2017

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2017

    • December

    • Stor fångutväxling i Ukraina

      En fångutväxling sker mellan Ukraina och Moskvavänliga rebeller. Omkring 230 rebeller och rebellanhängare friges av Ukraina, medan ryskstödda miliser lämnar över ett 70-tal fångar till ukrainska myndigheter. Antalet är lägre än vad parterna tidigare har kommit överens om.

    • Militärt stöd från USA

      USA ska förstärka Ukrainas försvar med bland annat pansarvärnsrobotar, meddelar det amerikanska utrikesdepartementet, som värderar stödet till 47 miljoner dollar.

    • Dispyt om gas avgjord

      Både Ukraina och Ryssland hävdar att de vunnit en dispyt som bottnar i energikontrakt från 2009. Skiljedomstolen i Stockholm sänker det pris Ryssland får ta ut för gasleveranser, men upprätthåller också en skyldighet för Ukraina att köpa gas från Ryssland.

    • Minor stor fara för barn

      Omkring 220 000 barn riskerar att skadas av minor till följd av konflikten mellan Ukrainas armé och de ryskstödda rebellerna, uppger FN:s barnfond Unicef som uppmanar alla parter att sluta använda minor. I genomsnitt skadas ett barn varje vecka vid frontavsnitten (sammanlagt cirka 50 mil), enligt rapporten som bygger på uppgifter från januari till november. 

    • Konton i Schweiz hålls frysta

      Tillgångar i Schweiz som står i förre presidenten Viktor Janukovytjs namn kommer att hållas ”frysta” i ytterligare ett år, meddelar schweiziska myndigheter. Det ursprungliga beslutet fattades när revolution bröt ut i Ukraina 2014 och Janukovytj avsattes.

    • Tatarer inför rätta

      Ryska myndigheter på Krim ställer 86 tatarer inför rätta för protester mot maktövertagandet på Krim. Krimtaterna är turkisktalande muslimer som i stort antal deporterades under Stalindiktaturen. Många återvände efter Sovjetunionens upplösning, då Ukraina (med Krim) blev självständigt. Tatarer som nyligen invänt mot den ryska annekteringen av Krim har dömts till böter, trots att de genomfört sina manifestationer en och en vilket inte kräver tillstånd enligt rysk lag. 

    • Ryska övervakare tas hem

      Sedan 2014 har rysk och ukrainsk militär haft i uppgift att bevaka en överenskommen vapenvila i östra Ukraina. Nu aviserar ryska UD att de ryska observatörerna ska lämna stationeringsorten, som ligger nära rebellfästet Donetsk men på område som ukrainska regeringen kontrollerar. I Ukraina luftas farhågor för att det ska leda till att konflikten intensifieras.

    • EU förlänger sanktioner

      EU-ländernas ledare har beslutat att förlänga sanktioner mot Ryssland med ytterligare sex månader. Straffåtgärderna infördes efter nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över Ukraina 2014. Proryska rebeller hålls ansvariga för nedskjutningen, som krävde 298 liv och enligt utredare gjordes med en rysktillverkad robot. Även Rysslands annektering av Krim samma år ledde till EU-sanktioner. 

    • Försoningsmöte med Polen

      Polens president Andrzej Duda besöker Petro Porosjenko och de två presidenterna enas om att försöka dämpa en dispyt om massakrer som begicks under andra världskriget, då ukrainska och polska styrkor bekämpade varandra. Osämjan har på senare tid tagits upp i parlamenten och lett till att historiska monument rivits. Frågan om att öppna gravar för att identifiera offren för massakrerna är känslig. (Se Polen: Kalendarium.)

    • Tumult runt Saakasjvili

      Politikern Micheil Saakasjvili grips av polis men fritas av anhängare i Kiev. Några turbulenta dagar senare beslutar en domstol att han får vara på fri fot under fortsatt utredning. Saakasjvili, som efter att ha varit president i Georgien blev guvernör i Ukraina och har bedrivit Moskvakritisk politik i båda länderna, är numer osams med den ukrainska ledningen.  Han riskerar fem års fängelse, utpekad för samarbete med proryska aktörer i Ukraina. Han kan också komma att lämnas ut till Georgien, där han anklagas för maktmissbruk. Själv hävdar han att alla anklagelser är politiskt grundade, inte rättsligt.

