2014

• December

• 2014 katastrofalt för ekonomin

  Centralbankschefen konstaterar att den ukrainska ekonomin krympte med 7,5 procent under 2014, att inflationstakten nått över 20 procent och att hryvnjan tappat halva sitt värde gentemot västvalutor. Hon beskriver 2014 som det värsta året för Ukraina sedan andra världskriget. Parlamentet har strax dessförinnan antagit en stram statsbudget för 2015 med höjda skatter på importvaror och sänkta sociala utgifter.

• Långt över 1 000 dödade under "vapenvila"

  Enligt FN har fram till den 12 december striderna i östra Ukraina krävt 4 707 människoliv, varav 1 357 dödats sedan vapenvila formellt trädde i kraft den 5 september. I en FN-rapport riktas hård kritik mot både separatisterna och regeringsarmén för att ha vållat civilbefolkningen stort lidande. Redan i mitten av november rapporterades antalet internflyktingar närma sig en halv miljon.

• Ekonomiska reformer godkänns

  Parlamentet godkänner regeringens ekonomiska reformprogram, som bland annat omfattar ett nytt skattesystem, höjda energipriser och privatiseringar av statliga företag. Reformerna är ett villkor för nya stödlån från IMF, EU och andra.

• Pro-västliga partier bildar regering

  De fem pro-västliga partierna i parlamentet bildar en koalitionsregering. Tillsammans har de med god marginal två tredjedelars majoritet, vilket ger dem möjlighet att göra ändringar i författningen. Den nya koalitionen sätter som sitt främsta mål att Ukraina ska kunna gå med i Nato. Parlamentet godkänner en ny regering ledd av Arsenij Jatsenjuk, som parlamentet redan i slutet av november givit klartecken att fortsätta som premiärminister. Den förre vice premiärministern Volodymyr Hrojsman har valts till talman. Bland de nya ministrarna märks tre utländska medborgare: amerikanskan Natalie Jaresko (av ukrainsk börd) blir finansminister, litauern Aivaras Abromavičius blir ekonomiminister och georgiern Alexander Kvitasjvili blir hälsovårdsminister. President Porosjenko utfärdar ett dekret som ger de tre ukrainska medborgarskap. Beslutet att ta in utlänningar på tunga ministerposter ses som ett försök att vinna allmänhetens förtroende för regeringens ambition att göra upp med den korruption som genomsyrat den ukrainska statsförvaltningen sedan självständigheten.

• November

• Kritik mot Ryssland på G20-möte

  Konflikten i Ukraina får stort utrymme vid de så kallade G20-ländernas toppmöte i Australien. En rad ledare för västländer riktar hård kritik mot den ryska krigföringen och hotar med upptrappade sanktioner. Den ryske presidenten Putin lämnar mötet i förtid.

• Rapporter om rysk militär inmarsch

  Den ukrainska militärledningen uppger att två ryska militärkolonner har åkt in över gränsen till Luhansk län med tiotals stridsvagnar, haubitsar, trupptransportfordon och mobila radarstationer. Osse bekräftar att dess observatörer har sett ett stort antal tungt utrustade militärfordon utan registreringsskyltar i rebellkontrollerade områden. I miljonstaden Donetsk fortsätter striderna som de gjort hela tiden sedan "vapenvilan" trädde i kraft drygt två månader tidigare.

• Avbetalning av gasskuld till Ryssland

  Ukraina gör en första avbetalning på motsvarande 1,45 miljarder US-dollar av sin skuld på totalt 3,1 miljarder dollar till det ryska gasbolaget Gazprom. Hela summan måste betalas före årsskiftet för att Ukraina ska få gas från Ryssland under hela 2015.

• Utbrytarprovinser ska strypas ekonomiskt

  Premiärminister Jatsenjuk meddelar att staten ska avbryta budgetstödet till Donetsk och Luhansk. Endast leveranserna av gas och elektricitet till rebellområdena ska fortsätta. Kort därpå ger president Porosjenko order om att all statlig service ska dras in i de separatistkontrollerade områdena, där vapenvilan i praktiken helt har brutit samman och striderna dagligen kräver liv. Skolor, sjukhus och räddningstjänst som drivs med statliga medel ska stängas.

