Ryssland – Inrikespolitik och författning

Förbundsstaten Ryssland är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. Under det kvartssekel som Vladimir Putin suttit vid makten i Ryssland har regimen blivit alltmer auktoritär, en utveckling som accelererade efter den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. All opposition är nu kväst och våren 2024 lät sig Putin väljas om för ytterligare en mandatperiod. 

Vladimir Putin har styrt Ryssland sedan 2000 då han blev president för första gången. Våren 2024 valdes han till en femte ämbetsperiod efter en grundlagsändring som ”nollställde” hans tidigare perioder som president. Det innebär att Putin kan ställa upp för omval 2030 (han är då 78 år gammal).   

Under Vladimir Putins styre har samhället utvecklats från ett system av ”kontrollerad mångfald”, där en viss oppositionell verksamhet kunde bedrivas, till en hårt kontrollerat stat där oppositionen helt har tystats. Efter invasionen av Ukraina har åsiktsförtrycket skruvats upp. Regimens kritiker är antingen döda, fängslade eller har gått exil. Oberoende medier har stoppats och det är i princip olagligt att demonstrera (läs mer i Demokrati och rättigheter). 

Under hela sin tid som Rysslands ledare har Vladimir Putin åtnjutit höga popularitetssiffror även om de vid något tillfälle sviktat (se Modern historia). Högst siffror nåddes efter kriget mot Georgien 2008 och erövringen av Krim från Ukraina 2014. I båda fallen fick Putin godkänt av 88 procent av ryssarna enligt det oberoende ryska opinionsinstitutet Levada. Före invasionen av Ukraina 2022 låg stödet på 69 procent men steg till 83 en månad efter invasionen. Sedan dess har siffran stigit flera procentenheter (se översikt från Levada här).

Stödet för Putin är högst bland äldre, och större på landsbygden än i städerna. Putins höga popularitetssiffror i undersökningarna har ifrågasatts av Rysslandskännare som menar att även om Levada är ett oberoende institut går det inte att utesluta att de som intervjuas väljer att svara det som regimen vill höra.

Vladimir Putin ställer gärna upp för fotografering i manhaftiga miljöer. Foto: Alexei Druzhinin/AP/TT

Val utan konkurrens

I presidentvalet våren 2024 saknades som vanligt verkliga utmanare och Vladimir Putin fick drygt 87 procent av rösterna. Segern var en enkel match då ett helt valmaskineri över hela landet arbetade för att presentera de siffror som Putin behövde visa, det vill säga ett högre stöd än vid det senaste valet 2018 då siffran var 77,5 procent. 

Trots kontrollen genomfördes flera protester i samband med valet. Många visade sitt motstånd genom att rösta exakt klockan 12 på söndagen så att långa köer bildades. Det skedde på uppmaning av Aleksej Navalnyj som fram till sin plötsliga död i fängelse den 16 februari 2024 (se Kalendarium) var landets mest framträdande regimkritiker.

Aleksej Navalnyj ledde en stiftelse som avslöjade korruption inom eliten och han lyckades samla stora skaror till demonstrationer mot regeringen. Själv förhindrades han från att ställa upp i presidentvalet 2018 med hänvisning till att en kandidat inte får vara dömd. Navalnyj hade tidigare dömts till villkorligt fängelse för förskingring. Domen var enligt Navalnyj fabricerad i syfte att hindra honom från att jobba politiskt (se även Demokrati och rättigheter).

I augusti 2020 när Navalnyj var ute på en resa för att organisera motståndet mot Putins stödparti Enade Ryssland i det kommande parlamentsvalet utsattes han för nervgiftet novitjok och var nära att dö men överlevde. Efter vård i Tyskland valde han att återvända hem trots risken att bli fängslad, vilket han också blev. Han dömdes till fängelse i närmare 30 år, bland annat för spridande av extremism. I slutet av 2023 flyttades Navalnyj till en särskilt hård fångvårdsanstalt i norra Sibirien där han befann han sig till sin plötsliga död i februari 2024. Enligt myndigheterna blev han hastigt sjuk och avled men enligt en undersökning gjord på utsmugglade vävnadsprover hade Navalnyj blivit utsatt för ett mycket starkt gift (se Kalendarium). 

