Etiopien – Aktuell politik

I tre decennier dominerades etiopisk politik av den forna EPRDF-alliansen, som ofta kontrollerade landet med hård hand. När Abiy Ahmed Ali tillträdde som premiärminister våren 2018 inleddes ett politiskt töväder och fredsprocessen med Eritrea återupptogs. Sedan dess har inre splittring och våldsutbrott i flera delar av landet satt käppar i hjulet för reformpolitiken.

Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF) är numera omvandlat från en fyrpartiallians till ett enda parti, Etiopiska Välståndspartiet (EPP). I samband med hopslagningen 2019 lämnade Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) samarbetet och blev ett eget parti. Den splittringen blev startpunkten för en maktkamp mellan Välståndspartiet och TPLF, och mellan Abiy-regeringen och ledningen i delstaten Tigray där TPLF styr. Maktstriden skulle komma att föra Etiopien till inbördeskrig (se nedan).

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed är starkt förknippad med såväl fredsavtalet med Eritrea 2018 som inbördeskriget i Tigray i norra delen av landet. Foto: Ben Curtis/AP/TT

EPRDF:s tidigare dominans berodde i stor utsträckning på hård kontroll över såväl medier som politisk opposition, men alliansen hade också en del stöd bland etiopier som fått det ekonomiskt bättre under dess maktinnehav. EPRDF:s dominans över landets institutioner ärvdes av Välståndspartiet.

Traditionellt har Etiopien styrts av tigreaner och amharer från den norra delen av landet. Inom EPRDF var den tigreanska grupperingen TPLF mäktigast. TPLF avregistrerades av valmyndigheten i januari 2021 och terroriststämplades av det federala parlamentet i maj samma år. Genom fredsavtalet mellan Etiopien och TPLF-styret i Tigray från 2022 fick TPLF terroriststämpeln upphävd och kunde återregistrera sig som politiskt parti (se Politiskt system).

Reformpolitiken inleds

När Abiy valdes till premiärminister var Etiopien ett land på randen till sammanbrott. Våldsamma oroligheter och spänningar präglade samhället på flera plan (se Modern historia). Rörelser inom flera delstater ville bryta sig loss ur federationen. I Oromia demonstrerade människor med krav på större inflytande för majoritetsfolket oromoer. Hundratals dödades i de våldsamma protesterna, enligt FN. Samtidigt skördades hundratals människoliv i strider mellan oromoer och somalifolk om mark längs gränsen mellan Oromia och Somali. Oroligheterna ledde till stora flyktingströmmar, såväl inom landet som till andra länder. Det fanns dessutom redan då tydliga sprickor inom EPDRF, inte minst mellan tigreaner och övriga.

När det federala parlamentet valde Abiy till ny premiärminister i april 2018 var tanken att detta skulle bidra till att gjuta olja på vågorna genom en försiktig reformagenda. Den repressiva politiken hade inte uppnått önskat resultat. Abiy var vid sitt tillträde 42 år gammal och blev Afrikas yngste regeringschef. Han blev också den första oromoern att utses till premiärminister. Abiy är pingstvän, men kommer från en blandad kristen och muslimsk familj. Han är välutbildad och flerspråkig med en bred bakgrund som militär, minister och myndighetschef.

Utnämningen av Abiy togs emot med försiktig optimism av oppositionen. I sitt installationstal bad Abiy om ursäkt "från botten av sitt hjärta" för att de senaste årens protester lett till att människor skadats och dödats. Han riktade sig även i försonliga ordalag till ärkefienden Eritrea.

Den nye premiärministern stod inför utmaningen att både ena den splittrade regeringsalliansen och tillgodose oromoernas och amharernas krav på ökat inflytande. Han valde att i snabb takt sätta i gång en serie politiska och ekonomiska reformer. Han benådade tusentals fångar, upphävde förbud mot och terrorstämplar på oppositionella partier och grupperingar samt tillät väpnade gerillagrupper i exil att återvända hem. Efter några möten på politisk toppnivå undertecknade Etiopien och Eritrea ett fredsavtal den 9 juli 2018 (se Konflikten i Tigray).

