Senaste händelser
-
September
-
Nytt miljardlån från EU
EU kommer överens med Ukraina om att låna ut 1 miljard euro så att landet kan genomföra planerade reformer. Den nya miljarden kommer ovanpå de 1,2 miljarder euro som EU lånat ut till Ukraina sedan 2015 för att regeringen ska kunna hantera efterverkningarna av Rysslands annektering av Krim och separatistupproret i öst. 2017 höll EU dock inne med 600 miljoner då Ukraina inte ansågs ha gjort tillräckliga framsteg, bland när det gällde att stävja korruption. Beslut om det nya lånet togs efter det att Kiev upprättat en antikorruptionsdomstol i juni 2018.
-
Frostigt mellan ortodoxa kyrkor
Ryskortodoxa kyrkan begränsar sina förbindelser med den ortodoxe patriarken Bartolomeus I, som med Istanbul som säte leder andra ortodoxt kristna. Beskedet innebär bland annat att kyrkan i Ryssland inte kommer att delta i biskopsmöten eller gemensamma gudstjänster. Osämjan bottnar i konflikten i Ukraina, där de ortodoxt kristna är splittrade. Patriarken har fått en begäran från Ukraina om att frysa förbindelserna med ryskortodoxa kyrkan, men han har inte tagit ställning till den ännu. Den ryskortodoxe patriarken Kirill är politiskt allierad med Rysslands president Vladimir Putin och antas vilja förhindra att det västvänliga Ukraina får en oberoende kyrka.
-
Ryska språket förbjuds i Lviv
Det regionala parlamentet i Lviv förbjuder bruket av ryska språket i kultur av alla slag, till exempel böcker och musik. Förbudet ska gälla tills den ryska ockupationen upphör, heter det, en referens till det ryska intåget på Krimhalvön och separatistupproret i sydöstra Ukraina. Beslutet i Lviv ifrågasätts på bred front, även inom Ukrainas regeringsparti, och det antas inte gå att övervaka att det följs. Ryska används av många i Ukraina, även författare och filmregissörer. På riksnivå stoppar Ukraina dock filmer som förhärligar rysk militär, och artister som hyllar det ryska maktövertagandet på Krim får inte resa in i landet.
-
Lagförslag mot ”agenter”
I ett tal inför parlamentet ger president Porosjenko stöd åt ett omtvistat lagförslag: att proryska grupper i Ukraina ska tvingas registrera sig som ”utländska agenter”. Det är en modell som Ryssland tillämpar på utländska organisationer och människorättsorganisationer anser att det är en dålig idé att ta över metoden, men Porosjenko hänvisar till att proryska grupper sprider propaganda mot både Ukraina och västvärlden. Lagförslaget har lagts fram av Folkfronten, som är ett av de största partierna i regeringskoalitionen.
-
Ökade fartygshinder vid rysk Krimbro
Fartyg till och från ukrainska hamnar vid Azovska sjön – ett bihav till Svarta havet – måste sedan Ryssland annekterade Krimhalvön passera genom ett sund omgivet av ryskkontrollerat område. Ukraina anklagar nu Ryssland för att störa civil fartygstrafik och båda parter förstärker sin militära närvaro. Ryssland har byggt en bro över sundet till Krim (se 4 maj 2018), och storleken på fartyg som kan passera har begränsats. Fartygen kontrolleras också av rysk personal, med långa väntetider som följd. Hamnarna Mariupol och Berdjansk, där störningarna märks mest, är viktiga för Ukrainas industriexport.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.