2015

• December

• IMF-anpassad budget godkänns

  Efter en lång och hätsk debatt antar parlamentet en budget för 2016 med ett underskott på 3,7 procent av BNP. Det är den nivå som IMF krävt för att betala ut de 1,7 miljarder dollar som hållits inne av lånet på totalt 17,5 miljarder. Före omröstningen om budgeten godkänner parlamentet en rad ändringar av skatteregler med bland annat sänkt företagsskatt och mer enhetlig inkomstskatt. Skatterna på tobak, alkohol och bränsle höjs. Parlamentet ger också regeringen rätt att införa ett handelsembargo mot Ryssland.

• Kommunistpartiet förbjuds

  En domstol i Kiev förbjuder det ukrainska kommunistpartiet. Amnesty International fördömer utslaget som ett grovt brott mot yttrandefriheten.

• Putin medger militär inblandning

  President Putin säger på sin årliga presskonferens att Ryssland har haft personal i Ukraina som "utfört vissa militära uppgifter", men han förnekar fortfarande att det finns eller har funnits reguljära ryska förband i grannlandet. Några dagar senare säger han att Ryssland inte kan överge de rysktalande i sydöstra Ukraina och "låta nationalisterna äta upp dem".

• Ukraina utestängs från "ex-sovjetisk" frihandelszon

  Ryssland utestänger Ukraina från den frihandelszon som omfattar merparten av de före detta sovjetrepublikerna. Beslutet gäller från årsskiftet, när Ukrainas frihandelsavtal med EU träder i kraft. President Putin säger att det ukrainska samarbetet med EU skulle kunna leda till att europeiska varor flödar in på den ryska marknaden.

• FN-larm om fortsatt rysk inblandning i öster

  FN:s kommissariat för mänskliga rättigheter rapporterar att vapen och soldater fortfarande förs in i östra Ukraina från Ryssland. I de separatistkontrollerade områdena förekommer fortfarande mord, tortyr och allmän laglöshet.

• November

• Attentat på Krim skärper konflikten

  Undantagstillstånd proklameras på den ryskannekterade halvön Krim sedan kraftledningarna från Ukraina sprängts sönder. Stora delar av halvön mörkläggs och omkring 1,6 miljoner människor blir utan elektricitet. Ryssland anklagar Ukraina för att avsiktligt sabotera arbetet med att reparera kraftledningarna och säger att gasleveranserna till Ukraina ska avbrytas. Ryssland hotar också att sluta exportera kol till grannlandet. Ukraina avbryter alla varuleveranser till Krim och hotar att bemöta rysk bojkott av ukrainska livsmedel med en bojkott av rysk mat. Några dagar senare rapporterar energiministern att kolleveranserna från Ryssland har börjat minska.

• Kritik mot våld mot demonstranter

  Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag säger efter en preliminär utredning att säkerhetsstyrkorna tillgrep "överdrivet och urskillningslöst" våld mot demonstranter i Kiev 2014 men att våldet inte kan beskrivas som brott mot mänskligheten. ICC fortsätter att utreda utvecklingen på Krim och i östra Ukraina.

• Diskriminering av homosexuella förbjuds

  Parlamentet antar en lag som förbjuder diskriminering av homosexuella på arbetsplatser. Det har varit ett av kraven för att ukrainare ska kunna få rätt att resa in i EU-länder utan visum. I två tidigare omröstningar har parlamentet vägrat att godkänna lagen, och på tredje försöket behövs sex omröstningar innan lagförslaget får stöd av tillräckligt många ledamöter. Talmannen betonar att lagen inte innebär att Ukraina skulle godkänna samkönade äktenskap, vilket framförts som ett argument mot den.

• Oktober

• Många struntar i lokalval

  25 oktober

  Lokalval genomförs, och betraktas av många som en indirekt folkomröstning om president Porosjenkos insatser. Utbrytarrepublikerna i öster deltar inte, och även i den viktiga hamnstaden Mariupol blir valet inställt. Observatörer från Osse säger att valen överlag genomfördes korrekt och på ett demokratiskt sätt. Men regeringen uppmanas hindra rika "oligarker" att försöka styra valprocessen och Osse beklagar att praktiskt taget all bevakning av valrörelsen i medierna var köpt av partierna och kandidaterna. Partierna kring Porosjenko gör relativt bra val i de västra delarna av landet, medan anhängare till den avsatte presidenten Janukovytj har vissa framgångar i öster och söder, men resultaten anses inte kunna påverka rikspolitiken. Inte ens hälften av de röstberättigade deltar, och störst är röstskolket bland de yngre.