Våldsutbrott och flyktingströmmar

Redan under hösten 2018 stod det klart att alla inte var nöjda med Abiys reformagenda. Missnöjet fanns också inom hans egen folkgrupp oromo, där en del tyckte Abiy betonade samarbete mellan de etniska grupperna hellre än att stärka oromoernas ställning. I september utbröt vid flera tillfällen upplopp i Addis Abeba och vissa förorter, med sammanlagt ett 60-tal döda som följd. Enligt regeringen var kravallerna organiserade av krafter som ville stoppa Abiys reformer och sabotera freden med Eritrea. Kravallerna utbröt efter det att ledare för oromogerillan OLF återvänt till landet och många oromoer rest till staden för att hälsa dem välkomna hem.

I månadsskiftet september/oktober spred sig våldet när ungdomar från olika etniska grupper drabbade samman i ett område på gränsen mellan Oromia och Benishangul-Gumuz. Minst 44 människor dödades enligt statliga medier och omkring 70 000 invånare flydde undan våldet enligt FN-organet Ocha. Militären kallades in för att lugna ned situationen.

I söder uppgavs samtidigt våld mellan oromoer och minoriteten gedeo ha tvingat närmare en miljon människor på flykt inom landet.

I oktober 2018 gjorde Abiy en omfattande regeringsombildning. Han minskade antalet ministrar från 28 till 20. Hälften av ministrarna i den nya regeringen var kvinnor, däribland försvarsministern och ministern för ett nyinrättat fredsdepartement under vilket polisen och underrättelsetjänsterna sorterar. Flera av de ministrar som fick gå var tigreaner.

Nobels fredspris

Under sommaren 2019 steg spänningarna markant inom landet sedan ett antal politiker och militärbefäl i Amhara i norr dödats i ett misslyckat kuppförsök mot de regionala makthavarna. Samtidigt krävdes tiotals dödsoffer i oroligheter skapade av separatister i söder innan militären och den federala polisen gick in och tog över ansvaret för säkerheten där.

Trots de många problemen tilldelades Abiy Ahmed Ali under hösten Nobels fredspris för att han varit drivkraften bakom fredsavtalet med Eritrea och reformarbetet i Etiopien.

I oktober dödades drygt ett 80-tal människor i våldsamma protester i Addis Abeba och den intilliggande delstaten Oromia. Kritiken riktades mot Abiy, som av den tidigare bundsförvanten, medieentreprenören Jawar Muhammed, anklagades för tilltagande auktoritärt styre. Våldsutbrottet blottade en spricka inom oromoernas ledning och inom folkgruppen.

En bit in på 2020 stod det klart att spänningarna mellan Abiy-regeringen och utbrytarpartiet TPLF var mycket starka. Samtidigt steg spänningarna mellan Eritrea och den TPLF-styrda nordliga delstaten Tigray snabbt. Eritreas president Afwerki anklagade TPLF för att sabotera fredsprocessen mellan Etiopien och Eritrea i syfte att försöka behålla sitt politiska inflytande.

Inbördeskrig i Tigray

De allmänna valen som planerats till augusti 2020 var enligt Abiy en milstolpe i reformprocessen. I mars 2020 sköt dock valmyndigheten upp dem på grund av coronapandemin. Valförberedelserna hade blivit så störda av restriktionerna mot coronaviruset att valprocessen blivit omöjlig att genomföra, meddelade valmyndigheten. Premiärminister Abiys, regeringens och parlamentsledamöternas mandatperioder förlängdes tills vidare. Nytt valdatum sattes till den 21 juni 2021.

