2016

• December

• Stridspilot bildar egen rörelse

  27 december

  Den populära stridspiloten Nadija Savtjenko bildar en egen politisk rörelse som får namnet Ukrainas aktiva människors rörelse (Runa). Savtjenko blev närmast nationalhjälte och symbol för motståndet mot Rysslands krigföring i östra Ukraina när hon fängslades i Ryssland (se Maj 2016). Under fängelsetiden valdes hon in i parlamentet för Julia Tymosjenkos parti Fosterlandet men uteslöts när hon återvänt till hemlandet för att hon förespråkat direkta förhandlingar med separatisterna i öster.

• Storbank förstatligas

  18 december

  Staten tar över den krisdrabbade Privat Bank, landets största privatägda bank, för att undvika en konkurs som kunnat få allvarliga följder för hela den ukrainska ekonomin. Banken, som ägts av miljardären Ihor Kolomojskyj, har tyngts av skulder som den ådragit sig genom att bevilja stora lån på tvivelaktiga grunder till ägarens kompanjoner. Kolomojskyj är en av president Porosjenkos politiska motståndare. Centralbanken överför mer än motsvarande en halv miljard US-dollar till Privat Bank för att hålla den vid liv medan den omorganiseras.

• Hårdaste striderna på månader

  18 december

  Fem ukrainska soldater dödas av pro-ryska separatister i vad som beskrivs som de hårdaste striderna i öster på flera månader. Ytterligare sex soldater såras i striderna vid staden Debaltseve, som stod i centrum för konflikten under januari 2015.

• November

• Parlamentet nobbar Europarådskonvention

  17 november

  Parlamentet vägrar att anta Europarådets konvention om insatser mot våld mot kvinnor och våld i hemmen. Orsaken är att konventionen karakteriserar våld och diskriminering som grundas på sexuell läggning som brott mot de mänskliga rättigheterna. För en majoritet av ledamöterna i det ukrainska parlamentet strider det mot de kristna värdena att basera lagar på faktorer som könstillhörighet och sexuell läggning. Europarådets så kallade Istanbulkonvention antogs 2011 och har hittills formellt antagits av ett 20-tal länder.

• Höga chefer avgår i protest

  14 november

  Rikspolischefen Chatia Dekanoidze och Julia Marusjevska, en av de högsta tullcheferna i Odessa, avgår båda i protest mot att politikerna lägger sig i och rentav bromsar deras försök att reformera verksamheten och bekämpa korruptionen.

• Saakasjvili avgår som guvernör

  7 november

  Georgiens förre president Michail Saakasjvili, numera ukrainsk medborgare, meddelar att han avgår från posten som guvernör i Odessa. Han säger att han tröttnat på att ständigt bli motarbetad i sina försök att sätta stopp för korruptionen. Han anklagar också president Porosjenko för att inte ha hållit ett löfte om att göra Odessa till en tullfri utrikeshandelsstad. Saakasjvili stannar kvar som guvernör tills hans avskedsansökan är formellt godkänd.

• Förmögenheter ska granskas

  1 november

  Riksåklagaren Jurij Lutsenko säger att myndigheterna ska granska alla redovisade förmögenheter på mer än motsvarande 100 000 amerikanska dollar och att fängelsestraff på upp till 15 år ska kunna utdömas för dem som ertappas med olagligheter. Även gåvor till folkvalda värda mer än 10 000 dollar, liksom bankkonton med över 100 000 dollar ska granskas, säger Lutsenko. Hans egen hustru, som sitter i parlamentet, har deklarerat 280 000 dollar och 50 000 euro i kontanter.

• Oktober

• Makthavarnas rikedomar chockar ukrainarna

  31 oktober

  Offentliggörandet av de ukrainska makthavarnas ekonomiska tillgångar slår ner som en bomb i det ukrainska samhället, där genomsnittsinkomsten är mindre än 2 000 kronor i månaden. Det visar sig att alla ministrar och ett stort antal andra folkvalda och chefer för statliga verk och myndigheter har miljonbelopp i kontanter hemma, utom räckhåll för skattemyndigheten. Premiärminister Hrojsman avslöjar att han och hans hustru tillsammans har motsvarande omkring 15 miljoner kronor i dollar- och eurosedlar samt en samling lyxklockor. Den offentliga deklarationen av ekonomiska tillgångar är ett led i försöken att efter krav från IMF öka insynen i myndigheternas arbete och modernisera den ukrainska ekonomin.

