Kalendarium

Landguidens kalendarier omfattar i första hand händelser av politisk betydelse. I konfliktdrabbade länder nämns bara de mest omfattande våldsdåden. 
Källor: främst nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP och Reuters samt regionala medier som Africa Confidential och AllAfrica.com.

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2024

    • Februari

    • Tiotals döda i massaker i Amhara

      De etiopiska regeringsstyrkorna dödade minst 45 civila i en massaker i staden Merawi i Amhara i slutet av januari, enligt den oberoende Etiopiska människorättskommissionen (EHRC). De dödade anklagades för att stödja den amhariska Fanomilisen. EHRC skriver att antalet dödade sannolikt är högre men att 45 offer kunnat identifieras. Strider mellan militären och Fano har pågått i flera månader. Under perioden har dödliga drönarattacker blivit vanligare. Sannolikt tillhör drönarna militären.

    • Abiy Ahmed sluter leden

      Premiärminister Abiy Ahmed utser sin nära bundsförvant Temesgen Tiruneh, chef för underrättelsetjänsten Niss, till ny vice premiärminister. Ny utrikesminister blir Taye Atske Selassie, rådgivare till Abiy i utrikespolitiska frågor. Ny chef för Niss blir Redwan Hussein, nationell säkerhetsrådgivare. Samtliga är nära förtrogna med Abiy som samlar allt fler av sina närmaste män runt sig.

    • Januari

    • Omstritt hamnavtal med Somaliland

      Etiopien undertecknar ett preliminärt avtal med den somaliska utbrytarstaten Somaliland, vilket ska ge Etiopien rätt att i 50 år använda hamnen i den somaliländska staden Berbera vid Röda havet. Därtill ska det kustlösa Etiopien få använda ett markområde i anslutning till hamnen för att bygga en marinbas. I gengäld ska Etiopien som första land i världen erkänna Somalilands självständighet. Somaliland får också aktier i det etiopiska flygbolaget Ethiopian Airlines. Etiopien är i dag beroende av hamnen i Djibouti för sjöfart. Etiopien förlorade sin kust när Eritrea blev självständigt 1993. För Somaliland innebär avtalet en stor prestigevinst och är ett viktigt steg i dess kamp för oberoende från Somalia. Överenskommelsen möts av starka reaktioner från regeringen i Somalia som betraktar den som en "aggression" och en kränkning av dess suveränitet. Somalia kallar hem sin ambassadör från Etiopien och säger att det ska försvara sitt territorium på alla sätt som krävs.

    • Etiopien blir medlem av Brics

      Etiopien blir tillsammans med fyra andra länder ny medlem av samarbetsgruppen Brics som vill utgöra en motvikt till västvärldens dominans (se även Augusti 2024). De nya medlemmarna är förutom Etiopien också Egypten, Förenade arabemiraten, Iran och Saudiarabien.

  • 2023

    • November

    • Etiopien säkrar skuldlättnader

      Etiopien beviljas 1,5 miljarder dollar i skuldlättnader av sina kreditgivare inom Parisklubben. Därmed lättar tillfälligt trycket från landets stora skuldbörda på ekonomin. Etiopien har bland annat sagt att det behövs runt 20 miljarder dollar för att återuppbygga Tigray efter kriget där 2020–2022. Etiopiens utlandsskuld uppgår till 28 miljarder dollar. Därtill påverkas den etiopiska ekonomin av hög inflation och alltför små valutareserver.

    • Hårda strider i Amhara

      Hårda strider utkämpas i staden Lalibela i Amhara mellan regeringsstyrkor och den amhariska milisen Fono. Fono har slagits mot militären sedan regeringen i Addis Abeba beordrade att milisen skulle upplösas, tillsammans med alla andra regionala styrkor (se April 2023). Undantagstillstånd råder i Amhara sedan i augusti 2023. Fono slogs på regeringens sida i konflikten i Tigray 2020–2022 och kontrollerar fortfarande västra Tigray.

    • Oktober

    • Etiopien får sin trettonde delstat

      Centrala Etiopien blir formellt landets 13:e delstat, med Hosanna som delstatshuvudstad. Den nybildade delstaten Centrala Etiopien utgjorde tidigare den nordliga delen av delstaten SNNPR (Southern Nations Nationalities and People, se Politiskt system).

    • FN avbryter utredning av övergrepp

      FN:s utredning av brott mot de mänskliga rättigheterna begångna i Etiopien avbryts. Det sker sedan FN:s råd för mänskliga rättigheter inte antagit någon resolution om att förlänga utredarnas mandat. Expertutredningen tillsattes i december 2021 på initiativ av Europeiska unionen (EU). Trots fredsavtalet i Tigray (se November 2022) begås fortfarande omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna på flera håll i Etiopien.

    • WFP delar ut mat igen

      FN:s livsmedelsprogram (WFP) återupptar definitivt utdelningen av matbistånd i delstaten Tigray. Biståndet drogs in i juni på grund av att matpaketen blev stulna. I augusti återupptog WFP matbiståndet "på försök" och tidigare i oktober började USA, som också stoppade matbiståndet på grund av stölderna, dela ut nödhjälpen igen sedan problemen hade åtgärdats.

    • USA återupptar matbiståndet i Tigray

      Den amerikanska biståndsmyndigheten återupptar distributionen av mat till de miljontals nödställda i delstaten Tigray. Utdelningen stoppades tillfälligt på grund av stölder (se Juni 2023). Även FN:s livsmedelsprogram (WFP) drog in matbiståndet av samma skäl men återupptog det senare "på försök" (se Augusti 2023).

    • EU ger bistånd, närmar sig åter Etiopien

      Europeiska unionen (EU) ger 650 miljoner euro i utvecklingsbistånd till Etiopien och meddelar att relationerna mellan de två stegvis ska normaliseras. EU fryste utvecklingsbiståndet 2020 när de människorättsbrott som begicks av parterna, även regeringssidan, i Tigraykriget blev kända. Biståndspaketet beskrivs som ett samarbete för att främja fred, återuppbyggnad, mänsklig utveckling, god samhällsstyrning och en grön omställning i Etiopien. Samarbetet ska pågå mellan 2024 och 2027.

    • Augusti

    • Inbjudan till Brics

      Etiopien är ett av sex länder som får en inbjudan att bli medlem av samarbetsgruppen Brics som vill utgöra en motvikt till västvärldens dominans. Det blir klart i samband med Brics toppmöte i Sydafrika. Kinas president Xi Jinping talar om en ”historisk” utvidgning. Sammanlagt ett 40-tal länder uppgavs inför mötet vara intresserade av att ansluta sig till Brics. De som nu får en inbjudan är förutom Etiopien också Argentina, Egypten, Förenade arabemiraten, Iran och Saudiarabien. Anslutningen uppges kunna ske vid årsskiftet.

    • Civila dödas i luftangrepp i Amhara

      I ett flyganfall dödas minst 26 människor på ett torg i Finote Selam i Amhara. Attacken är enligt militären riktad mot den paramilitära milisen Fano, men träffar enligt sjukhuskällor såväl barn som äldre. Uppgifter finns om att offren var på väg i lastbil med förnödenheter till milismän när de utsattes för flygattacken. Fano har vägrat låta sig avväpnas trots centralregeringens beslut att alla regionala styrkor och miliser ska avvecklas. Ett 50-tal människor vårdas för skador.

    • Matbistånd återupptas “på försök” i Tigray

      FN:s livsmedelsprogram (WFP) börjar åter dela ut mat till nödställda i Tigray. Utdelningen stoppades tillfälligt på grund av stölder (se Juni 2023). Den sker nu på försök för att se om åtgärder som vidtagits mot stölderna räcker. Miljontals människor i den nyligen krigsdrabbade delstaten får för lite att äta.

    • Undantagstillstånd införs i Amhara

      Den federala regeringen i Addis Abeba inför ett undantagstillstånd i delstaten Amhara i sex månader sedan striderna mellan armén och lokal milis snabbt trappats upp. Undantagstillståndet innebär bland annat att protestaktioner och andra folksamlingar förbjuds och att polisen får utökade befogenheter vid gripanden och andra insatser. Premiärminister Abiy varnar för att undantagstillståndet kan utvidgas till hela landet om striderna sprider sig. Oroligheterna bröt ut i april när Abiy meddelade att alla regionala styrkor i landet skulle upplösas, vilket också har genomförts. Den amhariska milisen Fano kontrollerar kortvarigt flera städer i Amhara innan regeringsstyrkorna tar över. Fano kontrollerar västra Tigray som enligt fredsavtalet mellan regeringen och TPLF från 2022 ska återgå i tigreansk kontroll.

    • Strider i Amhara trappas upp

      Flygtrafik till den historiska staden Lalibela i Amhara måste ställas in på grund av strider mellan regeringsarmén och lokala miliser (kallade Fano) på flera håll i delstaten. Enligt lokala medier har Fano tagit kontroll över Lailbelas flygplats. Situationen i Amhara har förvärrats sedan i april, då premiärminister Abiy beslutade att upplösa alla paramilitära grupper som fått stöd av regeringen. En del milismän fick därefter anställning i armén eller poliskåren, medan andra har gått med i Fano eftersom de känner sig övergivna av centralregeringen efter att ha hjälpt den att besegra den tigreanska gerillan TPLF hösten 2022.

    • Juli

    • Etiopien får en tolfte delstat

      Parlamentets överhus (federationsrådet) röstar enhälligt för att godkänna att en tolfte delstat bildas. Den nya delstaten Södra Etiopien skapas genom en utbrytning ur den sydliga delstaten SNNPR (Southern nations nationalities and peoples region) efter en folkomröstning i området (se Februari 2023). 2019 bröt sig Sidama ur SNNPR och 2021 följde Sydvästra delstaten efter. SNNPR utgörs av en stor mängd folkgrupper, varav en del ligger i konflikt med varandra.

    • Juni

    • Matbistånd stoppas efter stölder

      FN:s livsmedelsprogram (WFP) och det amerikanska biståndsorganet USAID stoppar tills vidare sina matsändningar till Etiopien sedan det upptäckts att nödhjälp säljs på lokala marknader i stället för att gå till nödställda vid organisationernas utdelningsplatser. I maj samma år stoppades matsändningarna till delstaten Tigray av samma skäl. Gärningsmännen är okända. Runt 25 miljoner etiopier beräknas få i sig för lite mat.

    • Maj

    • Framsteg i fredsprocessen i Tigray

      Ett halvår efter det att fredsavtalet ingick mellan Abiy-regeringen och tigreanska TPLF (se November 2022) har framgångarna i fredsprocessen överraskat såväl diplomater som akademiker. Vapenvilan håller och den humanitära hjälpen når fram till nödställda. Journalister får dock fortfarande inte rapportera från delstaten. I städerna fungerar såväl elektriciteten som de allmänna kommunikationsmedlen. Stora delar av Tigray lider dock av långa strömavbrott och saknar mobiltäckning. Den TPLF-ledda övergångsregeringen i Tigray får finansiellt stöd av centralregeringen i Addis Abeba. Avväpningen av TPLF-trogen milis pågår. Det kanske allvarligaste hotet mot freden är att amharisk milis fortfarande ockuperar västra Tigray. Ett annat stort problem är att 85 procent av skolbyggnaderna är helt eller delvis förstörda av kriget.

    • April

    • Toppolitiker i Amhara mördas

      Girma Yeshitla, ledare för det styrande Välståndspartiet i delstaten Amhara, skjuts ihjäl tillsammans med sina livvakter av okända gärningsmän. Yeshitla dödas på vägen hem från Addis Abeba, ungefär 25 mil norr om huvudstaden. Enligt premiärminister Abiy utförs morden av ”våldsamma extremister”. De sker några veckor efter det att Abiy-regeringen, som domineras av Välståndspartiet, upplöste flera amhariska miliser, vilket ledde till omfattande folkliga protester. Girma Yeshitla har förknippats starkt med beslutet att upplösa miliserna i Amhara.

    • Armén: ”Regionala styrkor upplösta”

      Etiopiens arméchef meddelar att de regionala specialstyrkorna i landet nu är upplösta. I medier kommer rapporter om att situationen lugnat ned sig i delstaten Amhara.

    • Upplopp och eldväxling i Amhara

      De våldsamma folkliga protesterna i Amhara mot Abiy-regeringens beslut att avväpna regionala styrkor sprider sig till drygt ett tiotal städer, däribland Bahir Dar, Gondar, Woldiye, Debre Birhan, Dessie och Kombo/lcha. Eldväxling mellan regeringsstyrkor och amhariska regionala styrkor sker på en rad platser. För Abiy handlar avväpningen av de amhariska styrkorna om att få kontroll över delstaten samt över västra Tigray, som ockuperas av amharisk milis. Att den amhariska milisen ska dra sig tillbaka från ockuperat område är en viktig del av fredsavtalet mellan Abiy-regeringen och TPLF i Tigray och därmed högt prioriterat för Addis Abeba.

    • Regionala styrkor avväpnas

      Abiy-regeringen tillkännager att alla regionala specialstyrkor i landet ska integreras med den nationella armén eller med poliskåren. Motiveringen är att detta ska stärka den nationella enigheten, en käpphäst i Abiys reformagenda. Regeringen i Addis Abeba befaller alla irreguljära styrkor att lämna in sina vapen. Reaktionen blir stark från delstaten Amhara, vars regionala styrkor och miliser spelade en stor roll i regeringssidans seger över TPLF-trogna styrkor i inbördeskriget i Tigray 2020–2022. Tusentals människor går ut i våldsamma protestaktioner i Amhara när ordern från Addis Abeba blir känd. Demonstranterna drabbar samman med militären i Kobe på gränsen till Tigray och i Gondar införs utegångsförbud. Även i städerna Dessie och Debre Birhan införs restriktioner för invånarna. Flera av Etiopiens delstater har byggt upp egna regionala specialstyrkor för att skydda delstatsgränserna och bekämpa rebeller. Författningen tillåter poliskårer på delstatsnivå men inte militära styrkor. Amharierna fruktar nu hämndattacker från Tigray, där TPLF-trogen milis inte är fullt ut avväpnad. Amhara gör anspråk på västra Tigray, som ockuperas av den amhariska Fanomilisen. Amharisk milis anklagas för etnisk rensning gentemot tigreanerna under sin framfart i västra Tigray 2020. Spänningarna stiger samtidigt mellan amharier och myndigheter i Addis Abeba, där flera journalister, opinionsbildare och aktivister med kopplingar till Amhara grips. Inför och under kriget i Tigray gjordes liknande gripanden av tigreaner.

    • Övergångsstyret i Tigray tillträder

      En viktig del av fredsavtalet mellan Abiy-regeringen och tigreanska TPLF förverkligas när en övergångsregering för delstaten Tigray presenteras. Regeringen består av TPLF-politiker och befäl för landets reguljära styrkor. President för övergångsstyret blir Getachew Reda, talesman för TPLF under inbördeskriget. Debretsion Gebremichael, president i Tigray sedan 2018, lämnar vid en ceremoni samma dag formellt över makten till Getachew. Debretsion har ingen plats i det nya styret. General Tadesse Worede, TPLF-befäl under inbördeskriget, blir vicepresident med ansvar för fred och säkerhet. Tsadkan Gebretensae, stabschef för Etiopiens armé under 1990- och 2000-talet samt chefsstrateg för TPLF-styrkorna under kriget, blir minister med ansvar för demokratisering och decentralisering.

    • Mars

    • TPLF blir av med terroriststämpeln

      Det federala parlamentet i Addis Abeba avlägsnar den tigreanska rörelsen TPLF:s terroriststämpel, vilket är en viktig del av förverkligandet av fredsavtalet (se November 2022). Dagen därpå utser Etiopien den högt uppsatte TPLF-ledaren Getachew Reda till president för delstaten Tigrays blivande övergångsregering. Tillsättandet av en övergångsregering ingår också i fredsavtalet.