    • EU-stöd hålls inne

      EU meddelar att utbetalning av 600 miljoner euro hålls inne, eftersom Ukraina inte har uppfyllt sina utfästelser när det gäller bland annat åtgärder mot korruption. Även Internationella valutafonden (IMF) har valt att inte genomföra mer än en del av sina stödutbetalningar.  Det leder till att Ukraina bromsar omröstningen om ett lagförslag som är kontroversiellt, därför att det skulle ge regeringen makt att byta ut chefen för landets nya korruptionsmyndighet.

    • November

    • Inre splittring bland separatister

      Svåra interna motsättningar splittrar separatisterna. Ledaren för separatistrepubliken Luhansk, Igor Plotnitskij, avgår efter en turbulent vecka och tar sig till Moskva.  Fem ukrainska soldater och åtta rebeller rapporteras dödade i strider. Ukrainas regering anklagar Ryssland för att utöka sitt militära stöd till separatister. Företrädare för EU och sex tidigare sovjetrepubliker träffas samtidigt i Bryssel. EU utlovar fördjupat samarbete med Ukraina, Belarus (Vitryssland), Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. EU ställer inte medlemskap i unionen i utsikt, däremot hjälp med att bekämpa korruption, stärka rättsstaten och modernisera ländernas ekonomi.

    • Misstänkt för Moskvamord gripen

      Säkerhetstjänsten SBU säger sig ha gripit en rysk medborgare som varit efterlyst via Interpol för mord på en journalist. Paul Klebnikov, amerikansk medborgare och chef för den ryska upplagan av tidskriften Forbes, sköts ihjäl i Moskva 2004.  I Ukraina ska den misstänkte mördaren ha ägnat sig åt utpressning mot företagare.

    • Ny julhelg i december

      Ukrainas parlament röstar för att den 25 december ska bli nationell helgdag. De flesta av invånarna är ortodoxt kristna och enligt tradition har man hittills liksom i Ryssland firat jul i början av januari. Den 7 januari förblir helgdag i Ukraina.

    • Fångutväxling förbereds

      Rysslands president Vladimir Putin lovar att tala med de Moskvavänliga rebellernas ledare i östra Ukraina för att underlätta en fångutväxling. Ukrainas regering säger sig vara redo att byta 306 tillfångatagna separatister mot 152 soldater eller proukraniska milismän som hålls fångna i öster. Senast de två sidorna i konflikten utväxlade fångar var 2016. Kreml bekräftar att Putin varit i kontakt med ledare för separatisternas egenutropade republiker i Donetsk och Luhansk.

    • Farhågor för legosoldater

      Serbien kallar hem sin ambassadör i Kiev för konsultationer. Ukrainas regering har luftat oro över uppgifter om att cirka 300 serbiska legosoldater strider med proryska separatister i Ukraina. "Serbien respekterar Ukrainas territoriella integritet",  deklarerar den serbiske utrikesministern. Serbien eftersträvar EU-medlemskap men har inte som EU infört sanktioner mot Ryssland med anledning av händelser i Ukraina.  

    • Nya tag för FN-styrka

      Kanada tar nya initiativ för att FN ska skicka en fredsstyrka till Ukraina. Flera försök har gjorts tidigare. De har fallit på att Ryssland, som har vetorätt i FN:s säkerhetsråd, bara velat godta en liten FN-styrka för att skydda internationella observatörer i konfliktområdet.

    • Vatten- och elverk i fara

      Vattenverk, elverk och annan infrastruktur riskerar att slås ut av strider i östra Ukraina mellan proryska separatister och den ukrainska regeringsarmén. Bland annat finns det två vattenverk, där FN också befarar klorgasutsläpp, vid frontlinjer. Över en miljon hushåll kan bli utan rent vatten om anläggningarna skadas.

    • Oktober

    • Korruptionsräd mot borgmästare

      Korruptionsutredare gör husrannsakan hos borgmästaren i Odessa, Hennadij Truchanov. Både hans bostad och kontor genomsöks. Han misstänks ha försnillat pengar som skulle ha använts till att reparera en motorväg och för att ha beviljat lån som försvunnit på mystisk väg. Förre guvernören i Odessa Micheil Saakasjvili utpekade Truchanov som lokal maffialedare innan han avgick i frustration över svårigheterna med att få bukt med korruptionen.

    • Porosjenko utlovar specialdomstol mot korruption

      I en eftergift till demonstranterna utanför parlamentet lovar president Porosjenko att skapa en särskild domstol för korruptionsärenden som både de och västmakterna efterlyser. Han säger sig räkna med att  kunna skriva under en lag om detta före årets slut.