• Toppmöte "utan mirakel"

  20 oktober

  Ledarna för Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike träffas i Berlin för att försöka gjuta nytt liv i den ukrainska fredsprocessen. Tyskland förbundskansler Angela Merkel säger att "inga mirakel" inträffade men att de gjort vissa framsteg genom att enas om att upprätta en "färdplan" för att genomföra avtalet om vapenvila som slöts i Minsk 2015. Rysslands president Putin säger sig acceptera tanken att samarbets- och säkerhetsorganisationen Osses observatörer får utvidgade befogenheter genom att beväpna sig.

• Rebellkommendant dödas

  16 oktober

  En av de mest beryktade rebellkommendanterna i Donetsk, ryske medborgaren Arsenij Pavlov, dödas när en sprängladdning detoneras i hissen i hans bostadshus. Ledningen för separatisterna i Donetsk skyller mordet på den ukrainska regeringen, men andra rebelledare säger att det kan ha varit ett inslag i en maktkamp. Pavlov blev beryktad när han i en intervju 2015 skröt om hur han skjutit ihjäl 15 ukrainska krigsfångar.

• Nytt högerextremt parti

  14 oktober

  Den högerextrema Azovbataljonen, som strider mot separatisterna i öster, bildar ett politiskt parti under ledning av Nazar Kravtjenko. Den tidigare frivilligkåren ingår numera i Nationalgardet.

• September

• Malaysiskt plan sköts ned från rebellkontrollerad by

  28 september

  Den internationella brottsutredningen om trafikflygplanet som sköts ned 2014 slår fast att planet träffades av en rysktillverkad robot. Åklagarna anser det också klart att roboten avfyrades från byn Permovajskyj, som då kontrollerades av de pro-ryska separatisterna. Utredarna baserar sina uppgifter på tekniska data, avlyssnade telefonsamtal och vittnesuppgifter om hur robotsystemet förts över gränsen från Ryssland och därefter transporterats tillbaka in i Ryssland. Det är oklart om någon gett order om nedskjutningen, och i så fall vem. Åklagarna har inte möjlighet att väcka åtal mot någon eftersom det inte finns något internationellt avtal som stadgar vilken domstol det skulle ske vid. Ryska regeringen avfärdar på nytt anklagelserna.

• Avtal om partiell truppreträtt

  21 september

  Ukraina och separatisterna ingår ett avtal om att dra tillbaka soldater och vapen en kilometer var i tre områden längs krigsfronten i provinserna Luhansk och Donetsk. Avtalet har medlats fram av Osse.

• Hårda strider och förluster

  13 september

  Båda sidor rapporterar tre stupade soldater vardera i strider i områdena kring Luhansk och Donetsk. Regeringssidan säger att 15 soldater sårats och en saknas. Redan några dagar tidigare har det rapporterats om att vapenvilan brutits. 

• Militärt samarbete med USA

  8 augusti

  Ukraina och USA sluter avtal om samarbete kring försvarsteknologi och ökat amerikanskt stöd till att stärka det ukrainska försvaret. En pensionerad amerikansk general utses till militär rådgivare åt Ukrainas försvarsmakt.

• USA:s sanktioner mot Ryssland utvidgas

  1 september

  USA utvidgar sina sanktioner mot Ryssland för stödet till separatisterna i östra Ukraina och annekteringen av Krim. Bland annat drabbas Bank Rossija och flera av Rysslands största byggföretag. Sanktioner riktas också mot 17 ukrainska separatister, varav 11 ingår i den lokala regering på Krim som Ryssland tillsatt. Ett stort antal ryska företag verksamma på Krim ska enligt sanktionerna stängas ute från de internationella finansiella nätverken.