    • USA närmar sig åter Etiopien

      USA:s utrikesminister Antony Blinken besöker Etiopien för att stärka de bilaterala relationerna efter en tid av ansträngda kontakter under Tigraykriget 2020–2022. Vid ett möte med premiärminister Abiy lovar USA 331 miljoner dollar i matbistånd till konflikt- och torkdrabbade områden av Etiopien. Sammanlagt har USA bidragit med 780 miljoner dollar i humanitärt bistånd till Etiopien under 2023.

    • Februari

    • Fred i Tigray, våldsvåg i Oromia

      Under februari månad går fredsprocessen i Tigray framåt med fortsatt avväpning, truppreträtter och alltmer samhällsservice som fungerar. Flertalet eritreanska soldater har lämnat Tigray. Endast i väster mot gränsen till Eritrea rapporteras eritreanska soldater dröja kvar. Premiärminister Abiy samtalar personligen med ledningen för TPLF om vägen framåt. AU medlar i samtal om hur en övergångsregering ska se ut. FN-expertis släpps in i Tigray för att kartlägga de människorättsbrott som begåtts. Samtidigt ökar våldet i Oromia mellan regeringsstyrkor och rebeller. Minst ett 50-tal människor dödas i etniskt motiverat våld när OLA-rebeller attackerar ett flyktingläger i Ano i Oromia. De flesta av dödsoffren är amhariska män men även ett antal kvinnor och barn dödas.

    • Ja i folkomröstning om ny delstat

      Majoriteten av deltagarna röstar ja när en folkomröstning hålls i elva områden i södra Etiopien för att avgöra om en tolfte delstat ska bildas. Områdena ingår i den sydliga delstaten SNNPR (Southern Nations Nationalities and Peoples' Region). I ett av områdena, den administrativa zonen Wolayta, har befolkningen i många år velat bryta sig ur SNNPR. Resultatet godkänns av delstaten SNNPR:s regering. Den nya delstaten ska heta Regionen Södra Etiopien och ska bildas i juli 2023. Efter folkomröstningar bildades 2020 och 2021 delstaterna Sidama respektive SWEPR (South West Ethiopian Peoples' Region) genom utbrytningar ur SNNPR, som utgörs av en stor mängd etniska grupper. Spänningarna och våldet mellan grupperna har ökat under senare år.

    • Januari

    • Fredsprocessen i Tigray fortgår

      Tre månader efter det att fredsavtalet undertecknats i Sydafrika (se November 2022) ser vapenvilan ut att respekteras av båda parter. I januari månad börjar de TPLF-trogna rebellerna överlämna sina vapen till den etiopiska armén i enlighet med den överenskomna fredsprocessen. Endast en liten grupp rebeller motsätter sig vapenvilan och flyr upp i bergen. Den etiopiska armén meddelar att den amhariska milisen dragit sig tillbaka från Shire. Kommunikationer, bankservice och elförsörjning har återinstallerats i Tigrays största städer. Flygförbindelser har återupprättats från Mekele och Shire till Addis Abeba. Uppgifterna går isär om var de eritreanska och amhariska soldaterna befinner sig; rapporter kommer om att de dragit sig bort från tätbefolkade områden, medan andra vittnar om att de fortsätter döda, våldta och plundra civila. Den humanitära hjälpen kanaliseras via fyra landkorridorer. Den 22 januari kommer uppgifter om att Eritrea har dragit tillbaka sina soldater från staden Axum.

  • 2022

    • December

    • Bräcklig fred i Tigray

      Två månader efter det att fredsavtalet undertecknats i Sydafrika (se November 2022) kommer försiktigt positiva rapporter från Tigray om hur fredsprocessen inletts. Det nationella flygbolaget Ethiopian Airlines har återupptagit vissa kommersiella flygningar mellan Addis Abeba och Tigray. Den federala polisen placeras ut i takt med att den etiopiska staten återtar kontrollen över Tigray. Stabschefen för de TPLF-trogna styrkorna meddelar att 65 procent av soldaterna dragits tillbaka från fronten. Han tillägger dock att alla TDF-soldater inte kommer att retirera eftersom det finns styrkor kvar i området "som inte vill ha fred". Enligt medieuppgifter fortsätter Eritrea att genomföra dödliga attacker mot civila tigreaner. Även regeringsallierad milis från Amhara dröjer sig kvar. FN har ännu inte har fått fullt tillträde till de områden där nödställda väntar på hjälp. Endast en rännil av hjälp når fram, enligt FN. Bara delar av Tigray har återknutits till de etiopiska el- och telekomnäten.

    • November

    • Nytt avtal om omedelbar nödhjälp

      Den etiopiska militären och tigreanska TDF-rebeller enas under förhandlingar i Nairobi i Kenya om att tillåta nödhjälp att omedelbart och utan hinder levereras till Tigrays miljontals nödställda. Överenskommelsen är en uppföljning av fredsavtalet mellan Etiopien och TPLF-ledningen i Tigray som ingicks den 2 november. Den 15 december meddelar Internationella rödakorskommittén att en medicinsk hjälpsändning nått fram till Mekele. I lasten finns bland annat läkemedel och förstahjälpenkit.

    • OLA-rebeller angriper städer i Oromia

      Den militanta Oromos befrielsearmé (OLA) genomför räder mot flera städer i delstaten Oromia. Eldväxling bryter ut när säkerhetsstyrkor försöker stoppa OLA-rebellerna som dock lyckas frita fångar och stjäla vapen från militärens förråd. De etiopiska väpnade styrkorna har under hösten försökt bekämpa OLA med drönarattacker i Oromia.

    • Fredsavtal om Tigray undertecknas

      Etiopiens regering och TPLF-styret i Tigray undertecknar ett fredsavtal efter två års väpnad konflikt i delstaten. I avtalet lovar de två parterna att införa permanent vapenvila, att sluta sprida hatpropaganda, att skydda Etiopiens suveränitet och territoriella integritet samt respektera författningen. Regeringen ska ha kontrollen över delstatens huvudstad Mekele medan TPLF åter ska kunna registrera sig som ett politiskt parti. Avtalet betonar att Etiopien har en enda nationell försvarsstyrka. Det innehåller också en plan på avväpning, demobilisering och integrering av TPLF-soldater i den reguljära armén. Regeringen lovar att samarbeta med humanitära hjälporganisationer så att alla nödställda människor får hjälp. Processer för ansvarsutkrävande, försoning och läkande ska genomföras. Regeringen ska återuppbygga infrastruktur som förstörts i konflikten samt återupprätta samhällsservicen i Tigray. Undertecknandet sker efter tio dagars förhandlingar i Pretoria i Sydafrika, med AU och Igad som medlare. Hur genomförandet av avtalet ska övervakas nämns inte i avtalet, men AU:s chefsförhandlare säger att AU ska ha den rollen. Inte heller står det något om att Eritreas styrkor eller regionala miliser ska dras tillbaka. Avtalet prisas av bland andra FN och USA. Inbördeskriget i Tigray har krävt tusentals människors liv (upp emot 500 000 döda enligt amerikanska beräkningar), drivit över två miljoner på flykt och gjort miljontals människor i behov av nödhjälp för sin överlevnad.

    • Oktober

    • Framgångar för regeringsarmén i Tigray

      Regeringsstyrkor och deras allierade miliser har intagit de tre städerna Shire i nordvästra Tigray samt Alamata och Korem vid delstatens södra gräns. De väpnade styrkorna genomför en offensiv, samtidigt som FN varnar för att situationen i Tigray nu är utom kontroll och skördar ett ytterst högt antal civila dödsoffer. I området kring Shire får de etiopiska styrkorna hjälp av eritreanska soldater.

    • September

    • Nödhjälpen hindras av krigsutbrottet

      De nya striderna, som snabbt spridit sig till stora delar av Tigray och intilliggande områden, tvingar FN att upphöra med de hjälpsändningar som varit möjliga sedan vapenvilan ingicks i mars 2022. Det gäller transporter via landsväg liksom med flyg. Runt hälften av Tigrays sex miljoner invånare får för lite mat, enligt FN. Samtidigt gör torka och hög inflation att stora delar av hela Etiopiens befolkning hotas av matbrist.

    • Augusti

    • Ny front öppnas i västra Tigray

      Striderna mellan de tigreanska rebellerna och regeringsstyrkorna sprider sig till västra Tigray, mot gränsen till Sudan. Både amharier och tigreaner gör anspråk på västra Tigray, som kontrolleras av amharisk milis. Samtidigt rapporteras det etiopiska flygvapnet göra nya anfall med drönare mot Mekele. Obekräftade uppgifter finns om att tigreanska styrkor går över gränsen till Amhara och Afar.

    • Flygräd mot Tigrays centralort

      Minst fyra människor, varav två barn, dödas när etiopiskt flyg skjuter mot Tigrays delstatshuvudstad Mekele, enligt sjukhuskällor. Ett 10-tal människor får skador som kräver sjukhusvård. Enligt TPLF träffas ett bostadsområde och en förskola, medan det etiopiska flygvapnet nekar till att civila mål träffas. FN:s barnfond Unicef bekräftar senare för medier att en förskola har träffats och att flera barn dödats. Det är den första flygattacken som genomförs sedan vapenvilan ingicks i mars 2022. Mellan mars och augusti har våldsnivån i Tigray varit betydligt lägre än tidigare och en del nödhjälp har kunnat föras in i delstaten. Enligt FN dödades runt 300 civila i flygangrepp "som uppenbart utförts av etiopiskt stridsflyg" under årets första kvartal. Bland annat träffades marknadsplatser och flyktingläger. Samtidigt med flygräden kommer rapporter om att markstriderna längs gränsen mot Amhara trappas upp. Enligt obekräftade uppgifter intar TDF-rebeller några dagar senare flera tätorter, bland annat staden Kobo, i Amhara nära gränsen mot Tigray efter hårda strider mot regeringsstyrkor.

    • Vapenvilan i Tigray bryts

      Efter fem månaders vapenvila bryter nya strider ut i södra Tigray mellan de TPLF-trogna TDF-rebellerna och etiopiska regeringsstyrkor med stöd av milis från Amhara. De två parterna anklagar varandra för att ha inlett striderna. Samtidigt meddelar det etiopiska flygvapnet att man skjutit ned ett flygplan lastat med vapen ämnade för TPLF. Planet ska ha kommit in från Sudan men det är oklart när incidenten ska ha skett. TPLF kallar uppgiften en lögn. Fredsprocessen har ännu inte kommit igång eftersom parterna inte kan enas om vem som ska medla i konflikten. Dessutom kräver TPLF att samhällstjänster som matleveranser, eltillgång, bankservice och kommunikationer i Tigray ska fungera innan samtalen inleds.

    • Juli

    • TPLF bildar förhandlingsgrupp

      Tigreanska TPLF presenterar ett förhandlingsteam som ska kunna samtala med Abiy-regeringen om fred. Beskedet kommer mindre än en vecka efter det att en regeringstillsatt grupp med uppgift att sondera möjligheterna till fredssamtal höll sitt första möte. Ett stort hinder på vägen är att regeringen endast kan tänka sig att förhandla med AU som medlare, något TPLF avvisar. TPLF anser att AU-sändebudet, Nigerias expresident Olusegun Obasanjo, står Abiy för nära. TPLF vill hellre se  Kenyas president Uhuru Kenyatta som medlare. Striderna avtog markant i mars när en humanitär vapenvila utlystes, men frågan om Tigrays framtida status är olöst. En knäckfråga är västra Tigray, som både tigreaner och amharer gör anspråk på. För närvarande ockuperas det området av amharisk milis.

    • Maj

    • Tusentals oppositionella grips i Amhara

      Fler än 4 000 människor har gripits i delstaten Amhara under polisräder mot milismän, medier och andra som står i opposition till Abiy-regeringen, rapporterar lokala medier.

    • April

    • Tiotals döda i våld mellan muslimer och kristna

      Våldsamheter utbryter mellan muslimer och kristna i staden Gondar i den nordliga delstaten Amhara. Våldet sprids under några dagar till andra delar av Etiopien, också Addis Abeba. I våldsvågen dödas minst ett 30-tal människor och fler än 100 skadas. Konflikten tros ha sitt ursprung i en dispyt om markrättigheter och inleds när en muslimsk begravning attackeras av väpnade kristna män. Minst två moskéer bränns ned. I hämndattacker ska minst två kristna ha bränts ihjäl och flera andra dödats med machete i sydvästra delen av Etiopien, där flera kyrkor bränts ned.

    • Nödhjälp når Tigray

      Den första hjälpsändningen på tre månader når nödställda människor i Tigray, meddelar FN. Hjälpkolonnen kommer från FN:s livsmedelsorgram (WFP) och innehåller mat. Dagen därpå når en kolonn från Rödakorset in i delstaten. En vecka tidigare ingick regeringen och TPLF en vapenvila för att nödhjälp skulle kunna nå fram till miljontals hungrande.

    • Mars

    • Vapenvila utlyst i norra Etiopien

      De tigreanska rebellerna TDF accepterar ett erbjudande om vapenvila från regeringssidan. Vapenvilan införs för att humanitär hjälp ska kunna nå fram till de miljontals nödställda i norra Etiopien. Ingen hjälp har nått fram till Tigray sedan mitten av december 2021; delstaten har varit nästan helt avskuren från omvärlden. Regeringssidan och det tigreanska motståndet inom TPLF skyller blockaden på varandra. Enligt FN:s livsmedelsprogram (WFP) lider fyra av tio tigreaner av "extrem brist på mat" och hälften av de gravida och ammande kvinnorna är undernärda. Runt nio miljoner människor i norra Etiopien är i behov av nödhjälp. Våldsnivån i området har sjunkit betydligt sedan december 2021 då TDF drevs tillbaka till sitt kärnland i Tigray. Vapenvilan träder i kraft omedelbart och gäller tills vidare.

    • Hundratals döda i flygangrepp

      Minst 304 civila har dödats och minst 373 civila har skadats i flygangrepp under tre månader från den 22 november till den 28 februari 2021, enligt FN:s människorättsråd. De allra flesta offren finns i Tigray, men några har också skördats i Afar. Den humanitära situationen i norra Etiopien har under denna period förvärrats betydligt samtidigt som rådet fått in åtskilliga rapporter om grova brott mot de mänskliga rättigheterna begångna i Afar, Amhara och Tigray. Både regeringsstyrkor och motståndsgrupper gör sig skyldiga till våldsamheter men flygangreppen utförs av det etiopiska flygvapnet, enligt FN-rådet.

    • Februari

    • Stora renässansdammen startas

      Etiopien börjar utvinna elektricitet från Stora renässansdammen, som orsakat en konflikt med länderna nedströms om vattentillgången i Blå Nilen. Såväl Egypten som Sudan har sedan dammbygget påbörjades 2011 vänt sig emot det enorma vattenkraftverket som de menar minskar vattentillgången nedströms. Egypten anser att Etiopien bryter mot en principdeklaration om dammen från 2015. Dammen väntas nå sin fulla kapacitet 2024.

    • Nationella undantagstillståndet hävs i förtid

      Parlamentet upphäver det nationella undantagstillståndet tre månader i förtid. Abiy-regeringens förslag antas av en stor majoritet av ledamöterna. Undantagstillståndet var planerat att gälla i sex månader (se November 2021) men avskaffas efter halva tiden till följd av att striderna mellan regeringsstyrkor och tigreanska rebeller i Tigray minskat under senare tid. Även om våldsutbrott förekommer mellan exempelvis tigreanska rebeller och regeringstrogna afariska milismän vid gränsen mellan de två delstaterna är våldsnivån lägre än tidigare. Striderna avtog i synnerhet när regeringssidan började använda drönare i krigföringen. Regeringssidan har lovat att inte attackera rebellerna inne i Tigray, men källor i delstaten uppger för medier att attacker ändå förekommer, bland annat med drönare.