• Omstridda val i öster

  2 november

  "Val" genomförs i "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk. Ukrainska regeringen, liksom USA och EU, fördömer arrangemangen som olagliga, som ett brott mot avtalet om vapenvila den 5 september och som ett hinder för en fredlig lösning på konflikten.  Separatistledarna Aleksandr Zachartjenko och Igor Plotnitskij väljs till "presidenter" i Donetsk respektive Luhansk med omkring 79 respektive 63 procent av rösterna. Rysslands regering säger att röstresultatet uttrycker befolkningens vilja i sydöstra Ukraina och att de båda "folkrepublikerna" nu har mandat att förhandla direkt med regeringen i Kiev och att regeringen bör avbryta den militära insatsen mot separatisterna.

• Oktober

• Parlamentsval ger klar majoritet för EU-vänliga partier

  När nyvalet hålls blir Petro Porosjenkos block klart störst, med totalt 132 av de 450 platserna. När rösterna på partilistorna räknats ser premiärminister Jatsenjuks Folkfronten ungefär lika stort, men i direktvalen får Petro Porosjenkos block överlägset störst stöd. Folkfronten hamnar på totalt 82 mandat. Det nystartade pro-västliga partiet Självtillit får 33 mandat. Oppositionsblocket, bildat av anhängare till avsatte presidenten Janukovytj, får totalt 29 mandat, medan populistiska Radikala partiet får 22 och Julia Tymosjenkos Fosterlandet får 19. Kommunistpartiet åker ur parlamentet för första gången sedan Ukraina blev självständigt 1991. Även högerextrema Svoboda missar 5-procentsspärren men klarar sig kvar i parlamentet tack vare direktvalen och får 6 platser. Högra sektorn får in en direktvald kandidat, vilket ytterligare tre småpartier lyckas med. 96 kandidater utan partianknytning får också plats i parlamentet. Samtliga 12 mandat för Krim blir vakanta, liksom för 15 distrikt (av totalt 27) i länen Donetsk och Luhansk, där inget val kan genomföras.

• Nya lagar mot korruption

  Parlamentet antar en rad lagar som ska motverka den korruption som genomsyrat samhället sedan självständigheten och som anses ha förvärrats kraftigt under Janukovytjs styre. Alla anställda vid regeringskanslierna, rättsväsendet och polisen måste deklarera sina egna och sina familjers tillgångar och ekonomiska transaktioner. Dessutom ska riksåklagarämbetet reformeras så att myndigheten inte längre, enligt sovjetisk tradition, ska kunna utnyttjas till att trakassera oppositionella.

• September

• Ryska ekonomiska hot

  Putin skriver i ett brev till Porosjenko att Ukraina kommer att stängas av från större delen av den ryska marknaden om frihandelsavtalet med EU någonsin träder i kraft.  Ryske energiministern säger att EU-ländernas kontrakt med Ryssland inte ger dem rätt att återexportera rysk gas till Ukraina. Om de ändå gör det riskerar de att leveranserna från Ryssland avbryts. Det första EU-landet som viker sig för de ryska påtryckningarna är Ungern, som varit öppet skeptiskt till EU:s sanktioner mot Ryssland. Premiärminister Orbán säger att landet inte kan riskera att bli utan gas under vintern. Formellt hänvisas dock till tekniska problem när leveranserna till Ukraina stoppas.

• Utbrytarna erbjuds självstyre

  Det ukrainska parlamentet antar långtgående lagar om självstyre för delar av regionerna Donetsk och Luhansk. Under tre år beviljas området "speciell ställning". Men dominerande attityd är att rebellerna inte godtar något mindre än en total brytning med Ukraina.

• Vapenvila ingås men bryts snabbt

  Efter Osse-medlade förhandlingar i Minsk enas ukrainska regeringen och rebellerna den 5 september om en vapenvila som ska följas av fångutväxling. Osse får i uppdrag att övervaka vapenvilan. Vapenvilan bryts nästan omedelbart under ömsesidiga beskyllningar om vilken sida som började skjuta. Två veckor senare undertecknar Ukrainas regering, Ryssland, separatisterna och Osse ett nytt avtal om att förstärka vapenvilan.