Liten krets med mycket makt

Den politiska makten är starkt centraliserad. Ytterst fattas besluten av Vladimir Putin själv med hjälp av en liten skara förtrogna som arbetat med honom länge. De är alla i samma ålder som Putin och har en världsbild som formats under samma förhållanden som Putins. De ser Ryssland som omringat av fiender och motsätter sig försvarsalliansen Natos expansion till Rysslands forna allierade i Östeuropa. De beskriver kriget mot Ukraina som framdrivet av USA och Nato i syfte att försvaga Ryssland. 

Till den inre kretsen räknas chefen för den federala säkerhetstjänsten FSB Alexander Bortnikov och Sergej Narysjkin som är chef för utrikesspionaget. Fram tills våren 2024 hörde också Nikolaj Patrusjev, sekreterare i det mäktiga nationella säkerhetsrådet, och försvarsminister Sergej Sjojgu till Putins närmaste. Men i en regeringsombildning i mitten av maj fick Sjogju som varit försvarsminister i tolv år avgå. Anledningen var oklar men Sjojgu hade som försvarsminister fått mycket kritik av ryska militärbloggare för misstag i krigföringen mot Ukraina. Ny försvarsminister blev ekonomen och teknokraten Andrej Belousov som under många år varit rådgivare åt Putin i ekonomiska frågor men som saknade militär erfarenhet. Bytet på ministerposten bedömdes vara uttryck för en önskan om att försvarsdepartementet skulle påskynda övergången till en krigsekonomi.   

Sjojgu tilldelades i stället Patrusjevs jobb som sekreterare i säkerhetsrådet vilket kunde ses som en befordran. Patrusjev som hittills räknats som landets näst mest inflytelserika person blev däremot till synes degraderad och fick posten som presidentens rådgivare i skeppsfrågor men rapporteras ha ett fortsatt inflytande även i andra frågor.

I den mån det förekommer någon opposition mot Putin i den innersta kretsen är väl förborgat för omvärlden. En viss kritik av kriget har dock förekommit från kretsar som kräver att Ryssland ska gå hårdare fram i Ukraina (läs mer om kriget i Utrikespolitik och försvar). En högljudd kritiker var Jevgenij Prigozjin, ledare för den grupp av legosoldater som kallas Wagnergruppen och som på kvällen den 23 juni 2023 gick in i staden Rostov-an-Don i södra Ryssland och dagen därpå började röra sig mot Moskva med krav på försvarsminister Sjojgus avgång. Prigozjin förmåddes dock avbryta marschen mot Moskva efter några timmar. Han och Putin slöt till synes fred, trots att Putin nyss fördömt Prigozjins handlande och kallat honom förrädare. På dagen två månader senare omkom Prigozjin i en flygkrasch vilket utlöste spekulationer i väst om att kraschen var Putins hämnd för myteriet. Ett antal andra personer som satt sig upp mot Putin har omkommit under oklara omständigheter.

Protester mot kriget tystade

Enligt ryska officiella uppgifter stöds kriget av en majoritet av ryssarna. I början av kriget förekom en del protester trots att nya lagar stipulerade stränga straff för krigskritik (se Demokrati och rättigheter). Tusentals demonstranter greps. Samtidigt lämnade hundratusentals unga män Ryssland för att slippa bli inkallade. När president Putin i september 2022, efter ryska förluster i Ukraina, utlyste en partiell mobilisering utbröt nya protester och en ny flyktingvåg av ryska män till grannländerna. Över 2 000 personer greps. En del av dem som togs av polisen uppgavs ha fått en inkallelseorder i handen. Sedan dess har de folkliga protesterna mot kriget ebbat ut.