• Utredare: "Rysk robot från rebellområde sköt ned plan"

  Den nederländska haverikommission som utrett nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet över östra Ukraina sommaren 2014 konstaterar i sin rapport att planet träffades av splitter från en rysk Buk-robot. Kommissionen uppger att roboten avfyrats från rebellkontrollerat område men ordföranden konstaterar att frågan om vem som ligger bakom inte ligger inom kommissionens mandat. Ryska UD avvisar omedelbart uppgifterna om att roboten skulle ha skjutits upp från rebellkontrollerat område och vice utrikesministern Sergej Rjabkov kallar hela utredningen ”vinklad”. Enligt Ryssland var de partiklar som skadade planet av en sort som bara finns i äldre vapen vilka fasats ut i Ryssland men som Ukraina fortfarande har i lager.

• Nya fredstrevare

  President Porosjenko och Tysklands förbundskansler Merkel uttrycker "försiktig optimism" efter ett toppmöte i Paris med syfte att stabilisera vapenvilan i östra Ukraina. Rysslands president Putin och Frankrikes president Hollande deltar också i mötet. De proryska separatisterna i Donetsk och Luhansk meddelar att lokalval som de utlyste i september, och skulle hålla i oktober och november, skjuts upp till nästa år. Beskedet välkomnas av den ukrainska regeringen samt av USA och EU.

• September

• Flyg- och tågtrafik till Ryssland stoppas

  Sedan regeringen i Kiev förbjudit ryska flygbolag att flyga till Ukraina svarar Ryssland med att stänga ryskt luftrum för ukrainska bolag. Det statliga ukrainska järnvägsbolaget säger upp samarbetet med de ryska statsjärnvägarnas fraktbolag.

• Separatister tvingar ut frivilligorganisationer

  Separatistledarna i Luhansk förbjuder tio utländska frivilligorganisationer, bland dem Läkare utan gränser (MSF), och beordrar dem att lämna området omedelbart. De anklagas för "allvarliga brott" mot lokala bestämmelser. Även FN-personal i Luhansk får order om att ge sig iväg omgående. I oktober förbjuds MSF också att arbeta i Donetsk, där organisationen anklagas för spioneri.

• Ryska order tros ha dämpat striderna

  5 september

  President Porosjenko säger att vapenvilan i öster för första gången har respekterats i en hel vecka. Mycket talar för att ryska regeringen uppmanat separatisterna att tills vidare undvika nya strider. Ryssland håller på att skifta utrikespolitiskt fokus från Ukraina till Syrien, där man vill stärka stödet för regimen i dess kamp mot extremiströrelsen Islamiska staten.

• Vapenvilan får en ny chans

  1 september

  Den ukrainska armén och de ryskstödda separatisterna kommer överens om att göra ett nytt försök att få vapenvilan att fungera.

• Augusti

• Grundlagsändring väcker nationalistisk vrede

  I en första omröstning godkänner parlamentet en grundlagsändring som ger landets provinser, inklusive de rebellkontrollerade områdena i öster, ökat självstyre. Förslaget är ett av inslagen i avtalet om vapenvila som slöts i Minsk i februari. Utanför parlamentet demonstrerar huvudsakligen nationalister mot den föreslagna grundlagsändringen. Tre poliser dör ave en granat som kastas mot dem och över 130 människor, de flesta poliser och nationalgardister, skadas under ett par dagars tumult. Regeringen anklagar nationalistpartiet Svoboda för att ha legat bakom oroligheterna. En medlem av Svoboda som misstänks ha kastat en handgranat grips. Radikala partiet, som har 21 av koalitionspartiernas 302 platser i parlamentet, meddelar att det lämnar regeringen i protest mot grundlagsändringen.

• Privata långivare beviljar skuldlättnad

  Ukraina får löfte av privata långivare att få 20 procent av sin skuld på 18 miljarder amerikanska dollar avskrivna och att återbetalningen av resten förlängs till 2019. Finansminister Jaresko säger att den sparade summan ska användas till socialt stöd och försvaret. Premiärminister Jatsenjuk beskriver skuldlättnaden som ett slag mot "fienden Ryssland", som enligt honom siktat in sig på en ukrainsk statsbankrutt.

• Ukrainsk regissör fängslad i Ryssland

  Den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov döms till 20 års fängelse för terrorism av en rysk militärdomstol. Han anklagas för att ha organiserat mordbränder i pro-ryska partikontor på Krim i samband med den ryska annekteringen 2014. Bland andra EU och Amnesty International kritiserar domen för att ha varit politiskt motiverad och grundad på osakliga påståenden. 

