Etiopien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/etiopien/

Etiopien är ett av de äldsta kristna rikena i Afrika och ett av få områden på kontinenten som aldrig koloniserades. Sedan 2018 styrs landet av premiärminister Abiy Ahmed och Välfärdspartiet. Abiys politiska agenda har lett till ett fredsavtal med ärkefienden Eritrea men också till inre splittring och våldsamma inbördes konflikter. Etiopien är ett utpräglat jordbruksland med kaffe som främsta exportvara.

Etiopien – Geografi och klimat

Etiopien ligger på den utskjutande del av nordöstra Afrika som kallas Afrikas horn. Till ytan är landet två och en halv gånger så stort som Sverige. Etiopien domineras av ett höglandsområde och saknar kust sedan Eritrea blev självständigt 1993. Landet ligger i den tropiska zonen, men klimatet varierar med höjden över havet.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
1 133 380 km2 (2025)
Tid
svensk +2 timmar
Angränsande land/länder
Sudan, Sydsudan, Kenya, Somalia, Djibouti, Eritrea
Huvudstad med antal invånare
Addis Abeba 5 200 000 med förorter (FN-uppskattning 2021)
Övriga större städer
Mekele 565 000, Dire Dawa 445 000, Nazret 411 000, Gondar 395 000 (FN-uppskattning 2021)
Högsta berg
Ras Dashan (4620 m ö h)
Viktiga floder
Abbai (Blå Nilen)
Största sjö
Tanasjön
Medelnederbörd/månad
Addis Abeba 300 mm (aug), 5 mm (dec)
Medeltemperatur/dygn
Addis Abeba 18 °C (maj), 15 °C (nov)

Etiopien – Befolkning och språk

Näst Nigeria är Etiopien Afrikas folkrikaste land, 2016 passerade invånarantalet 100-miljonerstrecket. Befolkningstillväxten är hög. Av ett stort antal folkgrupper beräknas oromoerna vara flest, även om de är splittrade i undergrupper. Amharerna, och de närbesläktade tigreanerna, har historiskt varit statsbärande folk.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
126 527 060 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
111 (2022)
Andel invånare i städerna
23 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
31,8 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
6,5 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
4,1 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
2,6 procent (2023)
Förväntad livslängd
66 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
69 år (2022)
Förväntad livslängd för män
63 år (2022)
Andel kvinnor
49,9 procent (2023)

Etiopien – Religion

Etiopien är ett av världens äldsta kristna länder. Redan på 300-talet blev kristendomen officiell religion i det dåvarande Aksumriket. Numera saknar Etiopien statsreligion, och andelen muslimer beräknas vara större (ca 45 procent) än andelen invånare som tillhör den etiopisk-ortodoxa kyrkan (runt 40 procent). Samtidigt har andelen protestanter ökat.

Etiopien – Utbildning

Utbildningsnivån är låg i Etiopien. Bara hälften av de vuxna kan läsa och skriva. Då har det ändå skett en snabb förbättring under senare år. Skolväsendet har byggts ut rejält under 2000- och 2010-talet och de flesta barn går numera åtminstone några år i skolan.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
84,6 procent (2015)
Antal elever per lärare i grundskolan
55 (2011)
Läs- och skrivkunnighet
51,8 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,7 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
23,0 procent (2022)

Etiopien – Sociala förhållanden

De flesta etiopier lever på landsbygden under knappa villkor. Landet drabbas ofta av hungersnöd och den snabba befolkningsökningen frestar på redan ansträngda resurser. Trots stora satsningar på hälsovård och utbildning sedan 1990-talet hamnar Etiopien bland länderna långt ner i FN:s index över mänsklig utveckling.

Fakta – sociala förhållanden

Andel av befolkningen med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
52 procent (2022)
Andel av befolkningen med tillgång till toaletter
9,3 procent (2022)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,8 procent (2022)
Spädbarnsdödlighet
34 per 1000 födslar (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
26 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
3,2 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
41 procent (2024)

Etiopien – Kultur

Den etiopisk-ortodoxa kyrkans lära och föreställningsvärld har i hög grad satt sin prägel på de kristna etiopiernas kultur. Det gäller klassisk litteratur, bildkonst, arkitektur och musik.

Etiopien – Seder och bruk

Mycket av det som uppfattas som typiskt etiopiskt har sitt ursprung bland amharerna. I egenskap av statens företrädare har de historiskt spritt sig och satt kulturella avtryck i stora delar av landet. Inte minst på låglandet finns folkgrupper med andra traditioner och levnadssätt.