• Över en miljon på flykt

  UNHCR höjer siffrorna över antalet hemlösa ukrainare till närmare 1,1 miljoner. 814 000 ska ha sökt skydd i Ryssland och minst 260 000 är på flykt inom Ukraina. Ytterligare många tusen har flytt till andra grannländer och till EU.

• Augusti

• Armén på reträtt; anklagelser om rysk invasion

  Ukrainska armén tvingas retirera från flygplatsen utanför Luhansk, som angripits av vad president Porosjenko beskriver som en rysk stridsvagnsbataljon. Porosjenko anklagar Ryssland för "direkt och öppen aggression". Enligt försvarsministern finns reguljära ryska förband nu i både Luhansk och Donetsk. Han säger att Ukraina nu står inför ett storkrig som kan komma att kosta tiotusentals människor livet. Sedan rebellerna gick till offensiv har nästan 700 ukrainska soldater tagits till fånga.

• Rysk inblandning skapar konflikt med EU

  President Putin kräver skyndsamma förhandlingar om hur samhället och statsstyret ska organiseras politiskt i sydöstra Ukraina. Det är första gången han öppet antyder en ambition att skapa någon sorts rysk lydstat i området.

• Nyval utlyses

  President Porosjenko utlyser nyval till parlamentet eftersom det inte gått att hitta en lösning på den regeringskris som utlöstes i juli. Porosjenko pekar också på problemen med att genomföra reformer så länge många anhängare till den avsatte presidenten Janukovytj sitter kvar i parlamentet. 

• Rysk hjälpkolonn över gränsen utan tillstånd

  Efter att ha väntat i drygt en vecka på den ryska sidan av gränsen kör en rysk kolonn med 280 lastbilar in i Ukraina utan att ha fått klartecken från Kiev. Ukrainska säkerhetstjänstens chef anklagar Ryssland för en invasion men säger att inget våld ska användas mot fordonen. President Porosjenko talar om "ett flagrant brott mot folkrätten".  Det ryska intrånget fördöms i skarpa ordalag av bland andra Nato och USA, som kräver att lastbilarna dras tillbaka. Så snart de lossat sin last i Luhansk återvänder de också in i Ryssland.

• Rysk TV spärras

  Regeringen stänger av 14 ryska TV-kanaler från det ukrainska kabelnätet. Motiveringen är att sändningarna har innehållit rysk "krigspropaganda". De flesta kanalerna drivs av ryska staten eller av företag med nära band till den ryska ledningen.

• Flyktingkolonn beskjuts

  Minst 17 civila dödas när en busskolonn med flyktingar från Luhansk beskjuts med raketer. Armén och rebellerna skyller på varandra. I Luhansk utbryter gatustrider i centrum och även i Donetsk når kriget in i centrum. Stora civila förluster rapporteras.

• Ukrainare får makten i Donetsk

  Sedan allt fler ryska medborgare tagit över de ledande politiska och militära posterna i rebellrörelserna i östra Ukraina tillträder en infödd ukrainare, Aleksandr Zachartjenko, som "premiärminister" i Donetsk. Det formella maktskiftet förmodas vara ett försök att slå tillbaka mot dem i omvärlden som hävdar att ryska krafter ligger bakom revolten.

• Juli

• Regeringen i gungning

  Partierna Svoboda och Udar lämnar regeringskoalitionen för att tvinga fram nyval till parlamentet. Partierna hänvisar till att anhängare till den avsatte presidenten Janukovytj saboterar parlamentets verksamhet. Udar har stött koalitionen utan att ha ministerposter.

• Journalister lever farligt

  Under årets sex första månader har Ukraina varit världens farligaste land för journalister, visar statistik från den internationella medieorganisationen INSI. Sju reportrar och assistenter har dödats. Reportrar utan gränser säger att allt fler journalister dessutom tas till fånga i östra Ukraina. Organisationen anklagar både separatisterna och armén för att ligga bakom gripandena.