    • Liten delseger för demonstranter

      Demonstranter som öppnat ett tältläger utanför parlamentet i Kiev anser sig ha vunnit en liten delseger, när ledamöterna överlämnar ett lagförslag om att häva de folkvaldas juridiska immunitet till Författningsdomstolen för granskning. Samma dag meddelar EU-domstolen att de ekonomiska sanktionerna mot den förre presidenten Viktor Janukovytj och hans son Oleksandr står fast. Domstolen avvisar deras protest mot att Europeiska rådet fryst deras tillgångar.

    • Ökande protester mot Porosjenko

      Minst 5 000 människor deltar i en demonstration i Kiev mot bristen på reformer under president Porosjenko. En av talarna på demonstrationen är den förre georgiske presidenten Saakasjvili, som kräver att Porosjenko avgår därför att "kampen mot korruptionen är omöjlig" så länge denne sitter kvar. Protesterna anförs av Saakasjvilis parti Nya krafternas rörelse tillsammans med bland andra Julia Tymosjenkos Fosterlandet och partiet Självtillit. Demonstranterna för fram tre krav: att parlamentsledamöterna fråntas sin juridiska immunitet så att de kan åtalas vid fall av korruption, att en specialdomstol för korruptionsmål inrättas och att valsystemet ändras så att oberoende kandidater lättare kan bli invalda i parlamentet. Porosjenko säger att ett lagförslag om slopad immunitet ska läggas fram och kunna träda i kraft 2020, men demonstranterna nöjer sig inte och upprättar ett tältläger utanför parlamentet för att fortsätta protestera på obestämd tid.

    • Rysk sedel förbjuds

      Nationalbanken meddelar att en ny rysk sedel värd 200 rubel (knappt 30 kronor) inte får växlas in i ukrainska banker eller växelkontor. Orsaken är att sedeln pryds med motiv från den annekterade ukrainska halvön Krim.

    • September

    • Fängelse för dissident på Krim

      Ilmi Umerov, tidigare vice talman i krimtatarernas numera upplösta inofficiella parlament, döms till fängelse i två år för separatism. Enligt åklagarna har han gjort uttalanden som undergrävt Rysslands sammanhållning genom att i en intervju ha krävt att den ryska annekteringen av den ukrainska halvön ska upphöra. 

    • 30 000 evakueras efter explosion i vapenlager

      Ett av Ukrainas största vapenlager fattar eld och exploderar, vilket tvingar mer än 30 000 människor att lämna sina hem. En liknande explosion inträffade i ett annat miltärt vapenlager i mars. En källa vid den ukrainska säkerhetstjänsten säger att förlusten av ammunition vid de båda explosionerna inneburit det största bakslaget för arméns stridsduglighet sedan konflikten i öster utbröt 2014. 

    • Omstridd språklag träder i kraft

      President Porosjenko skriver under en lag om att all skolundervisning från årskurs fem och uppåt ska ske endast på ukrainska från 2020. Undervisning i minoritetsspråk ska kunna ske genom tillval. Lagen har väckt oro i flera grannländer, bland annat i Rumänien vars president Iohannis tidigare i september inställde ett planerat besök i Ukraina i protest mot språklagen. Ryska myndigheter anklagar Ukraina för att vilja marginalisera den stora ryskspråkiga gruppen i landets östra delar.

    • FN: Grova människorättsbrott på Krim under ryskt styre

      FN:s människorättskommissariat skriver i en rapport att företrädare för ryska staten begått grova övergrepp mot civila på Krim sedan den ukrainska halvön annekterades av Ryssland. Bland annat förekommer tortyr enligt rapporten, som hävdar att förhållandena på halvön har försämrats betydligt under ryskt styre. Rapporten kritiserar domstolsväsendet, som inte ger misstänkta personer rättvisa rättegångar, och deportationen av hundratals fångar till ryska fängelser. Offentligt anställda uppges bli avskedade om de inte avsäger sig sina ukrainska medborgarskap. Tiotusentals invånare som inte godkänts som ryska medborgare har enligt rapporten blivit statslösa, vilket medför starkt begränsade rättigheter i vardagslivet.