• Augusti

• Ny vapenvila

  26 augusti

  Ukraina och separatisterna sluter ett nytt avtal i Minsk om att respektera vapenvilan. Osse säger att alla berörda parter visat beslutsamhet att låta vapnen tystna, när de mötts i en videokonferens. En dryg vecka tidigare har de hårdaste striderna på ett år rasat i öster.

• Attentat mot separatistledare

  6 augusti

  Igor Plotnitskij, ledare för "Folkrepubliken Luhansk", skadas allvarligt när en sprängladdning exploderar nära hans bil. Han förs till sjukhus där hans tillstånd beskrivs som stabilt. De ukrainska regeringsstyrkorna förnekar inblandning i attentatet.

• Minister avgår i protest

  3 augusti

  Biträdande informationsministern Tetjana Popova avgår i protest mot vad hon betecknar som attacker mot journalister och det fria ordet i Ukraina. Främst reagerar hon mot att staten inte ingripit mot en webbsida kallad Myrotvorets (Fredsbevararen) som offentliggjort personuppgifter om flera tusen journalister som enligt sajten samarbetat med de ryskstödda separatisterna i öster. Många av de utpekade journalisterna ska ha fått ta emot anonyma hot.

• Juli

• Uppflammande strider i öster

  24 juli

  Arméledningen uppger att minst 13 soldater har dödats och uppemot 30 sårats i strider i öster, under loppet av en vecka.

• Känd journalist mördad

  20 juli

  En av Ukrainas mest kända reportrar, Pavel Sjeremet, dödas i Kiev av en sprängladdning som placerats i hans bil. Han tvingades lämna sitt hemland Belarus (Vitryssland) efter att ha kritiserat den auktoritära regimen där, och arbetade sedan i Ryssland, där han fick medborgarskap. Han lämnade Ryssland i protest mot det landets agerande i östra Ukraina. I Ukraina gjorde han sig känd för kritisk rapportering om den fortsatta korruptionen och regeringens oförmåga att skapa ekonomisk tillväxt. Sjeremet hade nära kontakter med den ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov som mördades i Moskva 2015. 

• FN-kritik mot dödande i Donbas

  14 juli

  FN:s människorättskommissariat säger i en rapport att alla parter i konflikten i Donbasregionen i östra Ukraina gör sig skyldiga till urskillningslöst dödande och att de ansvariga sällan ställs till svars. Rapporten baseras på en granskning av mer än 9 400 dödsfall – civila, regeringssoldater och separatister – sedan konflikten bröt ut 2014. Enligt FN kan en del av dödandet av civila beskrivas som krigsbrott.

• Juni

• Rättsväsendets oberoende ska stärkas

  2 juni

  Parlamentet röstar igenom en rad lagar som avser att stärka domstolsväsendet och göra det mindre utsatt för politiska påtryckningar. Hädanefter ska domare utses av en oberoende kommitté som bara ska ta hänsyn till deras yrkesmässiga kompetens. Deras politiska eller ekonomiska förbindelser ska inte längre få spela in. Domare och andra anställda inom rättsväsendet ska också kunna åtalas om de begår brott vid sidan av sin yrkesverksamhet. Inom det närmaste året ska en oberoende kommission tillsättas för att bekämpa korruptionen.

• Maj

• Hårdnande strider i öster

  30 maj

  Ukrainska försvaret rapporterar att striderna tilltar i öster. Under den senaste veckan har minst 15 ukrainska soldater dödats och ett 20-tal sårats.

• Stridspilot i fångutväxling med Ryssland

  25 maj

  Den ukrainska stridspiloten Nadija Savtjenko som dömts till 22 års fängelse i Ryssland utväxlas mot två ryska soldater som gripits på ukrainsk mark. Savtjenko greps av separatister 2014 och fördes till Ryssland där hon dömdes i mars 2016, för att genom artillerield ha dödat två ryska journalister i östra Ukraina. De två soldater hon utväxlas mot dömdes i april till 14 års fängelse för krigföring mot Ukraina, men benådades. 