• Malaysiskt trafikflygplan skjuts ned, ryskt ansvar misstänks

  17 juli

  Samtliga 298 personer ombord omkommer när ett malaysiskt passagerarplan på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur kraschar i östra Ukraina. Det sker några mil från ryska gränsen, i ett rebellkontrollerat område där proryska separatister tidigare har skjutit ned ukrainska militärplan. Efter tre dagars överläggningar enas FN:s säkerhetsråd om en skarpt formulerad resolution som fördömer nedskjutningen av det malaysiska planet, kräver fritt tillträde till nedslagsområdet för internationella haveriutredare och uppmanar alla länder att samarbeta med utredarna. Ryssland går med på resolutionen efter att ha fått igenom sitt krav att utredningen ska ledas av FN:s organisation för civilflyget, ICAO, i stället för ukrainska staten. Rebellerna går nu med på att iaktta eldupphör i katastrofområdet och överlämnar planets "svarta lådor" till internationella haveriutredare. Nederländska haveriutredare slår senare fast att flygplanet träffats av "ett stort antal föremål som med våldsam kraft trängde igenom planets skrov". Enligt utredarna tyder inget på något tekniskt fel på planet eller att besättningen begått misstag.

• EU:s sanktioner utvidgas

  EU sätter upp ytterligare elva av de högsta ledarna för de pro-ryska separatisterna på sin sanktionslista. Listan omfattar nu totalt 72 personer och två företag som anses hota Ukrainas sammanhållning.

• Skärpt konflikt kring Donetsk

  Armén drabbas av en av sina svåraste enskilda förluster när 23 soldater dödas och nästan 100 skadas av en raket avfyrad av separatister nära ryska gränsen. Striderna kring Donetsk hårdnar och 70 000 invånare uppges ha lämnat staden. 

• Juni

• Liechtenstein spärrar försnillade pengar

  Liechtenstein spärrar omkring 30 miljoner USA-dollar som placerats i landet av förre ukrainske presidenten Janukovytj och personer i hans innersta krets. En utredning om penningtvätt tillsätts i furstendömet.

• Samarbetsavtalet med EU skrivs under

  Tillsammans med de båda andra före detta Sovjetrepublikerna Georgien och Moldavien skriver Ukraina under associationsavtalet med EU den 27 juni. Avtalet ger stegvis ukrainska exportföretag fri tillgång till EU-marknaden och innebär också att landet får tekniskt och ekonomiskt utvecklingsstöd. I gengäld förbinder sig Ukraina att leva upp till EU:s krav på respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, kamp mot korruption, ett stärkt rättssamhälle och ett reformerat ekonomiskt system. Regeringen i Moskva kommenterar avtalet i Bryssel med att Ryssland förbehåller sig rätten till motåtgärder om det skulle skada rysk ekonomi.

• Ryska gasleveranser stoppas

  16 juni

  Ryssland avbryter gasleveranserna till Ukraina sedan försöken att genom medling av EU komma överens om priset misslyckats. Ryska Gazprom säger dock att leveranser via Ukraina till andra europeiska länder ska fortsätta. 

• Regeringen tar tillbaka Mariupol

  Efter hårda strider återtar regeringsstyrkor kontrollen över hamnstaden Mariupol. President Porosjenko utser Mariupol till tillfällig regionhuvudstad istället för Donetsk som styrs av rebeller.

• Maj

• Boxningsmästare borgmästare i Kiev

  25 maj

  I lokalvalet i Kiev, som hålls samtidigt med presidentvalet, väljs förre boxningsvärldsmästaren Vitalij Klytjko till borgmästare i huvudstaden. Hans parti Udar får egen majoritet i stadsfullmäktige.