    • Januari

    • Ett 20-tal döda i nya drönarattacker

      Nitton människor har dödats i drönarattacker i Tigray under de senaste två dygnen, enligt sjukhuskällor och hjälparbetare. Sjutton av offren dödas den 10 januari när en kvarn i staden Mai Tsebri i södra Tigray beskjuts av en drönare. Tiotals människor skadas enligt ögonvittnen. I en drönarattack den 11 januari söder om Mekele dödas två människor och tiotals skadas.

    • TPLF: ett 60-tal döda i drönarattack mot flyktingläger

      En talesman för TPLF skriver på twitter att minst 56 människor har dödats i en drönarattack mot ett läger för civila flyktingar i staden Dedebit i nordvästra Tigray. Sjukhuset i Shire rapporterar om 55 döda och 126 skadade. TPLF anklagar regeringssidan för att utföra upprepade drönarangrepp, med tiotals döda, i delstaten. Den 5 januari dödades eritreanska flyktingar, varav två barn, i ett flygangrepp mot ett flyktingläger i Tigray, enligt FN. New York Times, som citerar anonyma diplomatiska källor samt TPLF, skriver att regeringssidan lyckades driva tillbaka TPLF med hjälp av vapenbestyckade drönare levererade från Förenade arabemiraten, Turkiet och Iran. Därmed har konflikten i Tigray fått en internationell dimension.

    • Regeringen benådar kända politiska fångar

      Abiy-regeringen benådar flera kända politiska fångar, däribland högt uppsatta medlemmar av tigreanska TPLF samt oppositionella amharer och oromoer. Motiveringen är att benådningarna ska gynna en planerad "nationell dialog" för fred. Bland de benådade tigreanerna finns Sibhat Nega, som var med och grundade TPLF, Kidusan Nega, Abay Woldu, Abadi Zemu och Mulu Gebregziabher. Redan frigiven är den amhariske politikern Eskinder Nega, som fängslades under upploppen efter det att oromosångaren Hachalu Hundessa dödats 2020. Jawar Mohammed, oromo och mediemogul och tidigare allierad med Abiy, benådas också. Även han har suttit fängslad sedan upploppen 2020.

    • Etiopien utesluts från handelssamarbete

      USA utesluter Etiopien från handelssamarbetet Agoa (African Growth Opportunity Act), som ger ett 40-tal länder i Afrika förmånliga villkor på den amerikanska marknaden. Motprestationen är att länderna ska leva upp till vissa demokratiska krav, vilket Etiopien inte längre bedöms göra. Beslutet slår hårt mot ekonomin i Etiopien, som ökat sin export till USA från 28 miljoner dollar 2000 till närmare 300 miljoner dollar 2020. Hälften av exporten berörs av Agoa-samarbetet.

  • 2021

    • December

    • Tigreanska rebellerna retirerar

      De tigreanska rebellstyrkornas ledare skriver i ett brev till FN att de retirerar från Amhara och Afar. Genom att dra sig tillbaka till sitt kärnland Tigray hoppas rebellerna att ett tillfälle till fred ska uppstå, skriver de. I brevet till FN vill TPLF att en flygförbudszon ska inrättas över Tigray liksom land- och luftkorridorer för transporter. Rebellerna vill också att FN inför vapenembargo mot Etiopien och Eritrea. Tigreanernas reträtt kommer efter det att regeringsstyrkor rapporterat om flera framgångar på slagfältet under de senaste veckorna.

    • Fronten flyttas söderut, tigreaner intar Lalibela

      De tigreanska rebellerna återtar kontrollen över Lalibela i Amhara. Det sker endast elva dagar efter det att regeringsstyrkorna sagt att de erövrat världsarvsstaden från tigreanerna. Lalibelas medeltida klippkyrkor är en viktig symbol för den etiopiska kristenheten och en betydelsefull nationell symbol för etiopierna. Därför har Lalibela blivit ett slagträ i inbördeskriget mellan staten och utbrytardelstaten Tigray. TPLF-trogna styrkor har också återintagit den strategiskt viktiga staden Gashena. Tusentals människor har dödats i inbördeskriget som utbröt i november 2020. Striderna har orsakat en djup humanitär kris i norra Etiopien. Över nio miljoner civila är i behov av matbistånd, enligt FN.

    • Regeringen hävdar militära framgångar

      Abiy-regeringen säger att militären har återtagit kontrollen över flera platser som tidigare intagits av de tigreanska rebellerna. Bland annat ska regeringsarmén ha återtagit Lalibela i Amhara, som tigreanerna erövrade i augusti 2021. Klippkyrkorna i Lalibela finns med på FN-organet Unescos världsarvslista. Militären hävdar också att de återtagit flera städer i norra Etiopien, däribland Dessie, Kombolcha och Shewa Robit i Amhara samt Chifra i Afar. TPLF tillbakavisar regeringssidans uppgifter om framgångar vid fronten. Det är svårt att få bekräftade opartiska uppgifter om händelseutvecklingen vid fronten i norra Etiopien.

    • Mellanstadieskolor stängs i en vecka

      Det etiopiska utbildningsdepartementet stänger alla mellanstadieskolor under en vecka för att eleverna ska kunna hjälpa till med skörden när vuxna i hemmet är kallade till krigsfronten, rapporterar det etiopiska statliga etermediebolaget FBC.

    • November

    • Drygt nio miljoner i behov av matbistånd

      Antalet människor som behöver hjälp med sin matförsörjning har ökat till 9,4 miljoner i de krigsdrabbade delstaterna Tigray, Amhara och Afar, enligt FN:s livsmedelsprogram (WFP). I september var antalet sju miljoner. Särskilt i Amhara har antalet människor som inte har tillräckligt med mat ökat snabbt. Hjälporganisationerna har svårt att nå fram med det humanitära biståndet som en direkt följd av kriget, enligt WFP.

    • Tiotals FN-medarbetare grips

      Etiopiens relationer med FN blir alltmer ansträngda. Etiopiska myndigheter griper 72 chaufförer i Afar som FN:s livsmedelsprogram (WFP) har kontrakterat för att köra in nödhjälp till hungrande människor i Tigray. Chaufförerna släpps fria en vecka senare (den 18 och 19 november). Även 22 FN-anställda i Addis Abeba grips, varav 17 släpps fria inom en vecka. Fem förblir frihetsberövade. Det är oklart vilken etnicitet de gripna har, men sedan undantagstillståndet infördes sker massgripanden av tigreaner runt om i landet. Tidigare har FN ofta anlitat tigreaner för att distribuera humanitärt bistånd till Tigray.

    • TPLF: regeringsfientlig allians bildas

      Nio regeringsfientliga grupperingar går samman i gemensam kamp för att störta Abiy, meddelar TPLF. Den nybildade alliansen kallas Förenade fronten av Etiopiska federalistiska och konfederalistiska styrkor (UFEFCF). Bland grupperingarna i alliansen finns de förbjudna Oromoernas befrielsearmé (OLA) och Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF). Det är oklart vilka de övriga sju grupperingarna är. Regeringen avfärdar uppgiften om den nya alliansen som propaganda från TPLF.

    • Tigreaner grips i tusental

      Tusentals tigreaner runt om i landet har gripits av polisen sedan inbördeskriget i Tigray utbröt hösten 2020. De anklagas för samröre med den terroriststämplade TPLF men säger att gripandena är godtyckliga och görs enbart för att de är tigreaner. Till en början greps mestadels militärer, men därefter utvidgades jakten till tigreaner i allmänhet. Gripandena av tigreaner ökade i synnerhet efter det att TPLF skördat framgångar i kriget i juni 2021. Myndigheterna har även stängt tusentals "TPLF-vänliga" företag.

    • Undantagstillstånd införs i hela landet

      De tigreanska rebellernas marsch söderut leder till att Abiy-regeringen inför ett landsomfattande undantagstillstånd. Den uppmanar samtidigt invånarna i Addis Abeba att förbereda sig på att försvara sina bostadsområden mot rebellerna. Undantagstillståndet kan innebära utegångsförbud, stängda vägar och visitering av "alla som misstänks samarbeta med terrorgrupper". Myndigheterna kan också kalla in värnpliktiga samt stänga medier som stöttar motståndarna.

    • Oktober

    • TPLF-trogen milis avancerar söderut

      De TPLF-trogna rebellerna tar kontroll över de strategiskt viktiga städerna Dessie och Kombolcha i Amhara. Städerna ligger på vägen mot Addis Abeba, cirka 40 mil norr om huvudstaden. Abiy-regeringen förnekar uppgiften men beordrar ökad mobilisering. I stora delar av norra Etiopien ligger internet och mobiltrafiken nere, vilket gör det svårt för medier att rapportera därifrån. Klart är att de tigreanska rebellerna har förflyttat sig söder ut till norra och östra Amhara. Samtidigt rapporterar de TDF-allierade oromorebellerna Oromoernas befrielsearmé (OLA) att de skördar framgångar på fält i Oromia.

    • Flygvapnet inleder offensiv i Tigray

      Inbördeskriget i Tigray trappas upp ytterligare när det etiopiska flygvapnet börjar attackera TPLF-mål. De första flygräderna görs mot medie- och kommunikationsutrustning tillhörande TPLF i Mekele. Enligt en källa träffas också ett hotell som TPLF-politiker brukar bor på. Enligt en läkare vid sjukhuset i Mekele dödas två barn och en vuxen i den första flygräden. Under dagarna som följer genomförs flygattacker mot TPLF:s vapengömmor och träningsläger. Därefter utökas flygangreppen till västra och norra Tigray. Det är oklart hur många människor som dödas och skadas i flygangreppen. Samtidigt kommer rapporter om att allt fler TPLF-trogna TDF-rebeller avancerar söderut till Amhara, där hårda strider pågår mellan tigreansk och amharisk milis.

    • Tigrean blir försvarsminister

      Efter valsegern presenterar premiärminister Abiy en ny regering. Liksom den tidigare regeringen domineras denna stort av hans eget Välståndspartiet. Några ministrar byts ut, däribland försvarsministern och fredsministern. Försvarsministerposten går till tigreanen Abraham Belay som ledde den övergångsregering som centralregeringen tillsatte i Tigray men som flydde när TDF-rebellerna intog Mekele (se Juni 2021). Tre ministerposter går till oppositionen: Berhanu Nega från Etiopiska medborgare för social rättvisa blir ny utbildningsminister, Belete Molla som leder Amharerna nationella rörelse blir innovations- och teknologiminister, samt Kejela Merdasa från den tidigare förbjudna Oromoernas befrielsefront (OLF) blir kultur- och idrottsminister.

    • September

    • Etiopien utvisar sju höga FN-tjänstemän

      Etiopien utvisar sju högt uppsatta FN-tjänstemän, däribland chefen för FN:s barnfond Unicef i Etiopien samt den lokale chefen för FN:s kontor för samordning av humanitära insatser. Båda har kritiserat regeringen i Addis Abeba för att hindra humanitär hjälp att nå fram till nödställda och hungriga i Tigray. FN-företrädarna får 72 timmar på sig att lämna landet. Abiy-regeringens motivering är att tjänstemännen har lagt sig i Etiopiens inre angelägenheter, men några mer konkreta orsaker framläggs inte. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger att han är ”chockad” över beslutet. USA:s regering fördömer beslutet "i starkast möjliga ordalag". Tigray får ungefär en tiondel av den nödhjälp som den krigsdrabbade delstaten behöver. Enligt FN svälter runt 400 000 invånare i det näst intill isolerade Tigray.

    • Andra valomgången genomförs

      Allmänna val hålls i delstaterna Somali, Harari och Södra nationers, nationaliteters och folks delstat (SNNP), där valet tidigare ställts in av säkerhetsskäl (se Juni 2021). Valet i de tre delstaterna gäller sammanlagt 47 av 547 mandat i det federala parlamentet. Resultatet påverkar inte valutgången som helhet eftersom Välståndspartiet säkrade 410 mandat i den första omgången och redan vunnit egen majoritet. Oroligheter och logistiska problem gör att val ännu inte hållits i delar av Amhara, Oromia och Benishangul-Gumuz. I det krigsdrabbade Tigray genomförs inga val alls.

    • Augusti

    • Tusentals skolor förstörda av kriget

      Även grundutbildningen i norra Etiopien har hamnat i kris som en följd av striderna mellan regeringsarmén och TDF-rebellerna. Enligt den etiopiska utbildningsministern Getahun Mekuria har fler än 7 000 skolor skadats genom stridshandlingar. Mekuria beräknar att inom kort har 1,42 miljoner elever i Tigray, Afar och Amhara inte längre någon skola att gå till.

    • Över 200 döda i våldsutbrott i Oromia

      Våldet mellan olika etniska grupper fortgår på flera håll i landet. Runt 150 invånare i Gida-Kirimu i Oromia i väster dödas när väpnade män går till attack kort efter det att regeringssoldater lämnat området. I hämndaktioner ska därefter drygt 60 människor ha dödats. Våldsutbrottet sker under några dagar med start den 18 augusti, rapporterar den oberoende Etiopiska kommissionen för mänskliga rättigheter (EHRC). Det är inte helt klart vilka grupperingar som slagits mot varandra men lokalbefolkningen misstänker att det är OLA-rebeller som angripit dem. Oromorebellerna OLA nekar till inblandning i våldet. Abiy-regeringen anklagar den terroriststämplade OLA för flera massakrer på civila i Oromia och Amhara.

    • FN tar hem etiopiska soldater från styrka i Sudan

      Efter en begäran från övergångsregeringen i Sudan går FN med på att dra tillbaka den etiopiska kontingenten inom den fredsbevarande styrkan Unisfa, som är utplacerad i Abyei på gränsen mellan Sudan och Sydsudan. Etiopierna ska vara hemsända inom tre månader. Orsaken till Sudans begäran är den förvärrade konflikten med Etiopien om bland annat gränsområdet Fashaga samt om Stora renässansdammen. Unifsa placerades ut 2011 efter ett beslut i FN:s säkerhetsråd och ska skydda civila i Abyei som Sudan och Sydsudan tvistar om. Av Unisfas 4 190 man är 3 158 soldater och sju poliser etiopier.

    • Oromo-rebeller samarbetar med TPLF

      Oromos befrielsearmé (OLA) samarbetar med de TPLF-trogna rebellerna med målsättningen att största Abiy-regeringen som de betecknar som diktatorisk. Grupperna delar underrättelser och samordnar sina strategier, enligt OLA-företrädare. De tigreanska rebellerna bekräftar OLA:s uttalande om ett samarbete. Såväl OLA som TPLF är terroriststämplade av Abiy-regeringen, som anklagar OLA för en rad massakrer på amharier.

    • Omfattande sexuellt våld i Tigraykonflikten

      Sedan Tigraykonfliktens utbrott i november 2020 har hundratals kvinnor och flickor våldtagits av etiopiska och eritreanska regeringssoldater. Vissa har utsatts för sexuellt slaveri och stympning, rapporterar Amnesty International. Rapporten bygger på intervjuer av 63 överlevare. Vissa säger att de blivit gruppvåldtagna under flera veckor i fångenskap. Andra beskriver hur de våldtagits inför sina egna familjemedlemmar. Åter andra har fått saker som spikar och grus instoppade i sina vaginor. "Det är tydligt att våldtäkter och sexuellt våld har använts som vapen i kriget, vilket orsakat fysisk och psykisk skada hos kvinnor och flickor i Tigray", säger Amnestys generalsekreterare Agnes Callamard, och hon tillägger att "det kan handla om krigsbrott och möjligen brott mot mänskligheten". Förövarna är regeringssoldater, soldater från Eritrea samt militärpolis och miliser från Amhara. Etiopisk polis har inlett en brottsutredning och minst tre regeringssoldater har hittills dömts för våldtäkt och 25 har åtalats. Polisutredningen pågår.