• Storstad döps om

  19 maj

  Parlamentet röstar för att staden Dnipropetrovsk ska byta namn till Dnipro. Namnbytet är ett led i arbetet med att rensa bort minnen från kommunisttiden från offentligheten. Staden i öster, som har över en miljon invånare, fick sitt nuvarande namn 1929 som en kombination av floden Dnipro (Dnepr) där den ligger och den ukrainske kommunistledaren Petrovskij.

• Riksåklagare utan juristutbildning

  12 maj

  Parlamentet godkänner att förre inrikesministern Jurij Lutsenko utnämns till riksåklagare. Lutsenko har varit gruppledare i parlamentet för Petro Porosjenkos block och står presidenten nära, men han har ingen juristutbildning. EU har förgäves vädjat till Porosjenko att utse en juridiskt erfaren person till riksåklagare, eftersom den posten anses avgörande för Ukrainas möjlighet att effektivt bekämpa korruptionen.

• Nytt fredsförsök misslyckas

  11 maj

  Ukrainas, Rysslands, Tysklands och Frankrikes utrikesministrar misslyckas med ett nytt försök att nå fram till ett hållbart fredsavtal för östra Ukraina. Den stora stötestenen är hur lokala val i separatistområdena ska genomföras. Ukraina motsätter sig Rysslands förslag till ny lokal vallag.

• April

• Ökat tryck på krimtatarer

  27 april

  Krims högsta domstol bannlyser den tatariska minoritetens styrande organ, mejlis, som anklagas för illegala handlingar och sabotage mot halvöns ryska myndigheter. Åtgärden fördöms av omvärlden. Europarådets chef uppmanar ryssarna att snarast upphäva beslutet.

• Dödligt våld i öster

  27 april

  Fyra civila, varav en gravid kvinna, dödas när de bilar de färdas i beskjuts i östra Ukraina. Veckan dessförinnan har minst sex ukrainska soldater mist livet i olika sammanstötningar i öster. Det är den högsta dödssiffran på två månader. Några dagar senare dödas en ukrainsk soldat och två rebeller. Osse varnar för att våldet nu nått "oroande nivåer".

• Stor regeringsombildning

  14 april

  Med överraskande stor majoritet, 275 röster mot 50, godkänner parlamentet Volodymyr Hrojsman som ny premiärminister. Hrojsman har hittills varit talman och har nominerats av Porosjenkos partiblock. Han genomför nu den största regeringsombildningen sedan revolutionen 2014. Hrojsman, utbildad jurist, är med sina 38 år Ukrainas hittills yngsta regeringschef. USA-födda Natalie Jaresko, som haft västvärldens förtroende, tvingas lämna uppdraget som finansminister och ersätts av Oleksandr Danyljuk, som hittills varit president Porosjenkos vice stabschef. Även två andra utlandsfödda ministrar lämnar regeringen. Utrikesminister Pavlo Klimkin och försvarsminister Stepan Poltorak behåller sina uppdrag.

• Premiärministern avgår

  10 april

  Premiärminister Arsenij Jatsenjuk meddelar att han avgår efter en tids påtryckningar på honom att lämna uppdraget. Efter att ha avvärjt misstroendeförklaringen i februari har hans försök att behålla makten splittrat regeringen.

• Problem med EU-avtal

  6 april

  Ukrainas samarbetsavtal med EU går mot en oviss framtid när mer än 60 procent av deltagarna i en folkomröstning i Nederländerna säger nej till avtalet. Resultatet är inte bindande för regeringen i Haag men den anses få svårt att bara strunta i väljarnas åsikt. Röstresultatet betraktas mer som en missnöjesyttring mot EU:s verksamhet i stort än som en protest just mot Ukraina, men avslöjandet att Ukrainas president Porosjenko har pengar undanstoppade i "brevlådeföretag" i skatteparadis tros ha spätt på missnöjet bland EU-skeptiker mot unionens utvidgning österut.