• Larm om hot mot observatörer

  Osses observatörer säger att de aldrig tidigare under konflikten i östra Ukraina blivit utsatta för sådana hot och provokationer som under de senaste veckornas strider. Till största delen är det de ryskstödda separatisterna som står för trakasserierna, säger observatörsstyrkans turkiske chef. 

• Ryskvänliga artister svartlistas

  Regeringen offentliggör en lista på 13 artister och skådespelare vars verk inte får framföras i ukrainsk radio, TV eller på landets biografer på grund av deras ställningstaganden för Rysslands president Putin och Rysslands ingripanden i Ukraina. De flesta är populära ryska artister men bland dem finns även den franske skådespelaren Gérard Depardieu, som är nära vän till Putin. Dessutom förbjuds 38 böcker av ryska författare och journalister som anklagas för att "förespråka fascism" och förödmjuka den ukrainska nationen.

• Juli

• Ryssland stoppar FN-domstol om nedskjutna planet

  Ryssland lägger in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot inrättandet av en internationell domstol som skulle rannsaka de ansvariga för nedskjutningen av ett malaysiskt passagerarplan över östra Ukraina 2014. Nederländernas premiärminister vädjar förgäves till president Putin kort före omröstningen i FN att inte stoppa domstolen. Ryssland hävdar att det är för tidigt att börja rannsaka några innan den internationella utredningen av kraschen är avslutad.

• "Ren" polisstyrka invigs

  I Kiev invigs en ny polisstyrka på cirka 2 000 medlemmar som på sikt ska ersätta den hittillsvarande polisen som är ökänd för korruption. Den nya kåren har utbildats av poliser från USA och har utvalts bland 33 000 kandidater. Liknande polisstyrkor ska sättas in i en rad andra större städer.

• Juni

• Protester mot "mänskliga sköldar" i öster

  Flera hundra civilpersoner genomför en ovanlig protestdemonstration utanför högkvarteret för "Folkrepubliken Donetsk". De kräver att separatisterna flyttar de raketramper som är placerade i bostadsområden eftersom de drar på sig eldgivning från regeringsstyrkorna. Demonstranterna anklagar separatisterna för att använda civila som mänskliga sköldar.

• Kraftig upptrappning i öster

  Strider kring de regeringskontrollerade samhällena Marinka och Krasnohorivka väster om Donetsk uppges vara bland de hårdaste som rasat sedan vapenvilan undertecknades i februari. Osse rapporterar att stora mängder vapen har transporterats till rebellkontrollerat område i närheten, strax innan striderna bröt ut.

• Maj

• Georgisk ex-president blir ukrainare

  Porosjenko meddelar att den före detta georgiske presidenten Micheil Saakasjvili fått ukrainskt medborgarskap och utsetts till guvernör i Odessa. Saakasjvili är omstridd i hemlandet som han lämnade efter sin presidenttid (2004–2013), och har begärts utlämnad dit av de nuvarande makthavarna. 

• Ryska oppositionella vittnar om rysk inblandning i Ukraina

  I en rapport som färdigställts av kolleger till den i februari mördade ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov hävdas att minst 220 ryska soldater har dödats i striderna i östra Ukraina. Uppgifterna baseras på medierapporter och intervjuer med anhöriga till ryska soldater som ska ha stupat i strid i grannlandet. I rapporten hävdas att ryska styrkor gjort två stora offensiver in i Ukraina, sommaren 2014 och vintern 2015, och att båda intrången haft avgörande betydelse för att stärka separatisternas ställning. Enligt rapporten, som till stor del sammanställdes av Nemtsov innan han sköts ihjäl en kort bit från Kreml, ska alla ryska soldater formellt ha avslutat sina kontrakt med armén innan de sändes över gränsen. Deras anhöriga hotades med åtal om de avslöjade något. Stödet till de ukrainska separatisterna har enligt rapporten kostat ryska staten över 8 miljarder kronor. Den ryska ledningen vägrar att kommentera uppgifterna.

• April

• Amerikanska soldater till Ukraina

  Omkring 300 amerikanska armésoldater anländer för att under det närmaste halvåret utbilda ukrainska soldater. En rysk talesman säger att detta kan leda till att situationen allvarligt destabiliseras.