En kvinna är på flykt undan striderna mellan regeringsstyrkor och rebeller i Tigray. Foto: Nariman El-Mofty/AP/TT

TPLF-ledningen i Tigray reagerade starkt på att centralregeringen senarelade valen och förlängde sitt eget maktinnehav. I protest mot detta höll Tigray i september ett delstatsval, som TPLF vann med total dominans. Abiy-regeringen förklarade delstatsvalet som ogiltigt och parlamentet i Addis Abeba röstade för att hålla inne de federala medlen till Tigray. TPLF-ledningen i Tigray meddelade då att den inte längre erkände centralmakten i Addis Abeba.

Den 4 november inledde Abiy en militäroffensiv i Tigray. Motiveringen var att två viktiga militärbaser i delstaten hade attackerats av TPLF:s milisstyrkor och att basen måste säkras. Abiy anklagade därtill TPLF för att länge ha motarbetat hans all-etiopiska agenda. En av Abiys målsättningar är att stärka Etiopien som nation och minska delstaternas självbestämmande i syfte att minska de etniska motsättningarna (enligt TPLF är dock Abiys verkliga motiv att stärka sin egen makt).

Etiopiska regeringsstyrkor, understödda av stridsflyg, slogs mot TPLF-trogna soldater och miliser i tre veckor innan Abiy deklarerade att regeringsarmén besegrat TPLF. Eritreanska soldater samt milis från Amhara deltog i striderna på regeringens sida. Tusentals människor dödades i stridshandlingar och hundratusentals människor blev internflyktingar. Tiotusentals flydde till Sudan medan närmare 100 000 eritreanska flyktingar i läger i norra Tigray saknade mat.

Regeringsarmén inledde en klappjakt på Tigrays politiska och militära ledning. TPLF svor på att fortsätta kämpa, omformade sig till Tigrays försvarsstyrkor (TDF) och övergick till gerillakrigföring (se vidare Konflikten i Tigray).

Abiy vinner valet

I juni 2021 genomfördes det uppskjutna valet i stora delar av landet. På vissa håll senarelades valdagen på grund av oroligheter eller logistiska problem. I Tigray hölls inget val alls. En andra valomgång hölls i september.

Även om valet inte kunde genomföras i hela landet stod det klart att Välståndspartiet vunnit en stor majoritet av rösterna i det federala parlamentet. Premiärminister Abiy valdes om för en andra mandatperiod. I hans nya regering, dominerad av Välståndspartiet, fick oppositionen tre ministerposter.

En rad våldsamheter inträffade under valdagen i juni, men det fanns inga tecken på "massiva, omfattande och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna", enligt den oberoende Etiopiska människorättskommissionen (EHRC). I Oromia resulterade valrelaterat våld i att flera människor dödades. Även från Addis Abeba, Amhara, södra Etiopien och Benishangul-Gumuz kom uppgifter om våld under valperioden. Enligt den statliga valmyndigheten gick valet relativt lugnt till väga men på några platser förekom "en hög nivå av trakasserier" mot oppositionen.

I mars 2022 enades TPLF och regeringssidan om vapenvila för att humanitär hjälp skulle kunna nå fram till de cirka nio miljoner nödställda i norra Etiopien. Ingen hjälp hade nått fram till Tigray sedan mitten av december 2021; delstaten var nästan helt avskuren från omvärlden. Regeringssidan och det tigreanska motståndet skyllde blockaden på varandra.

Fredsavtal och vapenvila i Tigray

Striderna avtog markant när den humanitära vapenvilan utlystes, men frågan om Tigrays framtida status förblev olöst. En knäckfråga är västra Tigray, som både tigreaner och amharer gör anspråk på. För närvarande ockuperas det området av amharisk milis. Under sommaren gick fredssamtalen i stå och i augusti utbröt nya strider i Tigray.

