländske utredningsledaren Wilbert Paulissen kom roboten från en luftvärnsbrigad baserad i ryska Kursk. Utredarna säger sig ha lyckats klarlägga med hjälp av bilder hur robotsystemet fördes på en fordonskolonn till den ukrainska sidan om gränsen, där proryska rebeller opererar. Alla de 298 ombord miste livet när MH17 sköts ned på väg från Kuala Lumpur till Amsterdam. Ryssland avvisar utredarnas slutsatser.
-
Ny våldstopp i öster
Våldet i öster mellan rebeller med ryskt stöd och Ukrainas armé har lett till tio dödsoffer på fem dagar. En serie av vapenvilor har annars hållit oroligheterna på lägre nivå en längre tid, men nu bekräftar båda sidor att stridshandlingarna tilltagit igen. I industristaden Gorlivka, belägen i en av de två separatistenklaverna, har civila skadats vid granatbeskjutning.
-
Razzia mot rysk nyhetsbyrå
Ukrainska myndigheter gör husrannsakan i den statsägda ryska nyhetsbyrån RIA Novostis lokaler i Kiev. En medarbetare som är både rysk och ukrainsk medborgare grips. Han anklagas av ukrainska myndigheter för förräderi för sitt sätt att rapportera om Rysslands annektering av Krim. En vecka senare förbjuds nyhetsbyrån att verka i Ukraina. Förbudet gäller i tre år.
-
EU-sanktioner för ryskt val
Krimhalvöns deltagande i det ryska presidentvalet i mars 2018 leder till att EU utökar sin sanktionslista, som sedan tidigare omfattar 150 personer. Nu införs reseförbud och tillgångar fryses även för fem chefer i de valmyndigheter som arrangerade val på Krim.
-
Sanktionsbrott misstänks vid brobygge
Sju nederländska företag misstänks ha brutit mot EU-sanktioner genom att hjälpa Ryssland att bygga en bro till Krimhalvön. En brottsutredning mot företagen har inletts i Nederländerna, där tullen under åklagarledning granskar deras förehavanden. Toppchefer i de nederländska företagen är också misstänkta. Den 19 kilometer långa bron till Krim, som Ryssland annekterade 2014, invigs av president Vladimir Putin den 15 maj.
-
April
-
Ukrainska farhågor bromsar Östersjöledning
Undervattensledningen Nord Stream 2 genom Östersjön för gasleveranser till Tyskland från Ryssland kan inte byggas om inte Ukrainas roll för transitleveranser på land klargörs först, säger förbundskansler Angela Merkel efter samtal med president Petro Porosjenko. Tidigare har Merkel kallat gasledningen ”ett alltigenom ekonomiskt projekt”, nu säger hon att politisk hänsyn måste tas – till Ukrainas behov av fortsatta intäkter. Ukrainas transitkontrakt med den ryska energijätten Gazprom löper ut 2019.
-
Mars
-
Ryska diplomater utvisas
Ukraina utvisar 13 ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. President Porosjenko framhåller att Ukrainas diplomatiska förbindelser med Moskva i praktiken är frysta sedan den ryska annekteringen av Krim 2014, men det kommer även efter utvisningarna att finnas personal på Rysslands ambassad i Kiev och konsulaten i Odessa, Charkiv och Lviv. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder.
-
Ryskt val genomförs även på Krim
Ryssland håller presidentval och valet genomförs även på Krimhalvön, fyra år efter det att området annekterades. Ukraina vägrar i protest att låta ryska medborgare i Ukraina rösta på ryska beskickningar, och ukrainska nationalister blockerar platser som under normala omständigheter skulle ha varit vallokaler för utlandsryssar. Frankrike meddelar sin avsikt att inte erkänna den del av valet som äger rum på Krim.
-
Putin valtalar på Krim
Vladimir Putin valtalar i Sevastopol, flottbasen på Krimhalvöns sydspets. Han tackar Krimbor som röstade i en ”folkomröstning” i mars 2014 om anslutning till Ryssland. Talet varar i mindre än två minuter, men Putin hinner kalla omröstningen ”verklig demokrati” och prisa det faktum att Krim och Sevastopol är tillbaka ”där de hör hemma”.
-
Putin: Krim förblir ryskt
I en dokumentär som sänds en vecka före presidentvalet i Ryssland säger Vladimir Putin att Krimhalvön aldrig kommer att återlämnas till Ukraina. ”Under inga omständigheter”, är Putins svar i en intervju som har producerats av hans kampanjstab och sänds via en anhängares sociala medier-konton.