    • Krimtatarisk ledare fängslas

      En domstol på den ryskt kontrollerade halvön Krim dömer en av de mest framträdande krimtatariska ledarna till fängelse i åtta år. Achtem Tjijgoz, som är vice ordförande för den förbjudna tatariska politiska församlingen, döms för att ha organiserat en olaglig demonstration i februari 2014. Medborgarrättsrörelser beskriver rättegången som ett led i en pågående rysk kampanj mot de invånare på Krim som motsatt sig det ryska maktövertagandet.

    • Saakasjvili tillbaka i Ukraina

      Förre guvernören i Odessa, Micheil Saakasjvili, lyckas med hjälp av ett tusental anhängare ta sig in i Ukraina från Polen genom att tränga undan de ukrainska gränsvakterna. Han fortsätter därefter till Lviv, där han säger att han tänker kämpa för att få tillbaka sitt medborgarskap. Den ukrainska regeringen, som försökt hindra Saakasjvilis återkomst till landet, säger att de som hjälpt honom ta sig över gränsen kommer att straffas. Elva poliser och fem gränsvakter uppges ha skadats i tumultet vid gränsstationen. 

    • Georgien begär Saakasjvili utlämnad

      Georgiska riksåklagarmyndigheten har begärt förre presidenten Saakasjvili utlämnad från Ukraina, dit han har sagt att han tänker återvända senare i september. Saakasjvili är åtalad i sitt forna hemland för bland annat maktmissbruk.

    • EU-avtalet i kraft

      Drygt tre år efter undertecknandet träder Ukrainas associationsavtal med EU formellt i kraft. Förseningen beror på att en majoritet av deltagarna i en folkomröstning i Nederländerna sade nej till avtalet i april 2016. Efter det förhandlade den nederländska regeringen igenom ett avtal med de andra EU-länderna om att avtalet inte ska garantera Ukraina ett framtida medlemskap i unionen och inte heller ge garantier om militärt stöd. Båda kamrarna i det nederländska parlamentet skrev därefter under avtalet i juni 2017.  Delar av avtalet har i praktiken tillämpats ända sedan 2014.

    • Augusti

    • Rysk reporter utvisad

      Trots kritik från Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen Osse utvisar den ukrainska säkerhetstjänsten den ryska reportern Anna Kurbatova. Hon arbetar för statlig rysk TV och anklagas för att ha spritt propaganda genom att beskriva konflikten i östra Ukraina som ett "inbördeskrig", inte en "rysk aggression". Kurbatova är den andra ryska reportern som utvisas i augusti. Sedan 2014 har ett tiotal ryska TV-kanaler förbjudits verka i Ukraina.

    • Vapenvila bryts genast

      Ukrainas armé och separatister anklagar varandra för att ha brutit den senaste i raden av vapenvilor, bara timmar efter det att vapnen skulle tystna. En överenskommelse om en ny vapenvila slöts vid ett möte med den internationella Kontaktgruppen för Ukraina några dagar tidigare.

    • USA stärker Ukrainas försvar

      USA:s försvarsminister James Mattis säger vid ett besök i Kiev att USA ska fortsätta att stödja det ukrainska försvaret. Regeringen i Washington har nyligen godkänt leveranser av militär utrustning för 175 miljoner US dollar, och totalt sedan 2015 för 750 miljoner dollar. Dock har det inte skett några leveranser av offensiva vapen. Mattis säger också att sanktionerna mot Ryssland ska bli kvar tills Ryssland slutar stödja separatisterna i östra Ukraina och lämnar tillbaka Krim.

    • "Lill-Ryssland" skrotas

      Separatistledaren Aleksandr Zachartjenko i Donetsk medger att försöket att skapa en ny stat kallad Lill-Ryssland i det nuvarande Ukraina har misslyckats. Han meddelade i mitten av juli att en sådan stat skulle utropas, men planen har inte fått stöd någonstans, inte ens från Moskva.

    • Juli

    • Ukraina köper amerikanskt kol

      Ukraina skriver kontrakt med USA om att importera kol. Det ska ersätta det egna kol som inte längre når den västra delen av landet sedan regeringen stoppade leveranserna från utbrytarområdena i öster i mars. Den första sändningen väntas i september och fram till årsskiftet beräknas USA leverera omkring 700 000 ton.