    • Abiy uppmanar civila att delta i kriget

      Premiärminister Abiy går ut och uppmanar civilpersoner att bistå regeringsstyrkorna i striderna som nu sprider sig över norra Etiopien. "Nu är det dags för alla etiopier som kan och har åldern inne att ta värvning i de väpnade styrkorna eller gå med i miliser och visa sin patriotism", säger Abiy i ett uttalande. Samtidigt beordrar Abiy militären att stoppa TPLF "en gång för alla". Tusentals människor har dödats i striderna sedan de utbröt i november 2020 och runt två miljoner människor är på flykt.

    • Sudan kallar hem sin ambassadör

      Sudan kallar hem sin ambassadör i Etiopien sedan Abiy-regeringen avvisat ett erbjudande från grannlandets regering om medling i Tigraykonflikten. Starka spänningar råder mellan Etiopien och Sudan kring Etiopiens bygge av Stora etiopiska renässansdammen i Blå Nilen, uppströms från Sudan, samt om de stora flyktingströmmarna från Etiopien till Sudan till följd av kriget i Tigray.

    • Tigreanska rebeller erövrar världsarv i Amhara

      De tigreanska TPLF-trogna rebellerna intar det välkända Lalibela i den intilliggande delstaten Amhara. Lalibela är berömt för sina klippkyrkor från 1100-talet och är klassat som världsarv av FN-organet Unesco. Därmed står det klart att de tigreanska rebellerna har avancerat en bra bit in i Amhara. Enligt ögonvittnen bjuds rebellerna inget väpnat motstånd, och ortsbefolkningen flyr från området. Militärbefäl i Amhara varnar för en motattack. Rebellerna befinner sig också i delstaten Afar öster om Tigray. Abiy-regeringen meddelar att runt 300 000 människor är på flykt i Afar och Amhara undan de tigreanska rebellerna. Även regeringen i Addis Abeba hotar att gå till motoffensiv.

    • Många civila dödas i angrepp i Afar

      Tolv civila dödas och ett 50-tal skadas i angrepp i staden Galicoma i Afar, enligt sjukhuskällor. Tre av fyra offer har skottskador. Andra källor uppger för medier att runt 200 civila har dödats, varav cirka hälften skulle vara barn, men den uppgiften går inte att bekräfta. Överlevande från attacken säger till sjukhuspersonalen att TPLF är gärningsmännen medan TPLF lägger skulden på regeringsstyrkor.

    • Juli

    • Humanitära situationen i Tigray förvärras

      Omkring 90 procent av befolkningen i Tigray (cirka 5,2 miljoner människor) är i behov av livräddande humanitär hjälp, rapporterar FN:s organ för humanitär hjälp Ocha. Enligt FN:s barnfond Unicef riskerar fler än 100 000 barn i delstaten att lida av livshotande undernäring inom det närmaste året, det vill säga tio gånger fler än ett normalt år. Medicinska undersökningar visar att ungefär hälften av alla gravida eller ammande kvinnor är akut undernärda.

    • Tigraykonflikten sprider sig

      Konflikten i Tigray spiller över till den intilliggande delstaten Afar, där ett 20-tal människor dödas och mellan 50 000 och 70 000 drivs på flykt undan strider mellan tigreanska rebeller och regeringstrogna oromo- och afarmiliser. Genom Afar löper landsvägen och järnvägen mellan Addis Abeba och den viktiga hamnen i grannlandet Djibouti. FN varnar för att kriget i Tigray riskerar att sprida sig till flera områden i Etiopien. Bland annat kommer rapporter om att amharisk regeringstrogen milis mobiliserar längs Tigrays södra gräns.

    • Fler delstater bidrar med soldater

      Tre delstater som tidigare inte varit inblandade i kriget i Tigray sänder trupper till konfliktzonen för att stödja regeringsarmén. Det gäller Oromia, Sidama och delstaten SNNP i söder. Risken är uppenbar för att konflikten ska sprida sig till andra delar av Etiopien. Sedan tidigare är delstaten Amhara inblandad med milisstyrkor i kriget. Amhara fruktar att de tigreanska rebellerna ska avancera söderut och störta deras delstatsregering. Det är oklart hur många soldater de olika delstaterna sänder.

    • Tigreanska rebeller inleder ny offensiv

      De tigreanska rebellerna TDF inleder en ny offensiv och säger sig ha intagit staden Alamata i södra Tigray. Det sker två veckor efter det att Abiy-regeringen utlyste sin ensidiga vapenvila. Premiärminister Abiy säger nu att militären ska slå tillbaka den nya offensiven, vilket tyder på att vapenvilan är bruten. Strider pågår också i västra Tigray, bland annat i lägret Mai Aini där eritreanska flyktingar lever. Skottlossning utbryter mellan TDF och etiopiska soldater understödda av amhariska specialstyrkor. TDF rapporteras gå segrande ur den striden samtidigt som många flyktingar överger lägret och tar sig söderut.

    • Tusentals tigreaner grips

      Tusentals människor som flytt från Tigray till städer i andra delar av Etiopien grips av polisen, rapporterar nyhetsbyrån AP. En del får sina företag nedstängda av myndigheterna. Ett antal gripna anklagas för samröre med de tigreanska rebellerna, men människorättsaktivister säger att myndigheterna saknar bevis för detta och att det istället handlar om etniskt motiverad förföljelse av tigreaner.

    • Ny fas i dammbygget väcker vrede

      Etiopien har påbörjat den andra fasen i arbetet med att vattenfylla Stora etiopiska renässansdammen i Blå Nilen. Uppgiften ökar på spänningarna inför ett planerat möte i FN:s säkerhetsråd den 8 juli om den kontroversiella dammen. Enligt Egypten och Sudan strider dammbygget mot internationell lag och hotar deras vattentillgångar då de ligger nedströms från den enorma dammen.

    • Tigray-rebeller ställer krav för vapenvila

      Det tigreanska TPLF-trogna motståndet accepterar "en vapenvila i princip" men betonar att de ställer en rad villkor för att den ska formaliseras. Bland annat kräver rebellerna att alla soldater från Eritrea och Amhara ska lämna Tigray. Dessutom kräver de att den avsatta TPLF-regeringen i Tigray ska återinsättas och att Addis Abeba utfärdar garantier för att regeringsstyrkor inte anfaller delstaten igen. De kräver också att premiärminister Abyi och Eritreas president Isaias Afwerki ställs till svars för vad de gjort mot Tigray samt att en FN-ledd oberoende utredning görs av de "fruktansvärda brott" som begåtts under konflikten. Andra krav är av humanitärt slag: garanti för att akut hjälp går fram till de nödställda samt att tigreanska flyktingar kan återvända hem under säkra förhållanden. Enligt FN har över 400 000 människor i Tigray drabbats av svält och 1,8 miljoner lever nära svältgränsen.

    • Juni

    • TPLF-trogen milis avancerar

      Den TPLF-trogna milisen TDF fortsätter att rycka fram i Tigray efter att ha tagit kontroll över delstatshuvudstaden Mekele. TDF har även marscherat in i staden Shire, enligt FN-källor. I ett uttalande säger milisen att den tänker driva ut "fienden" från Tigray. Enligt tankesmedjan Internationella krisgruppen (ICG) kontrollerar nu TDF merparten av delstaten, däribland de flesta större städer. TPLF har inte kommenterat Abiy-regeringens ensidiga vapenvila.

    • TPLF-trogen milis återtar Mekele

      Abiy-regeringen utlyser en omedelbar, villkorslös och ensidig vapenvila i Tigray, samtidigt som TPLF-trogen milis intar delstatshuvudstaden Mekele. När milisen, som kallar sig Tigrays försvarsstyrkor (TDF), marscherar in i staden möts de av jublande stadsbor som dansar på gatorna. Den Abiy-trogna övergångsregeringen som styrt sedan TPLF tvingades överge Mekele har vid det laget flytt ut ur staden. I statliga medier motiveras "den humanitära vapenvilan" med att det är skördetid och att bönderna måste kunna ta hand om sina grödor. TDF inledde sin offensiv i samband med de nationella valen den 21 juni.

    • Marknadsplats flygbombas i Tigray

      Fler än ett 60-tal människor dödas och runt 180 skadas när en välbesökt marknadsplats i Togoga i Tigray flygbombas av etiopisk militär, rapporterar sjukvårdspersonal. Många av offren för flygangreppet är barn. Attacken föregås av uppgifter om att TPLF-trogna rebeller rycker fram i området runt Togoga som ligger tre mil nordväst om delstatshuvudstaden Mekele. Rapporter kommer om hur soldater spärrar av vägar mellan Togoga och Mekele och därigenom hindrar ambulanser att nå fram till sjukhuset i Mekele. Militären erkänner att den utfört flygattacken men att måltavlan varit TPLF-trogna rebeller, inte civilpersoner.

    • Välståndspartiet får egen majoritet i valet

      Allmänna val till det nationella parlamentet och delstatsförsamlingarna genomförs, trots de begränsningar som coronapandemin innebär och trots att strider utkämpas på flera håll i landet. Välståndspartiet vinner 410 av de 423 mandat som kan fördelas. Amharas nationella rörelse, Etiopiska medborgare för social rättvisa och Gedeofolkets demokratiska parti vinner mellan 2 och 5 mandat vardera. Fyra mandat går till oberoende kandidater. Resterande 124 av det federala parlamentets 547 mandat kan inte fördelas då val inte kan hållas i Harari, Somali, Benishangul-Gumuz och Tigray på grund av våldsamma konflikter eller logistiska problem. I dessa områden ska val hållas den 30 september, men resulatet av dessa ändrar inte det faktum att Välståndspartiet vunnit egen majoritet. De stora oromopartierna Oromos befrielsefront (OLF) och Oromos federala kongress (OFC) bojkottar valet i protest mot att vissa av deras kandidater trakasserats och gripits av myndigheterna och att partilokaler har vandaliserats. Valrörelsen har varit mycket dämpad. USA har uttryckt oro för de demokratiska och logistiska bristerna i valförberedelserna och EU väljer att inte sända valobservatörer eftersom man inte kunnat få garantier från den etiopiska regeringen om valövervakarnas oberoende ställning samt om hur vissa kommunikationsproblem ska lösas.

    • Valrelaterat våld på flera håll

      Den oberoende Etiopiska människorättskommissionen (EHRC) rapporterar om en rad våldsamheter under valdagen men inga uppgifter om "massiva, omfattande och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna" förekommer. EHRC har runt 100 observatörer utplacerade på olika platser i landet, trots att myndigheterna underkänt organisationen som valövervakare. I Oromia resulterar valrelaterat våld under valkampanjens sista dagar i sex människors död. Från Amhara och från Södern kommer uppgifter om misshandel under valkampanjen. Flera hundra grips på valdagen i Oromia, Amhara, Benishangul-Gumuz och i den södra delstaten samt i Addis Abeba. Bland de angripna finns många oppositionella. Enligt den statliga valmyndigheten går valet relativt lugnt till väga men på några platser förekommer "en hög nivå av trakasserier" mot oppositionen.

    • Tiotusentals barn i Tigray riskerar dö av svält

      FN:s barnfond Unicef varnar för att uppskattningsvis 33 000 barn i Tigray är så undernärda att de riskerar att dö om inte nödhjälpen når fram inom kort. Enligt FN riskerar fler människor i Tigray att svälta än i Somalia 2011 då en kvarts miljon människor dog av brist på mat.

    • USA varnar för bristfälliga val

      USA uttrycker oro för att det omfattande etniska våldet, de många gripandena av oppositionella och trakasserierna mot fria medier leder till att trovärdigheten för de allmänna valen den 21 juni ifrågasätts. Enligt USA kommer delar av befolkningen inte att kunna rösta på grund av säkerhetsläget eller för att de befinner sig på flykt. USA är en nära allierad till Etiopien men Washington riktar allt skarpare kritik mot Abiy-regeringen för situationen i landet, i synnerhet konflikten i Tigray och de humanitära följderna för befolkningen där.

    • Nio av tio tigreaner i akut behov av mat

      Enligt FN:s livsmedelsprogram (WFP) är 91 procent av befolkningen i Tigray i akut behov av hjälp med att få tillräckligt med mat. I delstaten lever drygt fem miljoner människor. WFP och andra hjälporganisationer finns i området för att försöka få fram mat och andra förnödenheter till civilbefolkningen. Hjälpen blev särskilt i början av konflikten försenad till följd av att regeringen var tveksam till att släppa in hjälparbetarna i krigszonen. Den humanitära krisen förvärras stadigt på grund av att striderna i delstaten fortsätter samt av att nästa skörd hotas av gräshoppssvärmar. WFP vädjar om 230 miljoner dollar i bistånd från omvärlden.

    • Maj

    • Regeringen redovisar dödssiffror i Tigray

      Regeringen i Addis Abeba meddelar att 22 tjänstemän i övergångsregeringen i Tigray har dödats av TPLF-trogna styrkor i Tigray sedan kriget utbröt i november 2020. Under sama period har 20 tjänstemän vid delstatsregeringen "kidnappats" och fyra har "skadats och förts till sjukhus". Det är första gången Abiy-regeringen offentliggör siffror över dödade och skadade av tigreanska styrkor. Det framgår inte om de "kidnappade" blivit frisläppta. Enligt regeringens uttalande fortsätter TPLF att bränna ned byggnader och skjuta skarpt mot privatbostäder.

    • AI: "Hundratals flyktingar förs bort"

      Etiopiska och eritreanska soldater griper, misshandlar och föser samman minst 200 civila i olika flyktingläger kring staden Shire i Tigray. Flyktingarna förs därefter iväg på lastbilar. Det rapporterar Amnesty International och ögonvittnen. FN:s flyktingorgan UNHCR uttrycker stor oro för det som hänt och säger att tusentals människor nu lämnar lägren av rädsla för soldaterna. Enligt uppgifter som UNHCR fått ta del av ska runt 700 civila ha förts iväg. Läkare utan gränser beskriver det som att lägren håller på att tömmas. De flesta i lägren har flytt från västra Tigray tidigare under konflikten, och flertalet gripna är unga män.

    • USA inför visumrestriktioner

      USA slutar bevilja visum till en rad etiopiska och eritreanska statliga företrädare som Washington anser underblåser konflikten i Tigray och inte vidtagit några åtgärder för att få stopp på striderna. USA minskar också sitt ekonomiska och säkerhetsmässiga stöd till Etiopien, men behåller det humanitära biståndet till vård, mat och utbildning.

    • Etiopien: "eritreaner dödade 110 civila"

      Etiopiens justitieminister anklagar eritreanska soldater för att ha dödat 110 civila i en massaker i Axum i Tigray i november 2020. Det är första gången som en regeringsföreträdare framför sådana anklagelser mot trupp från grannlandet. Justitieministern går därmed emot uppgiften som kom från samma departement några dagar tidigare om att den stora majoriteten av dödsoffren var "krigare". Massakern i Axum är en av de värsta som begåtts under Tigray-konflikten.

    • Parlamentsvalet skjuts upp igen

      De allmänna valen, som planerats till den 5 juni, skjuts upp till den 21 juni, meddelar valmyndigheten. Orsaken är logistiska problem med röstlängder och valsedlar samt brist på valarbetare i vissa regioner. Valen har senarelagts en gång tidigare, från augusti 2020 då coronapandemin fick valmyndigheten att avvakta.