• Porosjenko väljs till president

  25 maj

  Företagsledaren Petro Porosjenko vinner presidentvalet redan i första omgången med 54,5 procent av rösterna. På andra plats kommer den tidigare regeringschefen Julia Tymosjenko med knappt 13 procent. Enligt valkommissionen ligger valdeltagandet på ungefär 60 procent. OSSE bedömer att valet ”i stort sett motsvarat demokratiska normer” och att det ger Porosjenko legitimitet. Valresultatet är ett stort bakslag för den ryska propagandan om att revolten mot den förra regimen dominerats av nazister och fascister. De båda kandidaterna för högerextrema Svoboda och Högra sektorn får tillsammans mindre än två procent av rösterna, klart färre än de ukrainska judarnas främsta representant.

• "Folkomröstning" i öster

  11 maj

  Separatister genomför en "folkomröstning" i ett tiotal städer som behärskas av pro-ryska aktivister i länen Donetsk och Luhansk. I Donetsk sägs nästan 90 procent av deltagarna rösta ja till självstyre, medan drygt 96 procent ska ha röstat ja i Luhansk. Valdeltagandet i Donetsk uppges ha varit nära 75 procent. Regeringen i Kiev fördömer "folkomröstningen" som ren fars som inspirerats av Ryssland i dess strävan efter att destabilisera Ukraina och avsätta landets regering. 

• Strider i Mariupol

  I hamnstaden Mariupol nära ryska gränsen dödas 20 separatister och en polisman i strider mellan pro-ryska rebeller och ukrainsk militär. Skottlossningen ska ha utbrutit sedan armésoldater och en inrikesstyrka kommit till stadens polishögkvarter som en grupp separatister försökte inta.

• Högerextrem milis ska stödja regeringen

  En ny halvmilitär frivilligstyrka bildas för att kunna sättas in mot separatisterna i öster. Styrkan får namnet Azovbataljonen och har en stark högernationalistisk profil. Många av de flera hundra som ansluter sig har närmast nazistiska åsikter.

• Dödsbrand efter oroligheter i Odessa

  Konflikten sprids till Odessa i sydvästra Ukraina, där det uppstår sammanstötningar mellan nationalistiska och pro-ryska demonstranter. Minst 42 människor dödas. De flesta offren krävs inne i en fackförbundsbyggnad som sticks i brand. Regeringen avskedar ledningen för den lokala polisen sedan den låtit en pro-rysk folkmassa frita 67 personer som gripits efter kravallerna.

• April

• Separatister tar över östliga städer

  Pro-ryska separatister ockuperar polishögkvarter, stadshus och andra officiella byggnader i allt fler östliga städer. I minst ett dussintal större städer har Kievregeringen i praktiken inget inflytande. I de flesta fall är den lokala polisen helt passiv inför stormningarna av byggnaderna. Tillförordnade presidenten Turtjynov säger att armén är i full stridsberedskap inför en befarad rysk invasion men att regeringen står "hjälplös" inför fortsatta separatiska aktioner.

• Observatörer tas som gisslan av separatister

  Åtta obeväpnade militära observatörer från Osse, bland dem en svensk major, tas som gisslan tillsammans med ukrainska medhjälpare av separatister i Slovjansk. Separatisterna anklagar dem för att vara spioner för Nato. Osse skickar en ny delegation för att förhandla om en frigivning. Svensken släpps efter två dagar av hälsoskäl. De övriga friges efter en dryg vecka.

• USA markerar stöd för Ukraina

  USA:s vicepresident Joe Biden besöker Kiev för att visa stöd för den provisoriska ukrainska regeringen. USA erbjuder Ukraina 50 miljoner dollar i bistånd för ekonomiska och politiska reformer, varav 11 miljoner ska bidra till att finansiera presidentvalet. Dessutom erbjuds militär, "icke dödande" utrustning – däribland kommunikationsutrustning och fordon – för 8 miljoner dollar.

• Nytt EU-stöd

  EU:s utrikesministrar godkänner ett nytt stödpaket på en miljard euro för att hjälpa Ukraina få ordning på sin betalningsbalans. De beslutar också att sänka tullarna på ukrainska exportvaror, vilket kan spara landet nästan en halv miljard euro per år.

• Reformlagar antas

  Parlamentet antar en lag som reglerar statlig upphandling. Enligt regeringen har cirka 40 procent av pengarna avsedda för statliga inköp försnillats de senaste åren. Upphandlingslagen är ett av de sista villkoren för att Ukraina ska kunna få stöd av IMF. Tidigare har parlamentet antagit lagar mot korruption, låtit valutan flyta fritt och höjt priset på gas till hushållen.