Den 2 november 2022 överraskade de två stridande parterna omvärlden med att ingå ett fredsavtal (för detaljer se Konflikten i Tigray). Striderna avtog markant och samhällsservicen liksom den humanitära nödhjälpet kunde sakta återupptas. Då hade mellan 300 000 och 600 000 civila förlorat sina liv på grund av inbördeskriget enligt uppgifter från forskare vid Ghent-universitetet i Nederländerna.

Kriget i Tigray var den dödligaste konflikten i världen 2022, enligt en studie från Institute for Economics and Peace. Omkring 100 000 människor dödades under året.

Under 2023 tydde allt på att vapenvilan skulle komma att hålla och fredsprocessen gick snabbt framåt.

Strider bryter ut i Amhara

Från våren 2023 befann sig Abiy-regeringen i en ny väpnad konflikt, nu i Amhara. Strider bröt ut i delstaten i april sedan Abiy hade beslutat att upplösa alla regionala specialstyrkor och paramilitära grupper i samtliga etiopiska delstater. Flera av Etiopiens delstater har byggt upp egna regionala specialstyrkor för att skydda delstatsgränserna och bekämpa rebeller. Författningen tillåter poliskårer på delstatsnivå men inte militära styrkor.

Tanken var att soldaterna skulle integreras i de reguljära styrkorna eller i poliskåren. Tiotusentals soldater ingick i liknande grupper som inte kontrollerades av centralregeringen. De uppmanades nu att lämna ifrån sig sina vapen.

Upprördheten över beslutet blev stark i Amhara, vars regionala styrkor och miliser spelade en stor roll i regeringssidans seger över TPLF-trogna styrkor i inbördeskriget i Tigray. Våldsamma protester bröt ut i en rad amhariska städer, och utegångsförbud och reseförbud till Addis Abeba infördes på flera håll.

Amharierna fruktade hämndattacker från Tigray, där TPLF-trogen milis inte är fullt avväpnad. Amhara gör anspråk på västra Tigray, som ockuperas av den amhariska Fanomilisen. Amharisk milis anklagas för etnisk rensning gentemot tigreanerna under sin framfart i västra Tigray 2020. Ockupationen av västra Tigray har blivit alltmer besvärande för Abiy i takt med att fredsprocessen i Tigray löpt på och TPLF:s krav på att återfå västra Tigray ökat (i fredsavtalet mellan TPLF och regeringen står det att alla främmande styrkor ska lämna Tigray).

Samtidigt steg spänningarna mellan amharier och myndigheterna i Addis Abeba, där flera journalister, opinionsbildare och aktivister med kopplingar till Amhara greps. Inför och under kriget i Tigray gjordes liknande gripanden av tigreaner. I april sköts ledaren för det styrande Välståndspartiet i Amhara ihjäl av okända gärningsmän. Han var starkt förknippad med beslutet att upplösa specialstyrkorna. Flera av delstatsregeringens företrädare har tvingats fly till Addis Abeba av säkerhetsskäl.

När Fano i augusti 2023 tillfälligt kunde inta flera viktiga städer i Amhara, samt den för turismen viktiga flygplatsen i Lalibela, införde Abiy-regeringen undantagstillstånd i sex månader. Städerna återtogs inom några dagar av regeringsstyrkorna, som understöddes av flygvapnet.

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

Läs mer i Konflikten i Tigray.

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om Etiopien i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Eritrea har Tigrays öde i sin hand (2022-11-30)
Folkmord vanlig anklagelse, men få döms (2022-06-21)
Varning för hungerkatastrof i Ukrainakrigets spår (2022-03-28)
Etiopienkrisen – varning för etnisk rensning och storkrig (2020-11-11)
Trots nytänt hopp – bleka utsikter på Afrikas horn (2020-06-04)
Osäker framtid för etiopisk reformprocess (2019-10-13)
Etiopiens Abiy Ahmed bör få fredspriset 2019 (2019-10-04)

Lyssna på UI:s podd Utblick:
Konflikten i Tigray – därför är det krig i norra Etiopien (2021-08-27)