    • "Massakern i Axum begicks av TPLF-trogen milis"

      En "stor majoritet" av dem som dödades i en massaker i Axum i Tigray (se November 2020) var krigare, inte civila. Det säger Etiopiens biträdande justitieminister Fikadu Tsega, som därmed går emot rapporter från exempelvis Amnesty International och Human Rights Watch. Enligt dessa organisationer dödades hundratals, i huvudsak civila personer systematiskt av eritreanska soldater. Vid en presskonferens säger Tsega att eritreanerna efter att ha blivit angripna dödade 93 människor under "häftiga strider" mot TPLF-trogen milis. De allra flesta dödsoffer var civilklädda milismän, enligt Tsega, som tillägger att runt 1 500 unga män hade försetts med vapen av TPLF dagarna innan striderna utbröt.

    • Etiopiska FN-soldater söker asyl i Sudan

      Omkring 120 etiopiska soldater i FN:s fredsbevarande mission Unamid i Darfur har sökt asyl i Sudan, meddelar FN. Unamid håller på att monteras ned och styrkan ska ha lämnat Darfur senast vid halvårsskiftet. Unamids mandat löpte ut den 31 december 2020. Det är oklart om alla asylsökande soldater är från det svårt konfliktdrabbade Tigray.

    • TPLF och OLA terroriststämplas

      Det upplösta tigreanska före detta regeringspartiet TPLF stämplas som en terroristorganisation av det federala parlamentet. Även den väpnade oromogrupperingen Oromos befrielsearmé (OLA) får en terroriststämpel av parlamentet i Addis Abeba. OLA anklagas av Abiy-regeringen för att ha begått massakrer bland oromoer och amharer, något gruppen förnekar.

    • April

    • Våld mellan amharer och oromoer

      Försvarsdepartementet inför lokala undantagstillstånd i oromodominerade områden i delstaten Amhara efter flera dagar med våld mellan amharer och oromoer. Minst 15 människor har dödats i sammandrabbningarna och tusentals har tvingats på flykt. Ett 50-tal människor ska också ha förts bort under en kort period och därefter frisläppts.

    • AI: tre civila i Tigray dödas av eritreanska soldater

      Eritreanska soldater dödar tre civilpersoner och skadar närmare ett 20-tal i en "oprovocerad attack" i Tigray, rapporterar Amnesty International (AI). Eritreanska trupper har även tidigare anklagats för att vid flera tillfällen ha begått övergrepp mot civila i Tigray, där de bistår etiopiska regeringsstyrkor i den väpnade kampen mot TPLF.

    • "Eritreanska soldater skjuter på civila"

      Närmare ett 20-tal civila etiopier skadas när eritreanska soldater öppnar eld mot dem i Adwa i Tigray, enligt ögonvittnen och läkare. Hälften av dem skadas allvarligt. Det sker drygt två veckor efter det att premiärminister Abiy lovat att de eritreanska styrkorna ska lämna delstaten.

    • Tiotals döda i våld mellan afarer och somalier

      Drygt ett 30-tal afariska herdar skjuts ihjäl av somalisk milis under de första dagarna i april i Haruka på gränsen mellan Somali och Afar i nordöstra Etiopien. Orsaken är konkurrens om betesmark mellan de båda folkgrupperna. Ett 50-tal afariska herdar skadas. Enligt afariska källor går afarer till motangrepp och möts då av välbeväpnad somalisk milis som dödar ytterligare ett antal civila afarer, bland annat kvinnor och barn. Enligt somaliska källor utbryter dock våldet när afarer dödar somaliska herdar utan anledning.

    • Sudan stänger gränsövergång till Etiopien

      Sudan stänger gränsövergången Gallabat-Metema till Etiopien som svar på en attack av okända etiopiska milismän mot sudanesiska tulltjänstemän den 1 april. Enligt sudanesiska myndigheter var etiopiska regeringssoldater närvarande under attacken men de ingrep inte i förloppet. Den nu stängda gränsövergången är central för det kustlösa Etiopien som måste frakta handelsvaror till den sudanesiska hamnstaden Port Sudan. Särskilt viktig är oljeimporten via Port Sudan. Gallabat-Metema ligger nära det omstridda gränsområdet al-Fashaga, där etiopiska bönder odlar marken trots att området formellt tillhör Sudan. Spänningarna i området har ökat markant sedan kriget i Tigray utbröt i november 2020 och tvingade runt 60 000 människor att fly över gränsen till Sudan.

    • Mars

    • Ett 30-tal bybor skjuts ihjäl i Wollega

      Ett 30-tal civila dödas i en attack mot en by i Wollega i delstaten Oromia, uppger vittnen för medier. Enligt ett ögonvittne tvingar gärningsmännen en grupp bybor att samlas på ett ställe där de skjuts ihjäl. Lokala myndigheter anklagar Oromoernas befrielsearmé (OLA), en väpnad utbrytargrupp ur partiet Oromoernas befrielsefront (OLF), för dådet. Angreppet är ett i raden av massakrer och liknande övergrepp i västra Etiopien under de senaste månaderna. Det finns uppgifter om att OLA särskilt riktar sina attacker mot folkgruppen amhara, något gruppen förnekar. Regeringsstyrkor bekämpar OLA i de västra delarna av landet. I den västliga delstaten Benishangul-Gumuz har strider om vatten och andra resurser pågått mellan olika grupper sedan 2019. Tusentals människor i västra Etiopien har flytt över gränsen till Sudan, enligt FN.

    • FN: "läger för eritreanska flyktingar totalförstörda"

      En grupp från FN:s flyktingorgan UNHCR och FN-organet OCHA har lyckats nå fram till två av de fyra lägren med eritreanska flyktingar i nordligaste Tigray. Gruppen rapporterar att både Shimelba och Hitsats är folktomma och totalt förstörda. Det är oklart vilka som plundrat, vandaliserat och bränt ner lägren. Det är heller inte känt var de cirka 20 000 eritreanska flyktingarna befinner sig. En del tros ha flytt till den närliggande staden Shiraro, andra kan ha flytt till de båda kvarvarande lägren för eritreanska flyktingar, Mai Aini och Adi Harush. Samtliga eritreanska flyktingar är i akut behov av nödhjälp och skydd, enligt FN.

    • Abiy: Eritrea ska dra sig tillbaka från Tigray

      Eritrea ska ta hem sina soldater från Tigray, meddelar premiärminister Abiy efter ett möte med Eritreas president Isaias Afwerki. Efter att i månader ha förnekat eritreansk truppnärvaro i Tigray erkände Abiy den 23 mars att eritreanska soldater rört sig längs gränstrakterna. Invånare i Tigray, hjälp- respektive människorättsorganisationer samt diplomater och företrädare för etiopisk militär har dock sagt att eritreanerna varit mer inblandade i striderna än så. Eritreanska soldater har även anklagats för grova övergrepp mot civilbefolkningen. Etiopisk militär tar omedelbart över gränskontrollen, enligt Abiy.

    • Abiy erkänner eritreansk truppnärvaro i Tigray

      Premiärminister Abiy medger att militären fått hjälp av soldater från Eritrea under Tigraykonflikten och att de kan ha varit inblandade i övergrepp mot civilbefolkningen där. I ett uttalande inför parlamentet säger Abiy att Eritrea gjort de etiopiska soldaterna en tjänst men att de skador de åsamkat civilbefolkningen är oacceptabla. Abiy tillägger att regeringen vid flera tillfällen diskuterat övergreppen mot civila med Eritrea. Såväl regeringen i Eritrea som den i Addis Abeba har fram tills nu nekat till att eritreanska soldater varit närvarande i Tigray, medan ögonvittnen och människorättsgrupper framfört anklagelser om detta.

    • Hundratals döda i våld mellan amharer och oromoer

      Våldsamma sammandrabbningar utbryter mellan amharer och oromoer i delstaten Amhara. Inom loppet av några dagar rapporteras drygt 300 människor ha dödats och närmare 370 ha skadats i oroligheterna. Runt 1 500 bostäder bränns ner. Det är oklart hur många av offren som är amharer respektive oromoer, men såväl civila som soldater finns bland de döda och skadade. Våldet utkämpas i två olika områden, ett amharadominerat och ett oromodominerat. Enligt en medieuppgift ska våldet ha utlösts av att en imam från oromofolket sköts ihjäl utanför en moské.

    • "Vårdcentraler plundras och ockuperas"

      Vårdkliniker har blivit måltavlor i konflikten i Tigray, enligt Läkare utan gränser, som i ett uttalande fördömer den "medvetna" kampanjen mot vårdinrättningar i delstaten. Enligt Läkare utan gränser plundras, vandaliseras och förstörs vårdkliniker, medvetet och generellt. Hjälporganisationen besökte 106 vårdinrättningar mellan mitten av december 2020 och början av mars 2021. Av dem var 70 procent plundrade och endast 13 procent fungerade normalt. Var femte klinik var ockuperad av militär för vård av soldater, såväl etiopiska som eritreanska, skriver organisationen i sitt uttalande.

    • Blinken: "etnisk rensning" förekommer i Tigray

      I ett tal inför kongressen i Washington beskriver USA:s utrikesminister Antony Blinken våldet i Tigray som “etnisk rensning” och kräver en omfattande utredning av anklagelserna om krigsbrott och brott mot mänskligheten, samt att de eritreanska soldaterna lämnar Tigray. Han kräver också att nödhjälpen till den tigreanska befolkningen släpps fram.

    • Etiopien får första sändningen av covidvaccin

      Etiopien tar emot den första sändningen av covidvaccin till landet. Det rör sig om 2,2 miljoner doser av AstraZenecas vaccin, tillverkat i Indien. Det levereras via FN-projektet Covax som syftar till att också fattiga länderna ska få vaccin. Etiopien har rapporterat 165 029 bekräftade fall av covid-19, den femte högsta siffran i Afrika och den högsta i Östafrika. Fler än 2 400 invånare har officiellt avlidit med covid-19, men mörkertalet befaras vara högre. I första hand ska sjukvårdspersonal vaccineras.

    • Eritrea anklagas för krigsförbrytelser i Tigray

      Human Rights Watch och Amnesty International anklagar eritreanska soldater för att ha skjutit ihjäl hundratals barn och civila vuxna i en massaker i staden Axum i Tigray i november 2020. Även chefen för FN:s råd för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, framför misstankar om krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begångna av eritreanska soldater på flera platser i Tigray, och FN uppmanar Eritrea att dra tillbaka sina styrkor från grannlandet. Såväl Etiopiens som Eritreas regering nekar till att Eritrea skulle vara aktivt inblandat i Tigraykonflikten. Men enligt Human Rights Watch gick etiopiska och eritreanska soldater tillsammans in i Axum den 20 november efter att ha skjutit granateld urskillningslöst omkring sig. Därefter ägnade sig eritreanerna åt plundring medan etiopierna såg på, enligt Human Rights Watch. Själva massakern ska ha ägt rum den 28-29 november efter det att eritreanska soldater attackerats av tigreansk milis och ett antal stadsbor. Attacken ska ha fått eritreanerna att gå från hus till hus i jakt på pojkar och unga män som sedan avrättats. Human Rights Watch uppskattar att runt 200 barn och civila tigreaner dödades, men den exakta dödssiffran är okänd. Amnesty räknar till minst 240 döda medan Axumbor säger att "hundratals" begravdes efter massakern den 28-29 november.

    • Februari

    • HRW: minst ett 80-tal civila dödsoffer i Tigrays städer

      Minst 83 civilpersoner dödades och tusentals drevs på flykt när etiopiska regeringsstyrkor sköt artillerield mot tätbefolkade områden i Tigray under inbördeskonfliktens första veckor (se November 2020), rapporterar Human Rights Watch. Marktrupp sköt mot privata hem, sjukhus, skolor och marknader, skriver människorättsorganisationen i en ny rapport som granskat områdena kring de tre städerna Mekele, Shire och Humera. Enligt rapporten sköt regeringsstyrkorna i krigets inledning utan urskiljning mot Tigrays stadsområden på ett sätt som var givet att orsaka dödsoffer och skada privat egendom. Läkare i Humera säger att minst 46 människor dödades och 200 skadades i staden under en enda dag i konfliktens inledning. Human Rights Watch skriver att artillerielden inte verkade vara riktad mot något särskilt militärt mål utan snarare slog generellt mot tätbefolkade områden med en civil befolkning. I rapporten uppmanas FN att göra en oberoende utredning av brott mot krigets lagar i Tigray. Premiärminister Abiy har tidigare sagt att militäroffensiven i Tigray inte skördat några civila dödsoffer. Enligt tankesmedjan Internationella krisgruppen (ICG) har tusentals människor dödats och tiotusentals drivits på flykt sedan konflikten inleddes i november 2020.

    • FN uttrycker oro för eritreanska flyktingar

      Upp emot 20 000 flyktingar, i huvudsak landsflyktiga eritreaner, är försvunna från lägren i norra Tigray, meddelar FN. Flyktingarna överger sannolikt lägren av rädsla för att eritreanska soldater ska gå över gränsen till Etiopien och gripa dem. Flyktingarna är i de allra flesta fall regimkritiker. Eritrea och Etiopien förnekar att eritreanska regeringssoldater befinner sig eller har befunnit sig i Tigray. Tiotusentals människor har blivit flyktingar sedan konflikten utbröt i Tigray i november 2020. FN rapporterar om fortsatt stora problem med att nå fram med mat och andra förnödenheter till de drabbade. Rapporter fortsätter också att komma från Tigray om fortsatta sporadiska strider och en jakt på TPLF-ledare.

    • Januari

    • FN-rapportör varnar för ökat sexuellt våld i Tigray

      FN:s speciella rapportör om sexuellt våld i konflikter, Pramila Patten, meddelar att hon har fått "oroväckande" rapporter om sexuellt våld och övergrepp i spåren av konflikten i Tigray. Bland annat har uppgifter kommit in till FN-rapportören om individer som under hot tvingats våldta egna familjemedlemmar. Ett stort antal våldtäkter har anmälts i delstatshuvudstaden Mekele. Vårdkliniker vittnar om ökad efterfrågan på akut-p-piller och tester för könssjukdomar, vilket är tecken på förekomst av sexuellt våld i konflikter enligt Patten. Hon uttrycker samtidigt oro för drygt 5 000 eritreanska flyktingar i läger i och runt Shire i norra Tigray varav många lever nästan utan mat och vatten och saknar tak över huvudet.

    • TPLF avregistreras

      Etiopiens valmyndigheter meddelar att det tigreanska partiet TPLF avregistreras på grund av att det gick emot Abiy-regeringens beslut att skjuta upp valen 2020. TPLF, som då var styrande parti i Tigray, genomförde delstatsvalen i september 2020. En annan orsak till avregistreringen är våldshandlingar i samband med konflikten i Tigray. Det är inte helt klart vad avregistrering av ett politiskt parti innebär. Det är inget regelrätt förbud, men TPLF kan sannolikt inte längre verka som parti. Det är inte känt när, eller om, TPLF åter kan registreras som ett politiskt parti.

    • "Tre ledare i TPLF:s toppskikt är dödade"

      Tigreanen Seyoum Mesfin, som var Etiopiens utrikesminister mellan 1991 och 2010, har dödats av etiopiska regeringssoldater i Tigray, enligt officiella etiopiska källor. Även Abay Tsehaye, tidigare minister för federala frågor, och Asmelash Woldeselassie, TPLF:s tidigare ledare i parlamentet i Addis Abeba, har dödats av regeringsstyrkorna. Alla tre tillhörde TPLF:s absoluta toppskikt, som regeringsstyrkorna nu är på jakt efter i Tigray.

    • Tonläget höjs mellan Sudan och Etiopien

      Etiopien anklagar sudanesiska styrkor för att tränga längre in i det omstridda gränsområdet Al-Fashqa. Samtidigt säger den sudanesiska regeringen att fem sudanesiska kvinnor och ett barn har dödats av väpnade etiopier i området samma dag. Gränskonflikten blossar upp samtidigt som de två grannländerna är djupt oense om ett stort dammbygge som Etiopien påbörjat uppströms i Nilen. Både Sudan och Egypten, som ligger nedströms, anser att vattenflödet till deras territorier minskar om dammen färdigställs.

