Ryssland – Befolkning och språk

Rysslands befolkning är ojämnt fördelad över landets väldiga yta. Större delen av befolkningen bor i landets europeiska del. Mellan 500 000 och 1 miljon ryssar har lämnat landet sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina 2022.

Av Rysslands invånare är drygt fyra femtedelar etniska ryssar, det vill säga östslaver med ryska som modersmål. Vid sidan av ryssar finns en mängd andra folkslag av skilda ursprung. Största minoriteter är tatarer och ukrainare. Andra betydande minoriteter är basjkirer, tjuvasjer, tjetjener, armenier och belarusier. Ukrainare och belarusier är liksom ryssarna östslaviska folk, medan tatarerna och basjkirerna är turkiska folk. Resten av befolkningen, sammanlagt cirka tio procent, utgörs av mer än hundra olika nationaliteter.

Ända sedan Sovjetunionens upplösning 1991 har befolkningstillväxten varit obefintlig eller negativ, förutom 2011 till 2017 då den var svagt positiv (se diagram här). Födelsetalen är betydligt högre i muslimskt dominerade områden som Tjetjenien och Dagestan än i regioner med övervägande rysk befolkning, men genomsnittet är lågt. Som regel är det fler som dör än som föds varje år. Liksom i andra länder ökade dödligheten under covid-19-pandemin från 2020. Knappat 400 000 dödsfall registrerades fram till sommaren 2023.

Perioderna av tillväxt i befolkningen förklaras främst med invandring, bland annat arbetskraftsinvandring från Kaukasien och Centralasien. Genom denna migration har antalet muslimer i Ryssland ökat. Invandrarna möts inte sällan av främlingsfientlighet. Det har hänt att människor dödats i attacker med rasistiska förtecken.

Emigration på grund av kriget

När Ryssland i februari 2022 inledde sin storskaliga invasion av Ukraina flydde hundratusentals ryssar sitt hemland. Många av dem som gav sig av direkt efter krigsutbrottet var unga och välutbildade och emigrerade när den inre repressionen ökade i samband med krigsutbrottet (se Inrikespolitik och författning). Andra flydde av rädsla för att kallas in till armén på sikt. När Putin ett halvår senare initierade vad som kallades en partiell mobilisering utlöstes en ny flyktingvåg. Sammanlagt beräknas mellan 500 000 och 1 miljon ryssar har flytt under det första året av kriget. De länder som tagit emot flest ryssar är Turkiet samt länder från forna Sovjetunionen som Georgien, Armenien och Azerbajdzjan med flera.

Kriget har också lett till en förflyttning av människor från Ukraina till Ryssland. Sommaren 2022 hade 2 miljoner människor kommit till Ryssland från Ukraina. En del hade rest dit frivilligt men många hade utsatts för påtryckning från myndigheter i de ryskockuperade områdena i sydöstra Ukraina. Enligt en rapport från Human Rights Watch hade personer som transporterats till Ryssland blivit förvägrade att ta sig till ukrainskkontrollerat område och i andra fall hade de inte ens vetat vart de fördes.

Före kriget utgjorde ryssar nästan hälften av invånarna i industriområdena i östra Ukraina. Under kriget har Ryssland formellt annekterat fyra ukrainska regioner i sydöst – Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson – där invånarna erbjuds ryska pass. Införlivandet, som skett trots att Ryssland inte har full kontroll över dessa områden, har fördömts av omvärlden.

Språk

Ryska är ett av världens tio största språk. Det tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen och räknas jämte ukrainska och vitryska till de östslaviska språken. Dessa har sina rötter i ett äldre gemensamt språk som började utvecklas till tre självständiga språk på 1300-talet.

De äldsta bevarade skrifterna är på fornkyrkslaviska, som är liturgiskt språk för de slaviska ortodoxa kyrkorna. Kyrkslaviskan skrivs liksom ryskan med det kyrilliska alfabetet, som utvecklats ur det grekiska och fått namn efter den grekiske missionären Kyrillos (827–869).

På 1600-talet blev Moskvadialekten tongivande som ryskt ämbetsmanna- och litteraturspråk. Under Peter den store på 1700-talet rensades många kyrkslaviska element ut ur ryskan och ersattes av mer folkliga former. Dessutom upptogs ord av tatariskt ursprung, liksom lånord från franskan och tyskan.

Turkiska språk, som tillhör den altaiska språkfamiljen, talas av en rad folkgrupper i bland annat de centralasiatiska delarna av Ryssland. Finsk-ugriska språk talas av mordviner, finnar, karelare och en mängd små folkgrupper som lever vitt spridda i norra Ryssland. Vidare talas ett stort antal nordkaukasiska språk samt mongoliska och andra språk.

Om våra källor