• Uppror i östra Ukraina

  Säkerhetstjänsten uppger sig ha gripit 15 personer som ska ha förberett en väpnad revolt i den östliga regionen Luhansk. En större mängd vapen ska ha beslagtagits. I Luhansk, Donetsk och Charkiv stormas de centrala regeringsbyggnaderna av pro-ryska demonstranter. I Donetsk utropar aktivisterna "Sovjetiska folkrepubliken Donetsk" och uppmanar Ryssland att sända en "fredsbevarande" styrka till området. De kräver också en folkomröstning om anslutning till Ryssland. Ukrainas regering anklagar ryska ledningen för att försöka upprepa "Krim-scenariot" och ha planer på att sända militär över gränsen för att "slita sönder" Ukraina.

• Röstsiffror på Krim var falska

  Det ryska människorättsrådet, tillsatt av Putin, avslöjar att de officiella siffrorna från "folkomröstningen" på Krim var falska. Rådets utredning visar att snarare bara 30–50 procent av invånarna på Kreml deltog i omröstningen, inte 83 procent som det påståtts, och att bara 50–60 procent av dessa röstade för anslutning till Ryssland, inte 97 procent. Totalt skulle därmed bara 15–30 procent av invånarna på halvön ha stött den ryska annekteringen. Rapporten tas snabbt bort från presidentkansliets hemsida men ligger kvar på rådets internetplats.

• Rysk gas kraftigt dyrare

  Ryska gasproducenten Gazprom meddelar att Ukraina inte längre får köpa gas till det reducerade pris som presidenterna Putin och Janukovytj kom överens om i december. På ett par dagar höjs priset två gånger, med totalt 81 procent. Prishöjningarna motiveras med Ukrainas oförmåga att betala av skulder från 2013. Gazprom kräver omedelbar betalning av 2,2 miljarder USA-dollar. Regeringen vägrar att acceptera höjningen.

• Mars

• FN fördömer "folkomröstningen" på Krim

  FN:s generalförsamling antar en resolution som fördömer den ryskstödda folkomröstningen på Krim som olaglig. Resolutionen antas med 100 röster mot 11 och 58 nedlagda. Som en följd av detta kommer hela FN-systemet att fortsätta betrakta Krim som en del av Ukraina.

• Utländska lån med motkrav

  IMF beviljar preliminärt ett stödlån på 14–18 miljarder USA-dollar. Med beräknade lån från olika regeringar och andra finansinstitut kan det totala stödet för de närmaste två åren uppgå till 27 miljarder dollar. Lånen förutsätter grundläggande ekonomiska reformer i Ukraina, främst en marknadsstyrd valutakurs, högre energipriser och en omstrukturering av energibolaget Naftogaz.

• Osse-observatörer till Ukraina

  Osse beslutar att sända civila observatörer till Ukraina, tills vidare 100 personer men vid behov upp till 500. I slutet av månaden bedömer västliga experter att cirka 30 000 ryska soldater ligger i stridsberedskap nära Ukrainas östra gräns.

• Ryska annekteringen av Krim fullbordas

  21 mars

  Den snabba ryska annekteringen av Krim fullbordas när president Putin skriver under ett dokument. På mindre än ett dygn har ryska parlamentets båda kamrar godkänt att den ukrainska halvön införlivas med Ryssland. Ryska styrkor har fortsatt att inta ukrainska militära posteringar och Ukrainas regering ger snart order om total evakuering av all militär och deras familjer från Krim.

• Ukraina sluter politiskt avtal med EU

  Premiärminister Jatsenjuk skriver i Bryssel under den politiska delen av det associationsavtal med EU som Janukovytj förkastade i november. Avtalet knyter Ukraina närmare EU och ger bland annat landet tullbefrielse värd närmare en halv miljard euro för handeln med en rad jordbruksprodukter, textilier och andra varor.