    • Ett 100-tal döda i ny massaker

      Drygt ett 100-tal civila dödas i ännu en massaker i området Metekel i Benishangul-Gumuz i västra Etiopien (se December 2020). Dödsoffren är i åldrarna två till 45 år. Hundratals civila i Metekel har dödats av anfallande gärningsmän med gevär, knivar och andra vapen sedan i september 2020. Det är inte klart vilka angriparna är och motivet är heller inte känt. Det finns inga kända kopplingar mellan massakrerna i Benishangul-Gumuz och inbördeskonflikten i Tigray i norr. Premiärminister Abiy har tidigare sagt att förövarna får träning inne i Sudan och att den sudanesiska regeringens stöd krävs för att få ett slut på massakrerna.

    • "Höga TPLF-ledare dödade"

      Fyra högt uppsatta TPLF-ledare i Tigray har dödats av regeringssoldater, enligt företrädare för den etiopiska militären. De som dödats är Tigrays motsvarighet till finansminister, Daniel Assefa, samt TPLF-talesman Sekoture Getachew. En före detta chef för etiopiska radio- och TV-myndigheten samt en TPLF-vänlig journalist har också dödats i militära aktioner. Nio TPLF-ledare har dessutom gripits. Regeringen har efterlyst ett 60-tal TPLF-medlemmar för misstänkta brott. TPLF:s högsta ledare, ordförande Debrestion Gebremichael, är på fri fot.

    • Etiopien bekräftar eritreansk militär närvaro

      General Belay Seyoum, chef för arméns norra division med högkvarter i Tigray, bekräftar tidigare uppgifter från bland annat USA om att soldater från Eritrea gick in i norra Tigray under den väpnade konflikten. Han betonar att deras intrång var ovälkommet. Premiärminister Abiy har tillbakavisat anklagelser om att Eritrea bistått regeringssidan i offensiven mot TPLF-ledningen i Tigray. Generalens uttalande gjordes i en videofilm publicerad i sociala medier. Han säger inget om när intrånget gjordes, hur många soldaterna var eller om de fortfarande är kvar i Etiopien. FN och flera människorättsorganisationer har uttryckt oro för vad eritreanska militären skulle kunna göra med de närmare 100 000 eritreanska regimmotståndare som flytt landet och bor i läger på den etiopiska sidan av gränsen.

  • 2020

    • December

    • Allmänna val i juni 2021

      De allmänna valen ska hållas den 5 juni 2021, meddelar valmyndigheten. Valen skulle ha genomförts den 29 augusti 2020 men sköts fram på grund av coronapandemin. Beslutet att skjuta upp valet blev en utlösande faktor för den väpnade konflikten i Tigray, som valde att hålla delstatsval ändå.

    • Över 200 döda i massaker i västra Etiopien

      Fler än 200 människor dödas när väpnade gärningsmän attackerar en by i området Metekel i delstaten Benishangul-Gumuz i västra Etiopien, enligt den oberoende Etiopiska människorättsorganisationen (EHRC). Byn angrips före gryningen och människorna skjuts ihjäl eller brinner inne när de ligger och sover. Deras bärgade skördar bränns upp. Bland dödsoffren är 133 vuxna män, 35 vuxna kvinnor, 17 barn (däribland ett sex månader gammalt spädbarn) och 20 äldre personer. Det är inte klart vem som angriper vem. Enligt lokala ledare har folkgruppen gumuz angripit framför allt amharer under senare tid. Konflikten uppges gälla konkurrens om mark och vatten. De största etniska grupperna i Metekel är oromoer, amharer och shinasha.

    • EU håller inne bistånd

      EU håller inne utbetalningar på närmare 90 miljoner euro i stöd till Etiopiens statsbudget, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Orsaken är militäroffensiven i Tigray och ska ses som ett uttryck för EU:s vilja att se ett slut på kriget och att konflikten "löses med politiska medel". Unionen uttrycker också oro för restriktionerna för medier och den humanitära hjälpen i Tigray.

    • Ström och mobiltäckning tillbaka i Tigrays städer

      Etiopiska regeringens blockering av mobilkommunikationer, internet och elförsörjning i Tigray under militäroffensiven upphävs delvis. Det är i huvudsak de större städerna som får tillbaka ström, internet och mobiltäckning, medan landsbygden fortfarande är isolerad. Kommunikationsstoppet har kombinerats med kraftigt begränsade möjligheter till rörlighet inne i delstaten.

    • Första utländska nödhjälpen når fram

      Internationella rödakorskommittén lyckas nå staden Mekele i Tigray med sju lastbilar fyllda med bland annat läkemedel och medicinsk utrustning till 400 skadade civila. Det är första gången internationell nödhjälp når fram till civilbefolkningen i Tigray sedan krigsutbrottet den 4 november. Premiärminister Abiy betonar att den etiopiska regeringen ska leda distributionen av humanitär nödhjälp i Tigray. Han tillägger att mat och mediciner levereras från Addis Abeba.

    • USA: "eritreanska styrkor i Tigray"

      USA uppger för medier att nya underrättelser tyder på att eritreanska styrkor varit inne i Tigray under regeringens militäroffensiv i delstaten. USA har tidigare berömt Eritrea för att landet inte svarade på tre raketangrepp som riktades mot huvudstaden Asmara i november. Premiärminister Abiy nekar till att Eritrea har bistått Etiopien i striderna mot TPLF.

    • Hjälparbetet står nästan still

      Etiopiska regeringen sänder 30 lastbilar med vete till Tigray utan FN:s inblandning. Nästan inga utländska hjälporganisationer lyckas ta sig in i Tigray och dela ut sin hjälp till civilbefolkningen. I Tigray finns omkring 600 000 internflyktingar. Runt 96 000 eritreanska flyktingar lever i fyra läger i norra Tigray. FN har försökt nå dessa läger i över en månad utan framgång. Danska flyktingrådet rapporterar att tre av deras anställda på plats i Tigray har dödats och Internationella räddningskommittén har fått en medarbetare dödad.

    • Nytt avtal med FN om humanitär hjälp

      FN och Etiopien har gjort en ny överenskommelse som innebär att humanitär hjälp villkorslöst ska kunna nå ut till alla behövande i hela delstaten Tigray, meddelar FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Friktion uppstod mellan Etiopien och FN när det första avtalet om humanitär hjälp inte fungerade då etiopiska styrkor hindrade FN-arbetare från att röra sig fritt.

    • Människorättsbrott i Tigray och diskriminering av tigrayaner

      Michelle Bachelet, chef för FN:s råd för mänskliga rättigheter, varnar för att situationen i Tigray är på väg att hamna "utom kontroll" och att den har en förfärande påverkan på civilbefolkningen. Hon går emot Abiys uttalanden om att kriget är över och säger att strider fortgår i delstaten. Enligt Bachelet har en rad uppgifter inkommit till rådet om grova brott mot mänskliga rättigheter begångna av båda sidor i Tigray. Hon nämner sexuellt våld, plundring, kidnappningar, attacker mot civila samt tvångsrekrytering. Bachelet uttrycker stark oro över att den humanitära hjälpen till civilbefolkningen är mycket svår att få fram till de behövande. Hon varnar också för att såväl attacker som diskriminering mot tigrayaner ökar runt om i Etiopien.

    • Gnissel mellan FN och Addis Abeba

      FN uttrycker djup oro över att deras hjälparbetare inte lyckas nå fram till behövande i Tigray och anklagar etiopiska regeringsstyrkor för att hindra dem. En regeringskälla säger att soldater den 6 december sköt mot FN-personal och tillfälligt höll dem i förvar sedan FN-arbetarna utan lov kört genom militärposteringar. Internet och andra kommunikationer har legat nere sedan militäroffensiven inleddes den 4 november, vilket försvårar såväl hjälparbetet som medierapporteringen.

    • FN lovas tillträde till Tigray

      Etiopiska regeringen lovar att FN ska få lov att föra in livsmedel, mediciner och annan humanitär hjälp till civilbefolkningen i Tigray. Internationella rödkorskommittén rapporterar att sjukhusen i Mekele är fyllda av patienter. I flyktingläger i norra Tigray, nära gränsen till Eritrea, beräknas närmare 100 000 eritreanska flyktingar snart vara utan mat. Antalet etiopier som flytt över till Sudan närmar sig samtidigt 46 000.

    • November

    • Abiy utropar seger i Tigray

      Premiärminister Abiy tillkännager att militäroffensiven mot Tigray är avslutad och att regeringsarmén kontrollerar delstatshuvudstaden Mekele. Men enligt vissa bedömare har TPLF visserligen retirerat från staden men omgrupperat sig i omnejden. TPLF:s ledare Debretsion Gebremichael säger att rörelsen fortsätter kämpa och att striden inte är över. I ett tal tackar Abiy grannlandet Eritrea för att det tillåtit etiopisk trupp att korsa gränsen i jakten på TPLF-soldater. Enligt tankesmedjan Internationella krisgruppen (ICG) har tusentals människor dödats i konflikten, såväl soldater som civila.

    • Regeringsstyrkor inleder "slutoffensiv"

      Premiärminister Abiy beordrar en "slutoffensiv" mot TPLF: styrkor sedan en 72 timmar lång tidsfrist löpt ut utan att hörsammas av TPLF. Regeringsarmén går till attack mot Tigrays huvudstad Mekele. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres vädjar till Etiopiens ledare att göra allt för att skydda civilbefolkningen. USA, EU med flera uppmanar till medling via AU, men Abiy avvisar förhandlingar.

    • "Massakern i Mai-Kidra var riktad mot icke-tigreaner"

      Massakern i Mai-Kidra i västra Tigray den 9 november krävde minst 600 människoliv och var riktad mot icke-tigreanska säsongsarbetare på bondgårdar i området. Den utfördes av en lokal ungdomsgrupp kallad Samri, med understöd av lokal milis och polis. Det skriver det oberoende statliga institutet Etiopiens människorättskommission (EHRC), som bevakar situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. EHRC:s chef är tillsatt av premiärminister Abiy. Amnesty International har tidigare rapporterat om att bild- och videomaterial från platsen för massakern tyder på att hundratals människor dödades. Massakern i Mai-Kidra är det värsta för omvärlden kända våldsdådet som begåtts under konflikten i Tigray. Morden begicks med bland annat käppar, knivar, hackor och machete. Tigreaner som flytt från Mai-Kidra till östra Sudan anklagar dock de etiopiska styrkorna för att ha dödat civila i staden. FN vill se en opartisk och detaljerad utredning av vad som hände i Mai-Kidra. Under de första dagarna av militäroffensiven utkämpades häftiga strider i Mai-Kidra och hela västra Tigray, men området är nu under regeringsarméns kontroll.

    • Etiopien ber omvärlden hålla sig utanför

      FN:s säkerhetsråd möts för att för första gången diskutera striderna i Tigray. Inget uttalande görs efter mötet, många afrikanska länder vill att AU ska få mer tid att lösa konflikten via medling. Premiärminister Abiy uppmanar omvärlden att hålla sig utanför konflikten till dess att Etiopien ber om stöd utifrån. Han beskriver konflikten som en inre angelägenhet.

    • Miljontals barn i akut behov av hjälp

      Konflikten i Tigray har lett till att omkring 2,3 miljoner barn i delstaten är i akut behov av nödhjälp, rapporterar FN:s barnfond Unicef. Enligt FN har nu minst 36 000 flyktingar nått lägret i östra Sudan, där de sanitära förhållandena beskrivs som usla. FN vädjar till omvärlden om att snabbt bidra med humanitärt bistånd.

    • Nya raketer mot Amhara

      TPLF i Tigray avfyrar under natten raketer mot granndelstaten Amharas "huvudstad" Bahir Dar, men samtliga tre raketer ska enligt medieuppgifter ha missat målet och inte åsamkat någon skada. Bedömare tror att målet var stadens flygplats, en mast för telekommunikation och en delstatlig nyhetsbyrå. TPLF kommenterar inte uppgiften, som inte går att bekräfta då kommunikationerna i området stängts ned av den etiopiska regeringen.

    • Regeringsarmén marscherar mot Tigrays "huvudstad"

      Premiärminister Abiy tillkännager att regeringsstyrkorna nu marscherar mot Tigrays "huvudstad" Mekele. Han säger att TPLF har bränt broar på vägarna in mot staden och att de även förstört en vägsträcka mellan Mekele och städerna Shire och Axum. Dagen innan löpte en tre dagars tidsfrist ut för TPLF att kapitulera, meddelar Abiy. Källor inne i Tigray, där den mesta kommunikationen skurits av, vittnar om stora civila förluster och mängder av internflyktingar. Även FN varnar för att antalet flyktingar inom delstaten är stort. Till lägret i Sudan har nu närmare 30 000 människor tagit sig och FN varnar för en "fullskalig humanitär kris".

    • Raketbeskjutning mot Eritrea

      Striderna i Tigray har spridit sig till Eritrea. TPLF uppger för medier att deras styrkor har skjutit raketer mot grannlandets huvudstad Asmara, bland annat mot flygplatsen. Enligt TPLF hjälper eritreanska trupper Etiopiens federala styrkor i striderna mot TPLF:s soldater i Tigray, något som Etiopien förnekar.

    • TPLF skjuter mot flygplatser i Amhara

      TPLF meddelar att deras styrkor skjutit mot de militära delarna av flygplatserna i Gondar och Bahir Dar i delstaten Amhara söder om Tigray. Beskjutningen skedde på kvällen den 13 november. Regeringen i Addis Abeba bekräftar att en av flygplatserna skadats, och en läkare uppger för medier att två soldater dödats och upp emot 15 har skadats i angreppen. Bedömare befarar att också Amhara ska dras in i konflikten, eftersom de två granndelstaterna är oense om vissa markområden vid den gemensamma gränsen. Enligt lokal militär har tusentals milismän från Amhara gått med i striderna på regeringsarméns sida. Enligt Tigrays ledare Debretsion Gebremichael har hundratusentals människor i regionen blivit internflykting och tusentals andra har flytt till Sudan.

    • AI rapporterar om massaker på civila

      Amnesty International (AI) rapporterar att mängder av – sannolikt hundratals – civila har dödats i en "massaker" i staden Mai-Kadra (May Cadera) i sydvästra Tigray den 9 november. På foton och videofilmer ser offren ut att ha huggits ihjäl med knivar eller machete, enligt människorättsorganisationen. Ögonvittnen säger att massakern begicks av milismän lojala mot TPLF efter att de lidit nederlag mot federala styrkor, men Amnesty betonar att den uppgiften är obekräftad. Det är första gången det rapporteras om ett större övergrepp mot civila i Tigray sedan striderna utbröt en vecka tidigare. De federala styrkorna rapporterar om militära framgångar i västra Tigray samtidigt som FN vädjar om humanitär hjälp till uppskattningsvis över två miljoner människor i Tigray. Flyktingströmmen till östra Sudan fortsätter.

    • Tusentals flyr över gränsen till Sudan

      Från myndigheter i Sudan kommer uppgifter om att tusentals etiopier flyr över gränsen undan striderna i Tigray. Ett flyktingläger är under uppbyggnad i Sudan. FN-organet UNHCR uttrycker oro för drygt 96 000 eritreanska flyktingar som lever i fyra läger inne i Tigray. Etiopiska regeringsstyrkor har tagit kontroll över Tigrays flygplats, enligt statliga etiopiska medier. Federala polisen rapporterar att 17 militärbefäl i Tigray har gripits misstänkta för delaktighet i den påstådda attacken mot norra kommandot.