Etiopien – Äldre historia

Några av de äldsta kända spåren av mänskliga varelser har påträffats på Afrikas horn. I början av vår tideräkning växte Aksum fram som en regional stormakt, med centrum i nuvarande Etiopiens norra delar. På 300-talet blev det ett kristet rike. En självständig statsbildning med en kärna av amharer och tigreaner har sedan dess existerat i området, om än med varierande utbredning och med ett kort avbrott för italiensk ockupation 1936–1941.

Etiopien – Modern historia

Missnöje över korruption och bristande utveckling bidrog till att Etiopiens kejsare Haile Selassie störtades av militären 1974. Han hade då styrt landet enväldigt sedan 1930. Ett militärråd tog över makten och utropade en socialistisk stat. Efter hand hårdnade det politiska klimatet. Förtryck och hungerkatastrofer gjorde att motståndsgrupper tog till vapen. En samling rebellrörelser, EPRDF, besegrade regimen 1991 och utropade en demokratisk federal republik. EPRDF satt vid makten till 2019 då alliansen upplöstes.

Etiopien – Demokrati och rättigheter

Etiopien dras med stora demokratiska brister och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna är många, i synnerhet i områden där väpnade konflikter och andra oroligheter pågår. Medie- och yttrandefriheten har försämrats under de senaste åren.

Etiopien – Inrikespolitik och författning

Förbundsstaten Etiopien är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Landet består av tolv etniskt definierade delstater samt två storstadsområden. På pappret har delstaterna långtgående självbestämmande men i realiteten har centralregeringen stort inflytande. Abiy Ahmeds tillträde som premiärminister 2018 ledde till stora omvälvningar: fred kunde slutas med ärkefienden Eritrea samtidigt som hans reformpolitik väckte inre konflikter till liv.

Fakta – politik

Officiellt namn
Ityop'iya Federalawi Demokrasiyawi Ripeblik/ Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
president Taye Atske Selassie (2024–)
Regeringschef
premiärminister Abiy Ahmed Ali (2018–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Etiopiska välståndspartiet (EPP) 454, Amharas nationella rörelse 5, Etiopiska medborgare för social rättvisa 4, Gedeofolkets demokratiska parti 2, Kuchafolkets demokratiska parti 1, oberoende 4 (2021) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF) 500, EPRDF-allierade partier 46 (2015)
Valdeltagande
94 procent i parlamentsvalet 2021
Kommande val
parlamentsval 2026
1. Valet kunde inte genomföras i hela landet.

Etiopien – Utrikespolitik och försvar

Etiopien är en regional stormakt och spelar en aktiv roll på den internationella scenen. Relationerna till Eritrea var fientliga innan ett fredsavtal slöts 2018. För USA är Etiopien en viktig allierad i ett hörn av världen som är hårt drabbat av politiska och humanitära kriser.

Fakta – försvar

Armén
500 000 man (2024)
Flygvapnet
3 000 man (2024)
Militärutgifter i andel av BNP
0,79 procent (2023)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
7,5 procent (2023)

Etiopien – Ekonomisk översikt

Jordbruket är Etiopiens ekonomiska bas och står för drygt en tredjedel av BNP. Förutom förädling av jordbruksprodukter saknas andra näringar av större betydelse. Trots stark ekonomisk tillväxt 2004–2020 är Etiopien fortfarande ett av världens fattigaste och mest biståndsberoende länder.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
1 272 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
6,5 procent (2023)
Total BNP
163 698 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
35,8 procent (2023)
Industrins andel av BNP
24,5 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP
37,0 procent (2023)
Inflation
21,7 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
32,3 procent (2024)
Utlandsskuld
33 290 miljoner US dollar (2023)
Valuta
birr
Varuexport
3 616 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
17 888 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
13 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
kaffe, oljeväxter, levande djur, lädervaror, guld, pärlor, ädelstenar
Största handelspartner
Kina, Indien, USA, Somalia, Tyskland
Mottaget bistånd per invånare
39 US dollar (2022)

Etiopien – Naturtillgångar, energi och miljö

Vattenkraft tillhör Etiopiens viktigaste naturtillgångar och en snabb utbyggnad av dammar och kraftverk pågår. Bygget av Stora etiopiska renässansdammen i Blå Nilen har skapat oro nedströms, i Sudan och Egypten, som fruktar att den enorma dammen ska minska vattenflödet. Guld är det enda mineral som bryts i större mängd.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
54 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
43 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
167,30 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
1,46 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
18 098 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,2 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
94 646 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Etiopien – Jordbruk och industri

Jordbruket är Etiopiens viktigaste näring. Kaffe och matgrödor odlas på höglandet, i huvudsak i små familjejordbruk. I låglandsområdena finns folkgrupper som till största delen är boskapsskötare. Med jämna mellanrum uteblir regnen och landet drabbas av missväxt. Etiopiens industrisektor är liten.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
35,8 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk
33,6 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
15,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP
24,5 procent (2023)