• Mars

• Riksåklagaren avskedas

  29 mars

  Parlamentet avskedar riksåklagaren Viktor Sjokin som trots att han sade upp sig i februari blivit kvar i tjänsten då stöd saknats i parlamentet för att godkänna hans avskedsansökan. Nu anklagas han för att förhala korruptionsutredningar och dölja förskingring inom statsapparaten. Det sista han gör på sin post är att avskeda sin ställföreträdare Davit Sakvarelidze, som varit en av hans skarpaste kritiker.

• Tillgångar ska redovisas

  15 februari

  Parlamentet antar en lag om att offentligt anställda ämbetsmän på alla nivåer, och deras anhöriga, måste redovisa sina inkomster och ekonomiska tillgångar och att uppgifterna ska vara tillgängliga för allmänheten.

• Kritik tystas

  1 mars

  Regeringen förbjuder statligt anställda att öppet kritisera offentliga institutioner eller deras anställda. Beslutet beskrivs som ett led i arbetet med att återställa allmänhetens förtroende för den offentliga verksamheten men får kritik för att vara ett hot mot yttrandefriheten.

• Februari

• Ukraina krävs på 3 miljarder euro

  17 februari

  Ryssland stämmer ukrainska staten på 3 miljarder US dollar vid en domstol i London. Stämningsansökan har lämnats in sedan de båda regeringarna inte kunnat enas om villkoren för återbetalningen av lånet som Ryssland betalade ut 2013 när Ukraina leddes av president Janukovytj.

• Riksåklagaren avgår men regeringen sitter kvar

  16 februari

  President Porosjenko uppmanar premiärminister Jatsenjuk och riksåklagare Sjokin att avgå för att återställa allmänhetens förtroende för regeringen. Riksåklagaren lämnar genast in sin avskedsansökan, men Jatsenjuk försvarar regeringens insatser "under svåra omständigheter" inför en misstroendeomröstning i parlamentet. Regeringen klarar omröstningen, vilket är ett bakslag för presidenten. Jatsenjuks ställning försvagas ändå, när partiet Fosterlandet lämnar regeringen. Partiet har varit det minsta i koalitionsregeringen och 15 av dess 19 ledamöter röstade för att avsätta Jatsenjuk.

• Rysk lastbilstrafik förbjuds

  15 februari

  Regeringen förbjuder ryska lastbilar att passera genom Ukraina. Beslutet fattas dagen efter det att Ryssland förbjudit ukrainska lastbilar, vilket motiverats med nationalistiska gruppers försök i västra Ukraina att hindra rysk godstrafik att ta sig över gränsen till övriga Europa.

• Nytt avhopp i protest mot korruptionen

  15 februari

  Biträdande riksåklagaren Vitalij Kasko avgår i protest mot korruptionen inom statsförvaltningen. Han anklagar riksåklagaren Viktor Sjokin för att "snabbt och demonstrativt" bestraffa alla försök av underordnade att motarbeta mutkulturen vid åklagarmyndigheten.

• Ekonomiministern avgår

  3 februari

  Ekonomiminister Aivaras Abromavičius lämnar in sin avskedsansökan i protest mot den korruption som han anser gjort det omöjligt att driva igenom de reformer som krävs för att skapa ekonomisk tillväxt. Han hävdar att personer, som han inte namnger, ökat sina ansträngningar att blockera nödvändiga reformer genom att försöka ta kontroll över landets viktigaste företag inom olje- och gasindustrin liksom försvarsindustrin. Flera av Abromavičius närmaste medarbetare följer hans exempel och lämnar in sina avskedsansökningar.

• Januari

• Ryska matvaror förbjuds

  10 januari

  Regeringen förbjuder import av en rad ryska matvaror, bland annat kött, fisk, mejerivaror, grönsaker och frukt. Sedan Ryssland förbjudit transitleveranser av ukrainska varor till andra före detta sovjetrepubliker börjar Ukraina snart exportera varor till Kina via färja till Georgien och därefter tåg genom bland annat Azerbajdzjan och Kazakstan.

• EU-avtal träder i kraft

  1 januari

  Ukrainas frihandelsavtal med EU träder i kraft. Samtidigt stoppar Ryssland importen av ukrainska livsmedel.