• Anhängare till Janukovytj dödas

  En Rysslandsvänlig journalist och en före detta parlamentsledamot som stödde förre presidenten Janukovytj hittas båda ihjälskjutna i Kiev. På kort tid har flera politiker med nära band till Janukovytj till synes begått självmord, dock under oklara omständigheter.

• Ryssland utpekas som hot

  Ukraina antar en ny säkerhetsdoktrin som bland annat utpekar Ryssland som ett långsiktigt hot mot landet och fastslår att ett medlemskap i Nato är Ukrainas enda trovärdiga garanti för sin säkerhet och territoriella integritet.

• Totalitär propaganda förbjuds

  Parlamentet förbjuder kommunistisk och nazistisk propaganda. Bland annat förbjuds gatu- och ortsnamn med kommunistisk klang, liksom symboler och sånger. Samtidigt antar parlamentet en separat lag som erkänner den roll som den nationalistiska rörelsen spelade under andra världskriget, tidvis i samarbete med Nazi-Tyskland.

• Högerextremist får toppjobb i försvaret

  Ledaren för den högerextrema rörelsen Högra sektorn utnämns till rådgivare åt chefen för försvarsstaben. Utnämnandet sägs vara ett led i arbetet med att samordna frivilligstyrkornas insatser med arméns. Ledaren Dmytro Jarosj är internationellt efterlyst av den ryska regimen för "uppvigling till terrorism". 

• Nya ryska filmer förbjuds

  En lag träder i kraft som förbjuder visning av ryska filmer och TV-serier inspelade efter 1 januari 2014. 

• Tatarisk TV på Krim tystas

  Den krimtatariska TV-stationen ATR tvingas upphöra med sändningarna sedan den statliga ryska mediemyndigheten vägrat förnya dess licens. Ända sedan annekteringen av Krim har den överlag pro-ukrainska medierösten utsatts för trakasserier från de ryska myndigheterna.

• Mars

• Självstyre i öster – på ukrainska villkor

  Parlamentet antar två lagar om ökat självstyre för de rebellkontrollerade områdena i öster. Självstyret förutsätter dock att separatisterna först genomför lokala val enligt ukrainsk lag under internationell övervakning. Lagarna fördöms av rebellerna och den ryska regeringen som ett brott mot avtalet om vapenvila.

• IMF-stöd träder i kraft

  IMF beviljar ett stödprogram på 17,5 miljarder US dollar, av vilka 5 miljarder betalas ut omedelbart. Programmet ersätter ett som utlovades för mindre än ett år sedan men som var konstruerat på ett sätt som inte räckte för att stabilisera den ukrainska ekonomin. IMF-lånet är en del av ett totalt internationellt stöd på runt 40 miljarder dollar, som bland annat ges som bilaterala lån från en rad länder. Sverige bidrar med ett räntefritt lån på 100 miljoner dollar. Det internationella stödet går till stor del till att stärka den ukrainska valutareserven.

• Putin erkänner tidig rysk inblandning på Krim

  Rysslands president Putin berättar i en TV-dokumentär hur han gav militären och säkerhetstjänsten order om att förbereda annekteringen av Krim flera veckor före den "folkomröstning" om självstyre som separatisterna på den ukrainska halvön genomförde. Han har tidigare i efterhand erkänt att rysk militär deltog i erövrandet av Krim men inte så i detalj medgett rysk inblandning på politisk nivå i ett så tidigt skede.

• Kraftig räntehöjning

  Centralbanken höjer styrräntan från 19,5 till 30 procent i ett försök att stabilisera valutan och bromsa inflationen. Hryvnjan har tappat 80 procent av sitt värde gentemot den amerikanska dollarn bara sedan årsskiftet. I januari var priserna i genomsnitt 28,5 procent högre än ett år tidigare.

• Februari

• Sprängattentat i Charkiv

  I storstaden Charkiv, som hittills varit mestadels lugn, dödas tre människor och skadas tio när en sprängladdning enligt ögonvittnen kastas från en bil in i en folkmassa under en fredsdemonstration. Polisen beskriver dådet som en terroristattack.