    • Saakasjvili fråntas medborgarskap

      President Porosjenko tar ifrån förre georgiske presidenten Micheil Saakasjvili det ukrainska medborgarskap han tilldelades 2015, när han utnämndes till guvernör i Odessa. Eftersom han fråntogs sitt georgiska medborgarskap när han blev ukrainare är Saakasjvili nu statslös. I sitt forna hemland är han efterlyst för maktmissbruk under sina nio år som president där, i Ukraina anklagas ha nu för att ha lämnat oriktiga uppgifter när han ansökte om medborgarskap.

    • Elen stryps till Donetsk

      Det statliga energibolaget Ukrenergo stänger av leveranserna av el till de områden i Donetskregionen som kontrolleras av separatister. I april blev Luhansk utan ström från det ukrainska nätverket.

    • Svåra förluster i öster

      Sex ukrainska soldater dödas och fem såras när de enligt försvarsdepartementet utsätts för granatbeskjutning från separatisterna i Donetskregionen. Ungefär samtidigt dödas tre soldater av en mina i Luhanskregionen. Nio dödade under ett dygn är det högsta antalet på många månader.

    • Separatister planerar "ny stat"

      Aleksandr Zachartjenko, ledare för "Folkrepubliken Donetsk", säger att utbrytarstaterna i östra Ukraina och "andra områden" enats om att utropa en ny stat som ska ersätta nuvarande Ukraina. Statens namn ska vara Malorossija, "Lill-Ryssland", och dess huvudstad ska vara Donetsk. Kiev ska nedgraderas till "historiskt och kulturellt centrum". Ukrainas regering avfärdar det hela som ett nytt påfund i Moskva, men en talesman för ryska regeringen säger att han fick höra talas om det via medierna.

    • Ukrainsk-georgiskt samarbete

      Ukrainas och Georgiens presidenter enas om att deras länder ska samarbeta för att kunna närma sig medlemskap i Nato och EU. De motiverar detta med att ländernas "självständighet och demokrati står inför samma hot", det vill säga att de har slitits sönder av konflikter med ryskstödda separatister.

    • "Redo för Nato 2020"

      Ukraina och Nato ska börja utforma en "färdplan" för hur landet ska kunna bli medlem av den västliga försvarsalliansen. Det meddelar president Porosjenko efter ett möte i Kiev med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Ukraina avser att ha uppfyllt alla krav till 2020. Det innebär att landet måste genomföra en rad politiska och ekonomiska reformer och att utveckla sitt försvar så att det motsvarar Natos krav. Men ett medlemskap förutsätter också att Ukraina till dess kunnat lösa konflikten i Donbasregionen med fredliga medel.

    • Juni

    • Ny vapenvila bryts direkt

      De stridande parterna i östra Ukraina enas med hjälp av Osse om att iaktta vapenvila fram till den 31 augusti för att skördearbete ska kunna genomföras i området. Mindre än två dygn senare uppger dock ukrainska armén att två av dess soldater skjutits ihjäl. Separatisterna anklagar för sin del armén för att ha brutit vapenvilan vid tio tillfällen.

    • Konflikten i öst kräver ökat antal offer

      FN skriver i en rapport att antalet dödade och skadade i östra Ukraina har ökat med nära 50 procent under våren jämfört med perioden 16 november till 15 februari. Enligt rapporten pågår brott mot vapenvilan så gott som dagligen och en varning utfärdas för att striderna kan komma att eskalera under sommaren. Enligt FN har totalt 10 090 människor, varav 2 777 civila, dödats och 23 966 har skadats sedan konflikten bröt ut i april 2014.

    • Ukraina vill ansöka om Nato-medlemskap

      Med stor majoritet röstar parlamentet för att landet ska ansöka om medlemskap i den västliga försvarsalliansen Nato. Om en sådan ansökan lämnas in kommer Ryssland att betrakta det som ett hot mot sin säkerhet, klargör genast ryska regeringens talesman.

    • Maj

    • IMF ställer hårda krav

      IMF säger att fonden inte tänker göra nästa utbetalning av Ukrainas stödlån på 17,5 miljarder dollar förrän parlamentet godkänt en förändring av pensionssystemet och gjort det möjligt att sälja statlig mark. Omkring en tredjedel av befolkningen lever på pensionspengar som kostar staten omkring nio procent av BNP. IMF säger annars i sin senaste rapport om den ukrainska ekonomin att landet har hämtat sig från den värsta recessionen och kan räkna med en tillväxt på två procent under 2017. Av de 4,5 miljarder dollar som Ukraina hoppas kunna få från IMF under året har hittills bara en miljard betalats ut.