• EU och USA inför sanktioner

  Både EU och USA reagerar på folkomröstningen på Krim med riktade sanktioner enskilda individer, på Krim och i Ryssland.

• Oroligheter i östra Ukraina

  Efter sammanstötningar i Donetsk mellan pro-ryska och anti-ryska grupper säger utrikesdepartementet i Moskva att Ryssland förbehåller sig rätten att "skydda ryska liv" i hela Ukraina, eftersom regeringen i Kiev "inte har situationen under kontroll". USA:s och Rysslands utrikesministrar gör ett misslyckat försök att komma fram till en fredlig lösning på krisen, varefter Ryssland lägger in veto mot ett amerikanskt resolutionsförslag i FN:s säkerhetsråd om att förklara folkomröstningen olaglig. Tretton länder röstar för resolutionen och Kina lägger ned sin röst. Bara Ryssland är emot, och framstår som allt mer internationellt isolerat. Under tiden rapporteras Ryssland fortsätta att föra in soldater och militär utrustning till Krim.

• Krim förklarar sig "självständigt"

  6 mars

  Det lokala parlamentet på Krim röstar för att halvön ska brytas loss från Ukraina och ansluta sig till Ryssland. Det sker redan före en internationellt hårt kritiserad folkomröstning i frågan som hålls i slutet av månaden, och i vilken nära 97 procent av väljarna röstar ja.

• Internationellt fördömande av Ryssland

  Det ryska agerandet på Krim, dit 16 000 soldater rapporteras ha förts, utlöser en intensiv internationell diplomatisk verksamhet i bland annat EU, Nato, Osse och USA. Ryssland fördöms skarpt och unisont för brott mot folkrätten och en rad avtal som landet har undertecknat, däribland Budapestmemorandumet från 1994, som utgjort en garanti för Ukrainas territoriella integritet. EU och USA erbjuder Ukraina ekonomiskt stöd.

• Högsta beredskap efter ryskt hot

  Sedan Rysslands president Putin efter några dagars upptrappat ordkrig fått klartecken av ryska parlamentet att ingripa militärt i Ukraina, där "ryssars liv är hotade", talar Ukrainas regering om en krigsförklaring och försätter stridskrafter i högsta beredskap. Försvarsdepartementet förbereder allmän mobilisering och premiärminister Jatsenjuk vädjar till Nato, och speciellt USA och Storbritannien, om konkret stöd. De båda senare staterna är medgaranter för Ukrainas säkerhet enligt ett avtal med Ryssland från 1994.

• Februari

• Ryskt maktövertagande på Krim

  Det lokala parlamentet på Krim avsätter den regionala regeringen och tillsätter en ny administration ledd av Sergej Aksionov från partiet Rysk enighet. Enligt gängse normer är det regeringen i Kiev som utser Krims lokala ledning. Krims parlament röstar också för att hålla en lokal folkomröstning den 25 maj, samma dag som det ukrainska presidentvalet, om halvöns politiska ställning. Några dagar senare tidigareläggs folkomröstningen till den 30 mars.

• Ryskt maktspråk på Krim

  På den ryskt dominerade halvön Krim ökar spänningen och det förekommer demonstrationer för självständighet från Ukraina. Ryska flaggan hissas vid officiella byggnader i de största städerna och det lokala parlamentet i Simferopol ockuperas av tungt beväpnade män. Regeringen i Kiev anklagar Ryssland för att ligga bakom att beväpnade män tar kontroll över två flygplatser på Krim. Ryska regeringen förnekar att ryska soldater är aktiva på Krim och säger att det rör sig om lokala självförsvarsstyrkor i privata uniformer.

• Ny regering bildas

  27 februari

  Parlamentet godkänner en ny regering som ska leda landet tills en ny president har valts. Den provisoriska regeringen leds av Arsenij Jatsenjuk från partiet Fosterlandet. Regeringen domineras av Fosterlandet och partiobundna akademiker, men även flera framträdande aktivister från proteströrelsen får uppdrag i regeringen, liksom högernationalistiska Svoboda.