-
Tumult vid demonstration
Omkring tio personer skadas och minst 50 grips vid tumult i samband med en demonstration framför parlamentet i Kiev. Demonstranter, som enligt AFP är anhängare till den deporterade politikern Micheil Saakasjvili, håller återkommande protester och kräver president Porosjenkos avgång.
-
Tillfångatagna soldater utväxlas
Ukraina och Ryssland genomför en fångutväxling. Myndigheter i båda länderna bekräftar att två soldater från vardera sidan utväxlats.
-
Klartecken för robotaffär
Exporten av ett pansarvärnssystem till Ukraina har fått sitt formella godkännande, meddelar USA:s utrikesdepartement. Bland annat ingår 210 pansarvärnsrobotar av Javelintyp. Affären, som värderas till 47 miljoner dollar, väntas oroa regeringen i Moskva, eftersom Ukrainas armé strider mot ryskstödda styrkor i separatistkontrollerade områden i öster. Leveranserna från företagen Raytheon och Lockheed Martin väntas börja inom ett par månader.
-
Nytt stridsäpple i gasträta
Den ryska energijätten Gazprom vägrar att återuppta gaslevereranser till Ukraina som skulle ha inletts den 1 mars, med hänvisning till oklarheter i kontrakt. Leveranserna har legat nere sedan i november 2015, medan parterna hållit i gång en tvist om priset. EU-kommissionen är redo att medla. I Ukraina råder, liksom i stora delar av Europa, ovanligt sträng vinterkyla.
-
Februari
-
Nytt avgörande i gastvist
Ännu ett inslag i en komplicerad tvist mellan Ukraina och Ryssland har slitits av skiljedomstol i Stockholm. Ryska Gazprom har beordrats betala 4,63 miljarder dollar i transitavgifter för gasleveranser genom Ukraina, uppger ukrainska källor enligt AFP. Netto skulle det handla om drygt 2,5 miljarder, eftersom ett tidigare utslag tvärtom ålägger ukrainska Naftogaz att betala 2 miljarder till den ryska energijätten. Ukraina utropar seger trots att bara en del av de ukrainska kraven fått stöd. Skiljedomstolens utslag är inte offentliga.
-
Ukraina-lobbying del i åtal mot Trump-man
Europeiska politiker fick betalt för att lobba för Ukraina, bland annat i USA, och det skedde när Moskvastödde Viktor Janukovytj var president. Officiellt framställdes lobbyisterna som oberoende bedömare. Anklagelserna framkommer i ett åtal som väckts i Washington mot Donald Trumps förre kampanjchef Paul Manafort, som arbetade för Janukovytj 2006–2014. FBI granskar både eventuell rysk inblandning i USA:s presidentval 2016 och huruvida personer i Trumps närhet haft olämpliga ryska kontakter. När det gäller Manaforts uppdrag för Janukovytj misstänker utredarna penningtvätt, bankbedrägerier och skattebedrägeri. Manaforts uppdrag upphörde när Janukovytj blivit borttvingad från makten och gått i exil i Ryssland, därefter knöts han till Trumps kampanjstab.
-
Bättre planering för vacciner
Spridningen av mässling har tvingat fram åtgärder. Ukraina inför FN-standard för vaccinplanering, meddelar sjukvårdsdepartementet. Bland annat ska man ska byggt på befolkningsstatistik förbättra framförhållningen, se till att ha vacciner i lager, prioritera riskgrupper och gå ifrån manuella metoder vid sammanställning av behoven.
-
Saakasjvili utkastad
Georgiens förre president Micheil Saakasjvili deporteras från Ukraina till Polen. Efter en politisk karriär som guvernör i Odessa, lika omstridd som hans presidenttid i hemlandet, är han osams med Ukrainas president Petro Porosjenko och har försökt ta sig en roll som oppositionsledare. Nu är han statslös eftersom både Georgien och Ukraina berövat honom medborgarskap. Han deporteras till Polen eftersom det var därifrån han senast tog sig in i Ukraina, men tar sig senare vidare till Nederländerna där hans fru och barn är medborgare.
-
Polsk lag upprör Ukraina
Ukraina är ett av flera länder som upprörs av att Polen antagit en lag som skyddar bilden av Polen under andra världskriget. Medan det blir olagligt att peka ut polacker som medskyldiga till Förintelsen, kan ukrainare anklagas för krigsbrott. I polsk historieskrivning hålls ukrainare ansvariga för etnisk rensning riktad mot polacker. President Porosjenko säger via Facebook att han är bekymrad över lagen, som träder i kraft när den några dagar senare skrivs under av Polens president Andrzej Duda.
