Ryssland – Ekonomisk översikt

Ryssland har enorma naturtillgångar och beroendet av olja och gas är fortsatt stort även om tillverkningsindustrin och tjänstesektorn numera är viktiga delar av ekonomin. De omfattande sanktioner som omvärlden har infört mot Ryssland efter landets storskaliga anfall på Ukraina 2022 har fått djupgående effekter på ekonomin, liksom kriget i sig.

Ryssland är en av världens största producenter och exportörer av olja och naturgas. Landet har enorma reserver, med stora oljefält i västra Sibirien och naturgasfält i Arktis. Ryssland är också rikt på olika mineraler, inklusive kol, järnmalm, nickel, diamanter och guld. Exporten av olja, gas och mineraler står för 60 procent av exporten.

Tjänstesektorn har vuxit avsevärt sedan Sovjetunionens fall och är nu störst mätt i andel av BNP. Moskva har utvecklats som ett finanscentrum, även om internationella sanktioner (se nedan) har påverkat denna sektor negativt.

Tillverkningssektorn är den sektor som vuxit som mest de senaste tio åren. Jordbruk står numera bara för en liten del av BNP men Ryssland är en av världens största veteexportörer, med betydande produktion i de södra regionerna.

I Världsbankens klassificering av världens länder räknas Ryssland till gruppen höginkomstländer, se översikt här. Ryssland står på EU:s svarta lista över länder som inte samarbetar för att nå EU-standard när det gäller skatte- och finanslagstiftning.   

Ekonomisk utveckling efter invasionen 

Invasionen av Ukraina i februari 2022 och de omfattande sanktioner som omvärlden införde har haft djupgående effekter på Rysslands ekonomi. EU har drastiskt minskat sin import av rysk olja och gas, vilket tvingat Ryssland att söka nya marknader. Sanktioner mot ryska banker, inklusive deras uteslutning från det internationella betalningssystemet Swift har komplicerat internationella transaktioner och isolerat Ryssland från globala finansmarknader. Förbud mot att exportera högteknologiska varor till Ryssland har påverkat landets förmåga att få tillgång till avancerad teknik.

Redan efter annekteringen av Krim 2014 införde väst sanktioner mot Ryssland men de åtgärder som vidtogs efter invasionen 2022 var de mest omfattande som någonsin riktats mot ett land och ett stort antal västföretag lämnade Ryssland i protest mot kriget (se översikt över sanktionerna här).

När sanktionerna började införas räknade omvärlden med att den ryska ekonomin skulle hamna under stark press och till och med kollapsa, och tillväxten krympte kraftigt i de omedelbara efterdyningarna av invasionen men återhämtade sig redan året därpå (se diagram här). Det berodde till en del på att Ryssland övergått till krigsekonomi med ökade militära utgifter som fått hjulen att snurra i vissa sektorer. Ryssland hade också kunnat sälja en del av den olja som västländerna ratat till Kina och Indien. I synnerhet Kina har blivit en avgörande ekonomisk partner som tillhandahållit konsumentvaror och viss teknik.

Med tiden har ryska affärsmän och myndigheter hittat flera vägar runt sanktionerna bland annat genom import av sanktionerade varor genom tredje land, till exempel länderna i Centralasien. När EU-länderna i slutet av 2022 beslutade att sluta köpa sjöburen rysk olja och dessutom hindrade västliga rederier, finansinstitut och försäkringsbolag att finansiera rysk sjöburen oljeexport till andra länder om priset på oljan översteg 60 dollar per fat vållade det ett kraftigt avbräck i rysk oljeexport, men snart kom affärerna i gång igen med hjälp av en växande ”spökflotta” av gamla tankfartyg med oklara ägar- och försäkringsförhållanden.

Höga räntor och växande underskott

Under 2023 och 2024 hölls tillväxten uppe av krigsrelaterad produktion men därefter bromsade tillväxten in på grund av hög inflation. I början av 2026 meddelade regeringen att BNP endast vuxit med 1 procent under 2025.

Inflationen har drivits upp av statliga stimulanspaket för att öka produktionen av militär materiel. Centralbanken har försökt stabilisera ekonomin genom att successivt höja räntan. Hösten 2024 nådde räntan en topp på 21 procent. Trots det fortsatte inflationen att stiga och låg i början av 2025 på drygt 10 procent. Den sjönk dock till drygt 5 procent i slutet av året vilket bidrog till att centralbanken gradvis sänkte räntan. I mars 2026 var räntan 15,5 procent och inflationen knappt 6 procent.  

Kriget mot Ukraina utgör en långsiktig utmaning för den ryska ekonomin. Ökade militära utgifter och minskade olje- och gasintäkter har lett till ett växande underskott i statens finanser. Under 2025 avsattes 40 procent av budgeten för militära ändamål medan inkomsterna från gas- och oljeexport sjönk till de lägsta på fem år. Lägre världsmarknadspriser på olja och ukrainska attacker på ryska oljedepåer och raffinaderier bidrog till raset. För att få in nya pengar till staten höjdes skatterna, bland annat momsen på varor.   

USA:s krig mot Iran från slutet av februari 2026 har inneburit kraftigt höjda priser på olja vilket har ökat inflödet av kapital till den ryska statskassan.

Statens roll i ekonomin har ökat, då regeringen har tagit kontroll över tillgångar som lämnats kvar av de västerländska företag som lämnade landet efter invasionen av Ukraina.

På grund av sanktionerna kan Ryssland inte längre låna pengar på den internationella marknaden och har också haft svårt att finna kapital inom landet genom försäljning av statliga obligationer. Regeringens lösning är att använda kapitalet i den stora nationella välfärdsfonden som är på väg att krympa rejält. I början av 2025 rapporterades fondens likvida tillgångar ha minskat med 60 procent sedan invasionen av Ukraina 2022.  

Bristen på arbetskraft är ett annat problem som förvärrats av kriget. Redan före kriget var antalet invånare på väg nedåt och sedan invasionen har Ryssland förlorat många män som dödats eller skadats samtidigt som många kvalificerade yrkesverksamma, särskilt inom tekniksektorn, valt att utvandra för att slippa skickas till fronten.

Utrikeshandel

Kriget mot Ukraina har även förändrat utrikeshandeln. Tidigare omfattade handeln med väst runt en tredjedel av den totala utrikeshandeln och viktigaste handelspartner var Tyskland, USA och Storbritannien men västs sanktioner har satt stopp för det utbytet. I stället har handeln med länder i Asien, som Kina och Indien, expanderat. Kina är numera Rysslands viktigaste handelspartner.  

Handeln med utlandet ger som regel ett stort överskott (se faktaruta). Runt 60 procent av exportinkomsterna kommer från olja, gas och kol. Metaller, mineraler och virke står för cirka 10 procent. På importsidan dominerar maskiner, fordon, kemiska produkter samt livsmedel.

För frihandel med grannar har Ryssland skapat Eurasiatiska ekonomiska unionen (EEU) som delvis är formad efter EU-modell med fri rörlighet för varor, tjänster och personer och samordnad ekonomisk politik. Övriga medlemmar är Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Armenien.

Om våra källor