    • En rad höga chefer byts ut

      Premiärminister Abiy byter ut en rad personer i toppositioner, som arméchefen, utrikesministern, motsvarigheten till rikspolischefen och chefen för underrättelsetjänsten. Obekräftade uppgifter kommer om hundratals dödade och skadade soldater på båda sidor i Tigraykonflikten. Abiy säger att den politiska ledningen i Tigray försöker destabilisera landet och stoppa demokratireformerna genom att "finansiera, utbilda och utrusta olika väpnade motståndsgrupper", som Oromos befrielsearmé (OLA).

    • Konflikten i Tigray förvärras snabbt

      Samtidigt som regeringssidan uppger för medier att stridsflyg används mot militära mål i Tigray röstar parlamentet i Addis Abeba för att avsätta delstatsregeringen och ersätta den med en övergångsministär. Tigrays regering kontrar med att den inte längre erkänner Addis Abebas överhöghet. Rapporter kommer om ett okänt antal döda och skadade i såväl Tigray som den intilliggande delstaten Amhara. TPLF:s milis uppges skjuta raketer mot etiopiskt flyg. Det är oklart om regeringssidan eller TPLF-milisen kontrollerar det så kallade norra kommandot i Mekele som är en viktig del av den etiopiska militären. Norra kommandot ligger dessutom nära gränsen till Eritrea, där regeringen börjat samla styrkor vid gränsen till Tigray. Regeringspartiet i Eritrea är ärkefiende till TPLF.

    • Undantagstillstånd och militäroffensiv i Tigray

      Abiy-regeringen beordrar en militäroffensiv och sex månaders undantagstillstånd i delstaten Tigray. Enligt Abiy har den milis som styrs av Tigrays ledande parti TPLF attackerat militärbasen Norra kommandot i delstaten, något som TPLF förnekar. Många människor ska ha dödats och skadats i attacken enligt Abiy. Internet och mobilförbindelser blockeras i Tigray. Därmed skruvas spänningen mellan Tigrays TPLF-ledning och centralregeringen i Addis Abeba upp ytterligare. Vissa bedömare varnar för att inbördeskrig kan utbryta. FN och USA uppmanar till lugn och besinning. TPLF dominerade etiopisk politik i tre decennier fram till 2018 då Abiy från oromofolket blev premiärminister.

    • "Massaker" på amharier i Oromia

      Rebellgruppen Oromos befrielsearmé (OLA) dödar minst 32 civila amharier i en "massaker" i Oromia, meddelar landets regering och Etiopiska människorättskommissionen (EHRC). Amnesty International anger dödssiffran till minst 54. Uppemot 60 OLA-rebeller angriper civila amharier i tre byar i distriktet Wollega i väster. Offren ska ha tvingats ut ur sina hem och förts till en skolbyggnad där de avrättats. Byarna plundrades därefter på boskap och sattes sedan i brand. OLA har tidigare gjort sig skyldig till kidnappningar och sprängdåd i västra och södra Etiopien. Massakern utförs efter det att regeringssoldater som placerats runt byarna oväntat överger sina posteringar och lämnar fältet fritt för rebellerna, enligt ögonvittnen. EHRC och Amnesty International uppmanar myndigheterna att utreda varför regeringssoldaterna övergav byarna. OLA bröt sig ur Oromos befrielsefront (OLF) när gerillagruppen slöt fred med regeringen i Addis Abeba 2018.

    • Oktober

    • Tigray stoppar Abiys general

      Regeringen i Tigray stoppar en general som premiärminister Abiy vill placera ut i delstaten från att inta sin position. Delstatsregeringen säger att Abiy inte längre har befogenheter att göra sådana utnämningar. Generalen tvingas flyga tillbaka till Addis Abeba. Uppgifter kommer om att Abiy-regeringen sänder soldater till gränsen mot Tigray för att säkra de stora militära tillgångar som finns där. Spänningen mellan Tigray och Addis Abeba stiger ytterligare.

    • Etiopien anklagar Trump för krigshets

      Etiopien anklagar USA:s president Donald Trump för att hetsa till krig mellan Egypten och Etiopien. Anklagelsen riktas mot Trump sedan denne kritiserat Etiopiens bygge av Renässansdammen samt sagt att Egypten måste göra något åt saken. Trump säger att Egypten kan komma att förstöra dammen. Etiopien kallar till sig USA:s ambassadör till Etiopien för en förklaring. Trump uttalar sig i samband med en ceremoni i Vita huset som markerar normaliseringen av relationerna mellan Israel och Sudan. Sudan ligger också i konflikt med Etiopien om dammen som Egypten och Sudan befarar kommer att minska vattenflödet nedströms i Nilen, vatten som båda länderna är beroende av. Etiopien har vanligtvis goda relationer till USA.

    • Spänningen stiger mellan Tigray och Addis Abeba

      Det federala parlamentets överhus beslutar att federala företrädare ska bryta alla kontakter med TPLF-ledarna i Tigray som en följd av att delstaten höll ett regionalval (se September 2020) trots att Abiy-regeringen förklarat valet olagligt. TPLF har 189 av 190 mandat i delstatsförsamlingen. Centralregeringen ska istället samarbeta direkt med de lokala myndigheterna i Tigray och på så sätt kringgå delstatsregeringen. TPLF-regeringen i Tigray svarar med att den ska hålla inne de skatter som delstaten samlar in till centralregeringen.

    • September

    • Abiy-kritiker åtalas för terrorism

      Oromoern Jawar Mohammed, en politisk motståndare till premiärminister Abiy, åtalas för terrorism. Jawar Mohammed är en före detta mediemogul och medlem av Oromos federala kongress (OFC). Han är en av 23 personer som åtalats för terrorism eller liknande brott begångna under de våldsamheter som utbröt efter oromosångaren Hachalu Hundessas död och som krävde 239 människoliv (se Juni 2020 och Juli 2020). Jawar Mohammed nekar till brott och säger att Abiy-regeringen försöker undanröja politiska motståndare inför de kommande valen genom att fängsla dem. Sammanlagt greps runt 9 000 människor under våldsvågen i Oromia, av dem har omkring 2 000 åtalats för olika slags brott.

    • TPLF vinner alla mandat i Tigray

      Regionalval hålls i Tigray trots att premiärminister Abiy betecknat det som olagligt. Abiy-regeringen har senarelagt de allmänna valen på grund av coronapandemin och förlängt det sittande parlamentets mandat tills vidare. Det styrande partiet TPLF vinner samtliga 152 valbara mandat av sammanlagt 190. Resterande 38 mandat fördelas efter diskussioner mellan de fem partier som deltog i regionalvalet. Valdeltagandet uppskattas vara 97 eller 98 procent, enligt den regionala valmyndigheten. Valet i Tigray ökar de redan djupa motsättningarna mellan centralregeringen i Addis Abeba och de styrande i regionen Tigray. Den tigreanska folkgruppen dominerade etiopisk politik i tre årtionden men har efter Abiys tillträde förlorat inflytande i samband med de politiska reformerna.

    • USA fryser visst bistånd

      USA fryser en del av biståndet till Etiopien på grund av att förhandlingarna med Egypten och Sudan om en lösning på konflikten kring Stora renässansdammen går för långsamt. Etiopien började fylla kraftverksdammen i juli utan att först ha kommit överens med grannländerna. Hur mycket bistånd som dras in är oklart liksom vilka projekt som drabbas. Klart är dock att biståndet till kampen mot hiv/aids och coronapandemin inte berörs liksom biståndet mot torka och annat humanitärt bistånd.

    • Augusti

    • Försvarsministern avskedas efter kritik av Abiy

      Premiärminister Abiy avskedar försvarsminister Lemma Megersa, en oromoer och nära allierad som dock på senare tid öppet har uttryckt kritik mot Abiys politiska reformagenda. Megersa har framför allt kritiserat Abiys beslut att göra om den styrande partialliansen EPRDF till ett enda parti, Välståndspartiet, vilket ledde till att alliansen sprack. Ny försvarsminister blir Kenea Yadeta, tidigare säkerhetstjänsteman i Oromia. Ministerbytet sker i samband med en större regeringsombildning. Splittringen bland oromofolket över Abiys agenda tycks öka, med en grupp som anser att premiärministern inte lägger tillräckligt med energi på att göra något åt den politiska och ekonomiska marginalisering som oromofolket upplever. Oromo är landets största folkgrupp, men den politiska makten har traditionellt legat hos amharer och tigreaner (se Befolkning och språk)

    • Juli

    • "Årets mål med dammen uppnått"

      Premiärminister Abiy meddelar att Stora renässansdammen nu fyllts med tillräckligt med vatten för att kraftverkets två första turbiner ska kunna testas. Därmed har Etiopien uppnått årets mål i processen mot att börja alstra elektricitet i det enorma vattenkraftverket. Kraftverksdammen har skapat en konflikt med Sudan och Egypten om Nilens vattenresurser. De båda länderna nedströms kräver att ett avtal om fördelningen av flodvattnet ingås mellan de tre länderna innan dammen börjar fyllas med vatten. Något sådant avtal finns ännu inte på plats. Stora renässansdammen har varit en källa till konflikt mellan Etiopien, Sudan och Egypten sedan 2011 då Etiopien började bygga kraftverket.

    • Vattnet stiger i omstridd damm

      Vattennivån stiger i reservoaren bakom Stora renässansdammen, visar nytagna satellitbilder. Etiopiens regering bekräftar uppgiften och tillägger att vattnet kommer från monsunregn och sker naturligt. Uppgiften kommer en dag efter ännu ett resultatlöst möte mellan Etiopien, Sudan och Egypten om en lösning på konflikten kring dammbygget vid Blå Nilen. Regeringen i Addis Abeba säger att dammen är nödvändig för landets elförsörjning medan Sudan och Egypten, som ligger nedströms, säger att fördämningen kraftigt minskar vattentillgången för dem. Konflikten kring dammen har pågått sedan Etiopien tog första spadtaget 2011. När vattenkraftverket är i full gång kommer det att vara Afrikas största och förse omkring 65 miljoner etiopier med ström. Enligt Etiopien kommer det att ta fem till sju år innan kraftverket har nått sin fulla produktionskapacitet. AU försöker medla i konflikten sedan USA tidigare under året misslyckats med det.

    • Två mördare ska ha erkänt

      Den etiopiska justitieministern säger i ett TV-sänt tal att två män har erkänt mordet på oromo-sångaren Hachala Hundessa. De ska också ha erkänt att mordet ingick i en plan på att störta Abiy-regeringen. En tredje misstänkt förövare uppges vara på fri fot. Männen ska ha kopplingar till den forna gerillan Oromos befrielsefront (OLF), som anser att Abiy inte gör tillräckligt för att stärka oromomajoritetens ställning i landet.

    • Flera oppositionsledare gripna

      Polisen griper fler än 3 000 personer innan våldsutbrottet kan stävjas och situationen lugnar ned sig. Bland de gripna finns flera framträdande oppositionsledare, bland andra fem högt uppsatta medlemmar av Oromoernas befrielsefront (OLF) och de båda Abiy-kritikerna Jawar Mohammed och Bekele från Oromoernas federalistkongress (OFC). Yilkal Getnet, ordförande för oppositionspartiet Etiopiska nationella rörelsen, grips också.

    • Abiy kopplar kravallerna till dammkonflikten

      De våldsamma protesterna efter oromo-sångaren Hachalu Hundessas död trappas upp när de ger bränsle till politiska och etniska spänningar som finns i landet. Premiärminister Abiy beskriver kravallerna som "samordnade försök" att destabilisera landet. Externa och interna krafter som inte varit framgångsrika i frågan om Stora etiopiska renässansdammen (se Naturtillgångar, energi och miljö) har ansträngt sig till det yttersta för att skapa kaos, säger Abiy i en kommentar. I konflikten kring dammen står framför allt Etiopien och Egypten (men också Sudan) mot varandra. Enligt myndighetskällor ska rebellgruppen Oromos befrielsearmé (Ola) och oppositionspartiet Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) vara inblandade i våldet.

    • Polisen öppnar eld mot sörjande

      Två människor skjuts ihjäl och sju skadas när polisen öppnar eld mot sörjande som försöker ta sig fram till den mördade sångaren Hachalu Hundessas begravning på fotbollsstadion i Ambo väster om Addis Abeba. Ett hundratal människor har dödats i kravaller i Addis Abeba och Oromia sedan mordet på oromoern Hundessa begicks av okända gärningsmän.

    • Kravaller efter mord på sångare

      Våldsamma protester och kravaller rasar i Addis Abeba och Oromia sedan två dagar tillbaka. Utlösande faktor är mordet den 29 juni på den populäre oromo-sångaren Hachalu Hundessa, som skjutits ihjäl av okända gärningsmän. Hundessas politiska sånger gav uttryck för den marginalisering som många oromoer känner. Våldet skördar snabbt många dödsoffer, däribland poliser, milismän och civila. I centrum av protesterna står oromonationalister som vill att sångaren ska begravas i Addis Abeba istället för i hans hemstad Ambo. Oroligheterna späds på när en oppositionell oromopolitiker, Jawar Mohammed, grips tillsammans med ett 30-tal andra när de försöker stjäla Hundessas kropp för att föra den till huvudstaden. Jawar Mohammed var från början en anhängare till premiärminister Abiy och hans reformpolitik, men har senare blivit en ihärdig kritiker då han anser att Abiy inte gjort tillräckligt för oromoerna.

    • Juni

    • Framsteg i dammkonflikten med Sudan och Egypten

      Etiopien, Sudan och Egypten har enats om att Etiopien ska vänta med att börja fylla vatten i den jättedamm vid Blå Nilen som orsakar starka spänningar mellan de tre länderna. Den etiopiska regeringen står fast vid att den är redo att börja fylla dammen i juli, men att den gått med på att avvakta ett tag. Sudans premiärminister säger att länderna enats om att dammen ska börja fyllas först när ett avtal är undertecknats mellan de tre parterna. Tekniska kommittéer ska försöka ta fram ett underlag för ett avtal inom två veckor.

    • Tigray får inte hålla delstatsval

      Det tigreanska utbrytarpartiet TPLF, som dominerar politiken i delstaten Tigray, vill hålla delstatsvalet som planerat i augusti, trots Abiy-regeringen senarelagt valen på grund av coronapandemin. Valmyndigheten avslår dock TPLF:s valplaner. Maktkampen mellan centralregeringen i Addis Abeba och TPLF trappas därmed upp.

    • Abiys mandatperiod förlängs

      Federationsrådet (parlamentets överhus) godkänner ett förslag om att förlänga premiärminister Abiys, regeringens samt parlamentets mandatperioder till dess att internationella hälsoinstitutioner har slagit fast att coronapandemin inte längre utgör ett hot mot folkhälsan. Först då ska val hållas. Oppositionen kritiserar beslutet och säger att Abiy utnyttjar pandemin för att kunna sitta kvar vid makten, något han förnekar.

    • Konflikt kring valet

      Premiärminister Abiy avvisar kraven från politiska motståndare på att bilda en övergångsregering när hans mandatperiod löper ut i början av oktober. Abiy har anklagats av framför allt utbrytarpartiet TPLF för att utnyttja coronapandemin som förevändning för att skjuta fram valen och därigenom förlänga sin egen regeringstid. Valen skulle ha hållits i augusti men senarelades på obestämd tid av valmyndigheten när pandemin nådde Etiopien i mars. Det är valmyndigheten som ska ge besked om när valet kan hållas. Etiopien har vid tidpunkten drygt 2 100 bekräftade fall av coronasmittade invånare och 27 bekräftade dödsfall i covid-19.