    • Brottsutredning mot Stalin och Berija

      Riksåklagarämbetet inleder en brottsutredning mot den sovjetiske diktatorn Josef Stalin och dennes chef för den hemliga polisen Lavrentij Berija. Ärendet gäller deras ansvar för massdeportationen av Krimtatarer under andra världskriget som krävde tiotusentals liv. Justitieminister Pavlo Petrenko beskriver utredningen som ett sätta att "återupprätta den historiska rättvisan". Enligt historiker förvisades omkring en kvarts miljon Krimtatarer till Sibirien och Centralasien efter anklagelser om att de samarbetat med Nazi-Tyskland. Tatarerna tilläts inte återvända till Krim förrän mot slutet av 1980-talet. I åtskilliga år var deras relationer till den ukrainska ledningen ganska svala, men efter den ryska annekteringen av Krim 2014 har regeringen tagit sig an deras sak.

    • Föreslagen korruptionslag skrotas

      Parlamentet böjer sig för påtryckningar från omvärlden genom att inte anta en föreslagen lag som kunnat leda till att den nationella antikorruptionsbyrån hade lagts ned. Förslaget att överföra ärenden från byrån till säkerhetstjänsten har setts av västländer som ett försök att skydda ledande politiker och affärsmän. Bland annat IMF har sagt att lagförslaget gick helt emot uppgörelsen om ett lånepaket på 17,5 miljarder US dollar.

    • Ryska sajter blockeras

      Ukraina blockerar de flesta populära ryska sociala medier på internet och en rysk sökmotor. Åtgärden beskrivs som ett svar på Rysslands stöd till separatisterna i öster, Förbudet ska vara i kraft i tre år. Stängningen av sajten VK, ofta beskriven som den närmaste ryska motsvarigheten till Facebook, tros kunna slå hårt mot möjligheterna för civilbefolkningen i utbrytarområdena att hålla kontakt med omvärlden och varandra. 

    • Civila dödas vid fronten

      Fyra civilpersoner rapporteras ha dödats och en sårats allvarligt när separatister enligt ukrainska myndigheterna beskjuter ett bostadsområde i Avdijivka. Tre av dödsoffren ska ha varit kvinnor.

    • Visumfria EU-resor

      Europeiska rådet fattar det slutgiltiga beslutet att ge ukrainska medborgare rätt att resa in i EU utan visum. Rätten gäller dem som har biometriska pass, som får vistas inom EU i 90 dagar under en 180-dagarsperiod för turism, affärer eller familjebesök, men inte för att söka arbete. Avtalet gäller inte Storbritannien och Irland. President Porosjenko beskriver visumfriheten som Ukrainas "skilsmässa från Ryska imperiet". Efter mer än 300 år "kommer Ukraina hem", säger han. Visumfriheten väntas träda i kraft den 11 juni.

    • Frånvarande ex-president inför rätta

      Förre presidenten Viktor Janukovytj ställs inför rätta i sin frånvaro vid en domstol i Kiev. Han är åtalad för landsförräderi, för att ha kränkt Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och för att ha understött ryska angrepp mot landet. Bland bevisen mot honom uppges finnas ett brev i vilket han ber den ryska ledningen ingripa mot protesterna mot hans regim. Brevet visades upp i FN:s säkerhetsråd av den ryske ambassadören två veckor innan Ryssland annekterade den ukrainska Krimhalvön i mars 2014. Janukovytj lever i landsflykt i Ryssland.

    • April

    • Osse begränsar patrullarbetet

      Osse säger att organisationen tvingas begränsa sin övervakning av vapenvilan i öster efter det att en amerikansk medarbetare dödats när hans fordon kört över en stridsvagnsmina. En talesman för Osse säger att attacken inte var någon olyckshändelse. Bilen ska ha kört längs samma väg ett par timmar tidigare i ett separatistkontrollerat område, och de fanns inte minan där. 

    • Elstopp till Luhansk

      Ukrainska myndigheter stoppar elleveranserna till utbrytarområdet Luhansk med hänvisning till att separatisterna dragit på sig obetalda räkningar för motsvarande nästan 900 miljoner kronor. Separatisterna kopplar omedelbart in sig på det ryska elnätet. 