-
Januari
-
Fängelse för rysk soldat
Ryske medborgaren Viktor Agejev, 22 år, har dömts till tio års fängelse för att ha stridit mot ukrainska armén i separatistrepubliken Luhansk, säger hans advokat till nyhetsmedier. Han tillfångatogs i juni och uppgav kort efteråt för medier att han sänts till Ukraina av ryska armén, trots att ryska myndigheter förnekar att ryssar som strider i Ukraina gör det på statens befallning. Agejev uppges ha tagit tillbaka sina uppgifter om att han var arméanställd.
-
Sanktioner för turbiner
USA inför sanktioner mot ryska tjänstemän (21 personer och nio företag) som skickat kraftverksturbiner till Krim. Turbinerna levererades av tyska Siemens till Ryssland, men företaget säger sig inte ha känt till att de skulle sändas vidare till den omstridda Krimhalvön som Ryssland annekterade 2014. Även ”ministrar” i utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina blir föremål för sanktioner.
-
Uppror nu ockupation i lag
Ukrainas parlament klassar officiellt striderna i öster mellan regeringsstyrkor och Moskvavänliga separatister som en ”tillfällig rysk ockupation”. Lagen medför också att armén, inte säkerhetstjänsten, får ansvaret för hur konflikten hanteras. Formuleringar som anklagar Ryssland för ”aggression” avvisas från rysk sida, trots rapporter som visar att både vapen och manskap förts över gränsen. Rysslands utrikesdepartement beskriver den ståndpunkt Ukraina nu uttalar som ”förberedelse för ett nytt krig”.
-
Kampanj mot mässling
En femåring och en vuxit har avlidit i mässling den senaste veckan, uppger sjukvårdsmyndigheter. Sedan årsskiftet har 1 275 fall upptäckts, mot 4 782 under hela förra året. 2017 dog, såvitt man vet, fem personer varav tre barn, alla i Odessaområdet. Nu pågår en vaccinationskampanj och skollovet har förlängts för att motverka smittspridning.
-
Miljoner utan mobil
Nästan två miljoner människor i östra Ukraina är utan fungerande mobiltelefonnät till följd av ett kabelbrott hos den största operatören. Vodafone Ukraina kan inte uppge när nätet åter ska fungera eftersom de stridande parterna inte garanterar reparatörernas säkerhet. I separatistenklaverna Luhansk och Donetsk, där nätet gick ned den 11 januari, hävdar man att regeringen i Kiev bedriver ett informationskrig mot befolkningen. Det finns två mindre nätoperatörer kvar men de har svårt att klara utökad trafik, noterar nyhetsbyrån AFP.
-
Nytt år, nya stupade
Tre ukrainska soldater har stupat det senaste dygnet i strider mot separatister i öster. Enligt president Porosjenko har sammanlagt fler än 2 750 soldater i regeringsarmén dödats sedan separatisternas revolt bröt ut våren 2014.
-
Initiativ för FN-styrka
Tyskland arbetar för att en fredsbevarande FN-styrka till östra Ukraina ska kunna få mandat före det ryska presidentvalet i mars, säger utrikesminister Sigmar Gabriel. FN bör enligt Tyskland få övervaka hela konfliktområdet i öster. Från rysk sida har man enligt nyhetsbyrån AFP hittills endast varit redo att stödja en insats längs frontavsnitt, och absolut ingen insats vid Rysslands gräns mot de delar av Ukraina som hålls av Moskvavänliga separatister.
-
Mord på aktivist upprör
Människorättsaktivisten och juristen Iryna Nozdrovska hittas mördad i en flod nära Kiev. Nozdrovska hade spelat en drivande roll för att få Dmytryj Rossosjanskyj, syskonbarn till en domare, fälld för att drogpåverkad ha kört ihjäl hennes syster 2015. Han dömdes 2017 till sju års fängelse, men har överklagat. Fadern Jurij Rossosjanskyj ska enligt ett vittne nyligen ha hotat Nozdrovska vid en domstolsförhandling. Fallet har setts som ett test på rättsväsendets förmåga att hantera anklagelser som berör landets elit. Över 100 människor samlas utanför en polisstation i Kiev och kräver en oberoende mordutredning. Rossosjanskyj häktas senare i 60 dagar.