• Nytt avtal om vapenvila ingås men striderna fortsätter

  Efter 17 timmars förhandlingar i Minsk enas Porosjenko, Putin, Hollande och Merkel om ett nytt avtal om vapenvila, som undertecknas av den så kallade kontaktgruppen – de ukrainska och ryska regeringarna, separatisterna och Osse. Vapenvilan ska träda i kraft efter tre dygn och innebär bland annat att tunga vapen ska dras bort från frontlinjen och att där skapas en fem till sju mil bred buffertzon. Det är långtifrån någon bred politisk lösning på konflikten. De separatistkontrollerade områdenas politiska status är oklar, liksom hur den rysk-ukrainska gränsen ska bevakas. Under det första dygnet efter det att avtalet om vapenvila skrivits under dödas enligt ukrainska källor minst 18 människor i fortsatta strider. Tre dagar efter det att vapenvilan trätt i kraft börjar de ukrainska soldaterna dra sig tillbaka från Debaltseve, där attackerna från separatisterna blivit dem övermäktiga. Enligt Ukrainas regering har separatisterna senaste dygnet fått förstärkt understöd av ryska stridsvagnar, artilleri och marksoldater. EU, USA och Osse fördömer samfällt separatisternas framryckning som ett klart brott mot vapenvilan.  Trots de fortsatta striderna genomförs en fångutväxling. 139 ukrainska soldater och 52 rebeller släpps utanför Luhansk.

• Militär upptrappning inför fredsmöte

  Dagarna före ett nytt planerat toppmött i Minsk inleder ryska soldater på Krim och nära ukrainska gränsen övningar. Separatisterna i östra Ukraina intensifierar striderna till den kanske högsta nivån sedan kriget utbröt. Dygnet före toppmötet dödas enligt ukrainska regeringen minst 46 människor, varav 16 i en raketattack mot den regeringskontrollerade staden Kramatorsk, där ukrainska armén har sitt östliga högkvarter.

• Akut ekonomisk kris

  Den ukrainska ekonomin har närmast kollapsat. Centralbanken ger upp försöken att hålla hryvjnans kurs uppe genom stödköp, varpå valutans värde genast rasar med 30 procent gentemot US-dollarn. I stället höjs styrräntan från 14 till 19,5 procent i ett försök att bromsa inflationen, som i december var nästan 25 procent på årsbasis.

• Förvärrat krisläge leder till febril diplomatisk aktivitet

  Striderna hårdnar på alla fronter. En vecka in i februari råder närmast panikläge. Efter förhandlingar med president Porosjenko reser Tysklands förbundskansler Merkel och Frankrikes president Hollande till Moskva för att överlämna en fredsplan till president Putin, men en talesman för Merkel säger att det inte finns några som helst tecken på ett förestående genombrott.

• Januari

• Misslyckat försök till vapenvila

  I slutet av januari görs nya försök att förhandla fram en vapenvila, men mötet i Minsk utmynnar i ingenting. Enligt representanter för Osse, som deltog i samtalen, vägrar rebellerna att ens diskutera tillämpningen av det avtal som slöts i september.

• Mer västpengar

  EU:s finansministrar enas om att ge Ukraina ett nytt lån på 1,8 miljarder euro för att landet ska undvika statsbankrutt. De ställer i utsikt att mer pengar kan anslås senare. Samtidigt tillhandahåller USA ett lika stort lån och säger att landet är berett att vid behov ännu en gång skärpa sanktionerna mot Ryssland.

• Minst 5 000 dödade hittills

  Dödssiffran i kriget passerar 5 000 den 22 januari och kan enligt FN vara betydligt högre. Minst 30 människor dödas och ett 80-tal skadas när Donetskrebellerna avfyrar långdistansraketer mot Mariupol.

• Bakslag för armén i Donetsk

  Några dagar efter det att president Porosjenko anklagat Ryssland för att ha sänt ytterligare minst 500 reguljära soldater och stridsvagnar till östra Ukraina tvingas ukrainska armén retirera från flygplatsen i Donetsk. Ukraina och USA anklagar separatisterna för att ha utvidgat sitt territorium utöver det som stadgades i eldupphöravtalet de skrev under i september. Under en av krigets hittills blodigaste dagar dödas omkring 30 människor, varav åtta civila när en buss beskjuts i Donetsk. Rebellerna i Donetsk säger att de förbereder en ny offensiv efter att ha intagit flygplatsen efter åtta månaders strider. 

• Civil buss beskjuten i öster

  Minst tolv civilpersoner dödas och flera skadas när en buss blir beskjuten några mil från Donetsk. Beskjutningen ska ha skett när bussen stod vid en av arméns vägspärrar, vilket leder misstankarna till rebellerna. De förnekar dock att de legat bakom eldgivningen.

• Interpol letar efter Janukovytj

  Interpol sätter upp Ukrainas förre president Viktor Janukovytj på sin lista över efterspanade personer. Han är efterlyst för förskingring och ekonomiskt vanstyre.