    • ICJ går emot Ukraina

      Internationella domstolen (ICJ) avslår Ukrainas begäran att Ryssland temporärt ska förbjudas att leverera pengar och vapen till separatisterna i östra Ukraina, vilket ukrainska regeringen hävdar. Enligt de 16 domarna har inte ukrainska staten lagt fram tillräckliga bevis för att ryska medel används för att döda eller skada civila. Däremot går domstolen med på att beordra Ryssland att sluta diskriminera minoritetsgrupper på Krim. Besluten gäller bara tills vidare. Grundfrågan om Rysslands eventuella skuld till konflikten i Ukraina ska behandlas vidare, vilket kan ta flera år.

    • Centralbankschefen avgår

      Centralbankens chef Valerija Gontareva lämnar in sin avskedsansökan och säger att hon slutar sitt arbete den 10 maj. Hon har stått under hård press från landets oligarker och deras tidningar för att hon rensat upp i den ukrainska finanssektorn, där en stor del av bankväsendet anses ha fungerat som ett antal miljardärers portmonnäer, och för att hon följt IMF:s rekommendationer att bland annat lätta det statliga stödet till hryvnjan, som hållit valutakursen på en konstgjort hög nivå. IMF har varnat för att inrikespolitiska hänsyn ska riskera att stjälpa nödvändiga ekonomiska reformer. Valutafonden uttrycker en önskan att Gontareva ska efterträdas av en stark person som förmår stå emot politiska påtryckningar.

    • IMF godkänner miljardlån

      Internationella valutafonden godkänner en utbetalning av en miljard amerikanska dollar efter att ha dragit slutsatsen att blockaden av separatistområdena i öster får "en relativt måttlig påverkan" på tillväxten. En stor del av summan, som ingår i det räddningspaket på 17,5 miljarder som godkändes 2015, tros gå till att betala gamla skulder till IMF. Fonden betonar att kampen mot korruptionen måste fortsätta "med beslutsamhet" och att Ukraina måste fortsätta privatiseringar och skapa en marknad för jordbruksmark för att kunna locka till sig investerare.

    • Mars

    • Rysk Putinkritiker mördad

      En rysk regeringskritisk före detta parlamentsledamot som fått asyl i Ukraina skjuts ihjäl i Kiev. President Porosjenko anklagar ryska myndigheter för att ligga bakom mordet och beskriver det som "statsterrorism". Rysslands regering avfärdar anklagelserna som "absurda". Den mördade politikern hade kritiserat den ryska annekteringen av Krim.

    • Sanktioner mot ryska banker

      Regeringen inför sanktioner mot fem ryska bankers dotterbolag i Ukraina, vilket bland annat innebär att de inte kan föra ut några pengar ur landet. Enligt president Porosjenko ska sanktionerna tills vidare vara i kraft i ett år.

    • Staten blockerar transporter till öst

      Ett 40-tal aktivister som blockerat godstrafiken till och från utbrytarområden i öst grips av polis. Kort därefter meddelar dock regeringen att den inför en blockad på all godstrafik till områden som kontrolleras av separatisterna, med undantag endast för humanitära insatser. Blockaden ska vara i kraft tills separatisterna återlämnar företag i öster som de konfiskerat från deras ägare och uppfyller kraven i vapenvileavtalet från 2015, "Minsk 2". Samma dag meddelar energiföretaget DTEK att separatister tagit kontroll över koncernens viktigaste kolgruvor, ett kraftverk och en del av eldistributionen. Ståltillverkaren Metinvest har också fått några av sina anläggningar beslagtagna.

    • Skattechefen hotas av häktning

      En domare ger order om att skatte- och tullmyndighetens högste chef Roman Nasirov ska häktas eller betala en borgen på motsvarande drygt 33 miljoner kronor. Han misstänks ha förskingrat nästan 700 miljoner kronor och åtal förbereds. Han har befarats försöka lämna landet för att undgå rättegång.

    • Företagsverksamhet stoppas

      Separatisterna i Donetsk uppges ta över kontroll över telefonbolaget Ukrtelecom, som ingår i storkoncernen SCM ägd av Ukrainas rikaste man Rinat Achmetov. SCM är den största arbetsgivaren i de separatistkontrollerade områdena, men företaget säger att det vägrar lyda en uppmaning att registrera företaget i utbrytarrepublikerna och bara betala skatt där.