• Ryssland bryter med Ukraina

  Rysslands regering meddelar att allt ekonomiskt stöd till Ukraina avbryts tills vidare. Rysslands ambassadör kallas hem från Kiev. Ryska fördömanden av ökande "nationalism och nyfascism" i västra Ukraina åtföljs av att ryska trupper i närområdet försätts i höjd beredskap. Över 150 000 man, stridsflyg och pansar ska delta i en militärmanöver som aviseras i västra Ryssland, nära ukrainska gränsen.

• Oppositionen tar över

  I presidentens frånvaro lämnar så många av hans allierade regeringspartiet att oppositionen får en stark majoritet i parlamentet. De röstar för att avsätta Janukovytj och frige Tymosjenko, som genast flyger tillbaka till Kiev. Presidentvalet tidigareläggs till den 25 maj. En av Tymosjenkos allierade, Oleksandr Turtjynov, väljs till talman och får tillfälligt också ställning som president. Armén, polisen och säkerhetstjänsten förklarar sig snart solidariska med den nya ledningen.

• Presidenten flyr trots avtal om nyval och samlingsregering

  Efter en natts förhandlingar med oppositionsledare och EU-representanterna sluter Janukovytj ett avtal med oppositionsledarna som bland annat innebär att en samlingsregering ska utses, val ska tidigareläggas och en ny författning skrivas. Men beskeden tas emot med skepsis bland många aktivister på Självständighetstorget, som kräver att Janukovytj avgår genast och att valen ska hållas redan före sommaren. Presidenten försvinner och beger sig till östra Ukraina där hans stöd är starkast. Hans kansli och bostad ställs utan bevakning och tas över av aktivisterna. En vecka senare dyker Janukovytj upp i Ryssland.

• Polisingripande utlöser blodbad på demonstranter

  De svåraste oroligheterna hittills bryter ut när kravallpolis hindrar demonstranter från att ta sig till parlamentet. På två dygn dödas över 80 människor. Regimen beskriver aktivisterna som "terrorister" och ordkriget trappas upp. President Janukovytj byter ut arméchefen och försvarsdepartementet säger sig överväga att sätta in soldater i "anti-terrorinsatser" runt om i landet. Vice arméchefen avgår i protest mot planerna på att sätta in armén mot civila.

• Fortsatt ryskt tryck

  Oppositionen håller trycket uppe på regimen. Omkring 70 000 människor demonstrerar i Kiev andra söndagen i månaden. President Janukovytj besöker olympiska vinterspelen i ryska Sotji, där han håller enskilda överläggningar med Vladimir Putin. Den ukrainska ledningen är under press även från Ryssland, som håller inne en andra delutbetalning av den utlovade krediten på 15 miljarder dollar. Hittills har bara 3 miljarder betalats ut. Ryssland kräver bland annat att först få betalt för naturgas som levererats till Ukraina. Räkningen är på 3,3 miljarder dollar.

• Januari

• Krisen allt djupare

  Demonstrationerna mot regeringen fortsätter med tiotusentals deltagare. I mitten av månaden antar parlamentet lagar som försvårar för regeringskritiska protester i Kiev: som förbud mot att resa tält utan tillstånd eller sätta upp högtalaranläggningar på allmän plats. En lag gör det också lättare att gripa brottsmisstänkta parlamentsledamöter. Lagarna utlöser nya massprotester, och våldsamma sammandrabbningar äger rum i centrala Kiev. Flera demonstranter dödas och hundratals skadas i sammanstötningar med polis. Förhandlingar mellan Janukovytj och de tre oppositionsledarna ger inga resultat. Både EU och USA varnar för "konsekvenser" om inte Janukovytj ser till att våldet stoppas. Ryssland anklagar västmakterna för inblandning i Ukrainas inre angelägenheter. I slutet av månaden hävs de nyss införda antiprotestlagarna på förslag av president Janukovytj vid ett krismöte i parlamentet. Samtidigt lämnar premiärminister Mykola Azarov och hans regering in sin avskedsansökan. Azarov efterträds tillfälligt av vice premiärminister Serhij Arbuzov. Azarovs beslut välkomnas av oppositionen som länge har krävt regeringens avgång.