För ryssarna har kriget mest märkts genom hög inflation och höjda räntor. Samtidigt har staten minskat sina utgifter för hälsovård och förbättrad infrastruktur till förmån för satsningar på militären. Ryssland har i mindre omfattning drabbats av krigshandlingar på sitt eget territorium. Ukrainas beskjutning av mål inne i Ryssland var länge begränsad till mål i gränsområdena där främst oljedepåer och ammunitionslager attackerats, men under 2025 har anfall långt in på ryskt territorium blivit betydligt vanligare. Särskild stor uppmärksamhet väckte ett samordnat anfall mot flera flygbaser på vitt skilda ställen (se Kalendarium).

De militära förlusterna på slagfältet är svåra att bedöma men beräknas vara långt högre än de ukrainska. Den USA-baserade tankesmedjan Center for Strategic and International (CSIS) uppskattade i februari 2026 att 325 000 ryska soldater dödats i Ukraina. Antalet skadade och döda uppgick till 1,2 miljoner. Familjer som mister en soldat i Ukraina kompenseras rundligt.

Se en översikt över krigets förlopp här. 

Följ den löpande politiska utvecklingen i Kalendarium.

President Putin vårdar konservativa värden och den rysk-ortodoxa tron. I kriget mot Ukraina har han stöd av den ryske patriarken Kirill. Här ses de på väg till en ceremoni på Röda torget. Foto: Alexander Nemenov/AP/TT

FÖRFATTNING

Det politiska systemet ger presidenten stor makt. Författningen från 1993 drar tydliga gränser mellan den verkställande makten, den lagstiftande makten och den dömande makten som består av domstolsväsendet. Tanken är att dessa ska balansera varandra, men i praktiken dominerar den verkställande makten. 

Presidenten väljs i allmänna val för en mandatperiod på sex år. Numera kan presidenten bara väljas om en gång. Tidigare kunde en president sitta i två mandatperioder och därefter väljas om igen efter ett uppehåll på en mandatperiod. Denna regel tillämpade Vladimir Putin när han under fyra år tog rollen som premärminister innan han gjorde comeback på presidentposten 2012 (se Modern historia). Våren 2020 antogs ett antal nya författningsändringar som innebar att Putins tidigare fyra mandatperioder räknades bort, "nollställdes". Han kunde därmed ställa upp på nytt i valet 2024 och har chans att bli omvald igen 2030.

Presidenten utser regeringschef (premiärminister) som därefter ska godkännas av parlamentets underhus. Övriga ministrar utses av premiärministern och presidenten gemensamt. Presidenten anger riktlinjer för landets politik och styr regeringens arbete. Presidenten utser vidare höga ämbetsmän, till exempel domare i författningsdomstolen, Högsta domstolen och förlikningsdomstolen samt riksbankschefen.

Presidenten är även landets högsta militära befälhavare och har direkt ansvar över departement som sysslar med landets inre och yttre säkerhet såsom försvars-, inrikes-, utrikes-, justitiedepartementen samt departementet för katastrofsituationer, och även de olika underrättelse- och säkerhetsorganisationer som efterträtt sovjet­tidens underrättelsetjänst KGB.

Till sin hjälp har presidenten två rådgivande organ, Nationella säkerhetsrådet och Statsrådet.

Nationella säkerhetsrådet har stort inflytande och omfattar inrikes-, utrikes- och försvarsministrarna, chefen för nationalgardet samt cheferna för landets interna och externa säkerhetstjänster.

Statsrådet spelar en mer undanskymd roll. Rådet består bland annat av ledarna för landets olika administrativa enheter, de så kallade federationssubjekten (se nedan).

Parlamentet består av ett underhus, duman, och ett överhus, federationsrådet.