    • Februari

    • Separatister hotar företag

      Separatisterna i Donetsk och Luhansk hotar att beslagta företag i utbrytarrepublikerna om inte ukrainska nationalister avbryter en månadslång blockad av transporterna till och från resten av Ukraina. Blockaden har slagit mot handeln inom Ukraina och hotar att störa elproduktionen i väster. Företagen i öster har i princip fortsatt verksamheten som vanligt även efter "självständighetsförklaringarna" 2014 och är lagligt registrerade hos myndigheterna i Kiev. De betalar skatt till både ukrainska staten och utbrytaradministrationerna. Nationalisterna som står bakom blockaden vill stoppa handeln med "fienden" och smugglingen till utbrytarrepublikerna. 

    • Nederländsk kompromiss om Ukrainaavtal

      Nederländska parlamentets underhus godkänner EU:s associationsavtal med Ukraina efter att ha fått igenom en kompromissversion. Den nya skrivningen begränsar EU:s militära stöd till Ukraina och betonar att landet inte kan garanteras ett framtida fullt medlemskap i unionen. Avtalet måste också godkännas av senaten, vilket troligen inte sker förrän efter det nederländska parlamentsvalet den 15 mars.

    • Ny vapenvila utlyses

      Utrikesministrarna från Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike ställer sig bakom ett avtal om att utlysa ny vapenvila i öster. Avtalet har slutits av regeringen och separatisterna som återigen enats om att dra bort alla tunga vapen från frontlinjen, denna gång senast den 20 februari. Tidigare under månaden har de uppflammande striderna kostat närmare 30 människor livet. Samtidigt ger Rysslands president Putin order om att ryska myndigheter ska godkänna pass som utställts av utbrytarrepublikerna i östra Ukraina. Regeln ska gälla "tillfälligt" tills det finns en "politisk lösning" på konflikten.

    • Ryssland anklagas för datorattacker

      Chefen för den ukrainska säkerhetstjänsten anklagar ryska hackare för virusangrepp mot landets kraftnät, finansiella system och annan infrastruktur. Han hävdar att den ryska säkerhetstjänsten ligger bakom attackerna som genomförts med hjälp av privata mjukvaruföretag och kriminella hackare. Ukraina har flera gånger tidigare anklagat Ryssland för att bedriva ett "cyberkrig" sedan ländernas relationer försämrades drastiskt efter den ryska annekteringen av Krim 2014. Ryssland har avvisat alla anklagelser. Senast i december pekades Ryssland ut som ansvarigt för att delar av elförsörjningen av Kiev slogs ut.

    • EU lovar mer pengar

      EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker lovar vid ett besök i Kiev att unionen ska ge Ukraina 600 miljoner euro för att stärka statens finanser. Han säger att pengarna ska överföras inom de närmaste veckorna som belöning för de reformer regeringen drivit igenom trots svåra förhållanden.

    • Separatistledare dödade

      Oleg Anasjtjenko, militär befälhavare i utbrytarrepubliken Luhansk, dödas av en bilbomb. Några dagar senare dödas Michail Tolstych, en av de högsta militära kommendanterna i Donetsk, dödas.

    • Januari

    • Hårda strider oroar FN

      FN:s säkerhetsråd kräver ett omedelbart stopp för strider i östra Ukraina som på fyra dygn har krävt 19 dödsoffer. Striderna är koncentrerade kring staden Avdijivka, vars mer än 20 000 invånare blivit utan värme och vatten. Avdijivka ligger strax norr om Donetsk. EU beskriver striderna som ett grovt brott mot stilleståndsavtalet som undertecknades i Minsk i februari 2014. Ukrainska regeringen och de ryskstödda separatisterna anklagar varandra för att ha utlöst de nya striderna. 

    • Järnvägsblockad mot öster

      Ukrainska nationalister blockerar en järnväg in i separatistkontrollerat område med avsikt att stoppa all handel med utbrytarna. Under de första två dygnen hindras ett tiotal godståg ta sig in i eller ut ur Luhanskregionen. Den regeringstrogne guvernören i Luhansk säger att ett stopp för transporterna av kol västerut hotar landets energisektor.

    • Ryssland anmäls till ICJ

      Ukraina lämnar in en anmälan mot Ryssland till Internationella domstolen (ICJ) i Haag. Ryssland anklagas för att stödja terrorism, och Ukraina kräver skadestånd för de civila som blivit beskjutna och det malaysiska trafikflygplan som sköts ned 2014. Ukraina vill att ICJ ska hålla Ryssland ansvarigt för de "terrordåd" som begåtts av de ryskstödda miliserna i den östra delen av landet.

Varukorg

Totalt 0