Dumans 450 delegater väljs på fem år. Spärren mot småpartier ligger på 5 procent. Hälften av dumans ledamöter utses proportionellt genom partilistor, hälften genom direktval i enmansvalkretsar.

Duman sköter det mesta av behandlingen av lagförslag men godkännande krävs i båda kamrarna. För att en lag skall träda i kraft måste den undertecknas av presidenten. Om presidenten inlägger sitt veto kan det röstas ned med två tredjedelars majoritet i båda kamrarna.

Till federationsrådet sänder vart och ett av federationssubjekten (se nedan) två delegater. I federationsrådets uppgifter ingår att godkänna utnämningar till höga ämbeten, besluta om undantagstillstånd och användning av militär samt att ratificera internationella avtal. Federationsrådet måste också vara med och godkänna budgeten.

Formellt kan en majoritet av duman fälla regeringen i en misstroende­omröstning, i praktiken är det dock mycket svårt. Presidenten kan avsättas av parlamentet efter ett komplicerat riksrättsförfarande om presidenten har begått högförräderi eller liknande brott.

Förvaltning

Den ryska staten är officiellt en federation, bestående av 83 så kallade federationssubjekt. Efter det att Ryssland erövrat Krimhalvön från Ukraina våren 2014 lade Moskva två subjekt till listan, Krim och Sevastopol, men dessa erkänns inte som ryskt territorium av omvärlden och inte heller de fyra ukrainska län som Ryssland annekterade i september 2022.

Federationssubjekten likställs av författningen men är indelade på olika grunder. Republikerna, de autonoma kretsarna samt den autonoma regionen är inrättade för landets nationella minoriteter. De övriga är geografiskt avgränsade administrativa enheter.

I varje region finns en folkvald församling samt en förvaltningschef, som regel kallad guvernör. Dessa utses i allmänna val för en mandatperiod på fem år. En guvernör kan inte sitta mer än två perioder i följd. Alla som kandiderar till guvernörsposten måste ha ett visst stöd av lokala fullmäktigeledamöter och tjänstemän för att få ställa upp i valet.

För att se till att guvernörerna följer lagar och förordningar och inte överskrider sina befogenheter har Kreml inrättat åtta stora så kallade federala distrikt, vart och ett lett av en representant för presidenten. De åtta federala distrikten är: Centrala distriktet, Nordvästra distriktet, Volga, Södra distriktet, Nordkausiska distriktet, Ural, Sibirien, Fjärran Östern. Moskva räknar Krim och Sevastopol som ett nionde federalt distrikt.

Läs om Rysslands rättsväsen i Demokrati och rättigheter.

POLITISKA PARTIER

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om Ryssland i UI:s nättidning Utrikesmagasinet:
Kremls komplicerade karusell (2024-05-16)
Moskva surfar på gamla latinamerikanska band (24-03-11)
Putins valvinst inte riskfri (24-03-04)
Ex-oligarken: enbart fredliga protester fäller inte Putin (2023-10-26)
Fler privatarméer kan utmana Putin (2023-06-23)
Den gränslösa vänskapen har fått förhinder (2023-06-05)
Västs sanktioner verkar under Putins dimridå (2023-05-09)
Ett år senare: ingen återvändo efter storinvasionen (2023-02-16)
Mörkret lägger sig över Ryssland (2023-02-16)
Putins storryska drömmar kan göra Ryssland mindre (2022-10-06)
Så kan Ryssland ställas till svars för krigsbrott (2022-03-14)
Mannen som förstörde Ryssland" och fler aspekter på krisen (2022-02-26)
Ryskt förtryck når ny nivå (2021-12-01)
Putins säkra valvinst är också hans dilemma (2021-09-11)
Konservativ tsar Putins förebild (2018-03-11)
Att rätta till sitt förflutna – en rysk historia (2018-01-10)
Ryska revolutionen – oundviklig och katastofal (2017-12-19)