    • Maj

    • Övergrepp mot OLA-rebeller

      Etiopiska soldater och poliser gjorde sig skyldiga till 39 fall av utomrättsligt dödande i samband med tillslagen 2019 mot rebellgruppen Oromos befrielsearmé (OLA) i regionen Oromia, skriver Amnesty International. Dödandet ingick i ett mönster av övergrepp som också inbegrep tortyr och godtyckliga massgripanden. Enligt en talesman för Amnesty International visar övergreppen hur etiopiska säkerhetsstyrkor fortsätter att kväsa oliktänkande och politiskt oppositionella också under premiärminister Abiy. De gripna uppges bli satta i "politisk rehabilitering" till stöd för Abiy-regeringen. Rebellerna inom OLA har av myndigheterna anklagats för mord, bombattentat, bankrån och kidnappningar i Oromia.

    • April

    • Krislån från IMF

      IMF beviljar 411 miljoner dollar i lån till Etiopien för att landet bättre ska kunna bekämpa coronapandemin. Pengarna är ett slags snabblån (Rapid Financing Instrument, RFI), som innebär att IMF rundar den vanligtvis långa process som föregår godkännandet av krislån. Därutöver beviljar IMF Etiopien skuldlättnader på tolv miljoner dollar av samma skäl.

    • Undantagstillstånd i hela landet

      Regeringen inför undantagstillstånd i landet för att ge myndigheterna ökade befogenheter att kämpa coronavirusets spridning.

    • Första dödsfallen i covid-19

      Etiopien får sina två första bekräftade dödsfall i covid-19, den sjukdom som orsakas av det nya coronaviruset. Dödsoffren är en 60-årig kvinna och en 56-årig man.

    • Internet åter tillgängligt i Wollega

      Myndigheterna gör internet och mobiltelefoni tillgängligt i det oroliga området Wollega i Oromia där servicen stängdes ned i januari 2020 i samband med att en militäroffensiv inleddes mot rebellgruppen OLA. Tidigare militäroffensiver i Wollega har kringgärdats av anklagelser om brott mot de mänskliga rättigheterna gentemot civilbefolkningen. Enligt bedömare har situationen i området inte blivit lugnare men premiärminister Abiy vill att invånarna där ska kunna nås av information om coronapandemin.

    • Räddningspaket från Världsbanken

      Världsbanken presenterar ett räddningspaket på 1,9 miljarder dollar som ska fördelas mellan 25 utvecklingsländer. Pengarna är ett bidrag till kampen mot coronapandemin. 82,6 miljoner dollar går till Etiopien.

    • Mars

    • De allmänna valen senareläggs

      Valmyndigheten skjuter upp de allmänna valen på grund av coronapandemin. Ett nytt valdatum tillkännages när hotet från pandemin är över. Förberedelserna av valet har blivit så störda av de begränsningar som kampen mot coronaviruset innebär att valprocessen blir omöjlig att genomföra i dagsläget, meddelar valmyndigheten. Valen var planerade till augusti.

    • Gränserna stängs för persontrafik

      I ett försök att hejda spridningen av coronaviruset stänger Etiopien i princip alla landgränser för persontrafik. Godsfrakter tillåts fortsätta. Militären kallas ut för att se till att invånarna respekterar förbudet mot folksamlingar. Den internationella flygplatsen i Addis Abeba hålls öppen men flygresenärer som anländer dit sätts i 14 dagars karantän.

    • Trakasserier i pandemins spår

      USA:s ambassad rapporterar om verbala och fysiska trakasserier mot människor som kommer från länder som drabbats hårt av coronapandemin. Premiärminister Abiy Ahmed vädjar i ett tal till etiopierna att inte diskriminera någon grupp av rädsla för viruset. När Abiy håller sitt tal har Etiopien sex bekräftade fall av coronasmitta, varav två är etiopier och fyra är utländska medborgare. Experter säger att mörkertalet av coronasmittade etiopier sannolikt är stort.

    • Åtgärder mot coronapandemin

      Etiopien vidtar flera åtgärder i ett försök att begränsa spridningen av det nya coronaviruset, sars-cov-2, som orsakat en pandemi. Bland annat stängs skolor, och evenemang som samlar en större publik som exempelvis idrottstävlingar och matcher ställs in. När besluten fattas har Etiopien fem bekräftade fall av coronasmitta i en befolkning på drygt 100 miljoner.

    • Februari

    • Oromo-gerilla misstänks för bombattack och mord

      Ett 30-tal människor skadas när en "bombattack" riktas mot en manifestation till stöd för premiärminister Abiy i staden Ambo, tio mil väster om Addis Abeba, meddelar polisen i Oromia. Abiy är inte närvarande vid manifestationen. Sex personer grips för attentatet. De misstänks tillhöra Oromos befrielsearmé (OLA), som bröts sig ur OLF när den före detta gerillan omvandlades till ett politsikt parti. OLA misstänks även för ett mord på en säkerhetschef i staden Burayu i Oromia två dagar tidigare.

    • Valet senareläggs igen

      Valmyndigheten skjuter fram de allmänna valen ytterligare 13 dagar, från den 16 augusti till den 29 augusti. Det innebär att valet ska hållas under regnperioden, vilket riskerar att ställa till problem då många vägar översvämmas. Valrörelsen inleds den 28 maj.

    • Hets mot folkgrupp blir straffbart

      Etiopien antar en lag som gör det straffbart med hets mot folkgrupp. En fällande dom kan ge höga böter och upp till två års fängelse. Parlamentet antar lagen med stor majoritet. Människorättsgrupper, som Human Rights Watch (HRW), varnar för att lagen kan utnyttjas för att undergräva yttrandefriheten. Lagen kriminaliserar retorik som ger bränsle åt diskriminering "av individer eller grupper på grundval av nationalitet, etnicitet, religion, kön eller funktionsnedsättning". Om hetsen leder till en fysisk attack kan fem års fängelse utdömas.

    • Januari

    • Kidnappning väcker vrede

      Protester utbryter i Amhara på grund av missnöje med hur Abiy-regeringen agerat i samband med att ett 30-tal studenter fördes bort från ett universitet i Oromia i december 2019. Regeringen uttalade sig först en månad senare och sade då att studenterna var fria, något som anhöriga dementerar. En kvinnlig student som lyckats rymma från kidnapparna säger att gärningsmännen tillhör oromogerillan OLF och att de trakasserade framför allt amhariska studenter. Kritiker anklagar regeringen för att försöka tystat ned uppgifterna om kidnappningen av rädsla för att de ska späda på redan svåra etniska konflikter i samhället.

    • Abiy minskar TPLF:s inflytande

      Premiärminister Abiy tillsätter tre nya icke-tigreanska ministrar. Samtidigt tar han bort ministerstatusen för en av de två återstående regeringsmedlemmarna som tillhör tigreanska TPLF.

    • Valen senareläggs

      Valmyndigheten meddelar att de allmänna valen skjuts fram från maj månad till den 16 augusti.

    • Medling i konflikt om dammbygge

      Egypten, Etiopien och Sudan rapporteras ha nått en principöverenskommelse i en konflikt som handlar om att etiopierna är i färd med att bygga en jättedamm i Blå Nilen, en av de största bifloderna till Nilen. Etiopien har stort behov av elkraft, men Egypten och Sudan, som båda ligger nedströms, anser att flodsystemet tappas på vatten på deras bekostnad. Vattenkraftverket ska bli det största i Afrika (se Naturtillgångar, energi och miljö). Enligt överenskommelsen, som uppnåtts genom medling av USA och Världsbanken, ska dammen få fyllas med vatten stegvis, medan regnperiod råder.

    • Lättar på terrorlagarna

      Det EPRDF-dominerade parlamentet antar en ny lag som ersätter den terrorlagstiftning som fått omfattande kritik från opposition och Amnesty International. Enligt människorättsorganisationen är lagändringen ett steg i rätt riktning men den kan fortfarande användas mot regeringskritiker. Exempelvis behåller parlamentet rätten att identifiera och förbjuda terroristorganisationer, en möjlighet som tidigare använts för att eliminera oppositionspartier. Dödliga terrorhandlingar kan fortfarande straffas med döden och terrorhandlingar som orsakar allvarlig kroppsskada eller stor materiell förstörelse kan ge 10 till 18 års fängelse. En klar förbättring är att den nya lagen ger anställda rätt att strejka även om de "hindrar samhällsservice", något som tidigare klassificerats som terrorism.

  • 2019

    • December

    • Eritreas president på besök

      I ett läge där fredsprocessen mellan Etiopien och Eritrea anses ha stannat av gör Eritreas president Afwerki ett två dagars besök i Etiopien och lovar då att öka samarbetet mellan grannländerna. Arbetet med att slutföra gränsdragningen och att åter öppna gränsövergångarna har bromsat in. Senast de två ledarna möttes var i juli 2019.

    • Religiöst våld i Amhara

      Flera moskéer och en kyrka har attackerats i Amhararegionen i norr, rapporterar det etiopiska etermediebolaget Fana. Premiärminister Abiy fördömer det religiösa våldet som han säger utförs av extremister som vill förstöra landets långa historia av religiös tolerans och samexistens. Det är inte klart exakt när angreppen skett, vad som utlöst dem och vilka som ligger bakom. Det är också okänt om någon människa kom till skada. I Amhara är runt 80 procent av befolkningen kristen.

    • IMF-stöd till ekonomiska reformer

      IMF beviljar Etiopien ett treårigt stödpaket på 2,9 miljarder dollar för att hjälpa regeringen att genomföra de planerade ekonomiska reformerna. En första utbetalning på drygt 308 miljoner dollar görs omedelbart. Etiopien har en av Afrikas snabbast växande ekonomier, men det har ont om utländsk valuta samt behöver omstrukturera en rad statsägda företag och göra finanssektorn mer stabil. Tillväxten har hittills framför allt drivits av offentliga investeringar, men nu behöver landet även locka till sig kapital utifrån.

    • Abiy kortar besöket i Oslo

      Premiärminister Abiy tar emot Nobels fredspris i Oslo. På grund av oroligheterna i hemlandet kortar han av vistelsen och firandet i Norge, och han möter inte pressen. I sitt tal kallar Abiy Eritreas president Afwerki "partner och fredskamrat".

    • November

    • Tre EPRDF-partier går samman

      Tre av den styrande partialliansen EPRDF:s fyra huvudgrupperingar – amharernas grupp, oromoerna och det så kallade sydetiopiska folket – går samman och bildar ett enda politiskt parti, kallat Välståndspartiet. Den mest inflytelserika grupperingen, Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF), bojkottar omröstningen och står därmed utanför. Premiärminister Abiy säger att sammanslagningen ska stärka den styrande alliansen inför det stundande valet 2020.

    • Sidama röstar för egen delstat

      Hela 98 procent av invånarna i regionen Sidama i södra Etiopien röstar för att bilda en egen delstat genom en utbrytning ur delstaten Southern Nations, Nationalities, and Peoples' Region. Sidama är majoritetsfolk i södern och har länge velat ha en egen delstat, med kontroll över skatter, skolor, polis, vård och annan samhällsservice. Premiärminister Abiy, vars reformpolitik väckte frågan till liv, gratulerar sidama för en "fredlig och demokratisk" folkomröstning. Bedömare befarar dock att sidamas utbrytning kan leda till att andra folkgrupper också vill ha en egen delstat och att den etniska oron i landet därmed kan öka ytterligare. Etiopien har idag nio delstater. Sidama kommer att bli den tionde. Processen att bilda en ny delstat väntas dock bli en utdragen process.

    • Oktober

    • Över ett 80-tal döda i våldsutbrott i Oromia

      Åttiosex människor dödas under tre dagar med start den 23 oktober i våldsamma motsättningar i Addis Abeba och delstaten Oromia. Utlösande faktor är en konflikt inom oromofolket. Det är anhängare till Jawar Muhammed (oromier, medieentreprenör och tidigare anförvant till Abiy) som går ut på gatorna i Abiy-kritiska protester. Jawar riktar kritik mot premiärministern för "tilltagande auktoritärt styre" och anklagar regeringen för att ha försökt attackera Jawar fysiskt. Hundratals människor grips av polisen under och efter kravallerna. Enligt en regeringskälla är det "icke namngivna element" som motsätter sig Abiys reformpolitik som ligger bakom upploppet.

    • Abiy Ahmed får Nobels fredspris

      Nobels fredspris 2019 tilldelas premiärminister Abiy Ahmed för hans ansträngningar för att "uppnå fred och internationellt samarbete". Han får priset för att han var drivkraften bakom fredsavtalet med Eritrea 2018 samt för de demokratiska reformer han satt igång i sitt eget land. Abiy Ahmed blev premiärminister i april 2018 och är med sina 43 år Afrikas yngsta regeringschef.

    • Augusti

    • Ny vallag antas

      Parlamentet antar en ny vallag, som bland annat innebär att ett nationellt parti måste ha minst 10 000 medlemmar för att få delta i val och att ett regionalt parti måste ha minst 4 000 medlemmar. Statstjänstemän måste ”avgå tillfälligt” från sina tjänster om de ska kandidera i val, men de ska återfå sina anställningar om de förlorar. Val till de regionala församlingarna och det federala parlamentet är planerade till maj 2020. Premiärminister Abiy har sagt att valen 2020 är en milstolpe i den reformprocess han inledde i april 2018. Hittills har processen inneburit att politiska fångar frigivits, att förbjudna rörelser blivit politiska partier och att en fredsprocess med Eritrea pågår. En del bedömare varnar dock för att hålla val för tidigt på grund av de etniska konflikter som härjar i landet och som gjorde att Etiopien 2018 registrerade fler internflyktingar än något annat land. Andra anser att Etiopien först bör genomföra den planerade folkräkningen innan valen hålls.

    • Juli

    • Världsrekord i trädplantering

      Omkring 350 miljoner träd planteras i Etiopien under en enda dag. Planteringen är tänkt som en start på ett regeringsinitiativ för att förmå varje etiopier att plantera minst 40 träd var. Därmed skulle landet under sommaren få 4 miljarder nya träd. Andelen skogsklädd mark i landet har minskat från 35 procent i början av 1900-talet till 4 procent idag. Orsaken till skogsdöden är torka, sannolikt förvärrad av klimatförändringarna. Det tidigare rekordet för antalet träd planterade på en enda dag i ett land hölls av Indien med 50 miljoner.

    • Militären tar över ansvaret för säkerheten i södern

      Militären och den federala polisen tar över ansvaret för säkerheten i landets södra region, där tiotals människor dödats i våldsamheter de senaste dagarna. Oroligheterna har sitt ursprung i majoritetsfolket sidamas försök att skapa en ny, delvis självstyrande stat i södern. Den södra regionen utgörs av en rad olika folkslag. Enligt författningen har regeringen skyldighet att inom ett år genomföra en folkomröstning om självstyre om någon av landets nio regioner begär det. Sidama begärde detta i juli förra året. Eftersom ingen folkomröstning ännu hållits hotar sidama att ensidigt utropa en ny stat. Oroligheterna uppstår när sidama-ledarna efter samtal med regeringen i Addis Abeba väljer att avvakta med självständighetsförklaringen.

    • Juni

    • Kuppförsök i Amhara avvärjs

      Fem politiska eller militära ledare dödas i vad som av regeringen i Addis Abeba beskrivs som ett misslyckat kuppförsök mot de styrande i regionen Amhara i norra Etiopien. Bland de döda finns Amharas guvernör och en medarbetare till denne samt Etiopiens arméstabschef, som dödas i ett samtida attentat i huvudstaden. Amharas säkerhetschef Asaminew Tsige tros ligga bakom dåden. Han frigavs förra året efter att ha suttit fängslad för en misslyckad kupp 2009. I jakten på gärningsmännen skjuts general Asamnew Tsige ihjäl. Närmare 250 människor grips, varav ett 60-tal tillhör det regionala oppositionspartiet Amharas nationella rörelse. Några veckor senare utnämns en av premiärminister Abiys närmaste säkerhetsrådgivare till ny guvernör för Amhara.

    • Folkräkningen skjuts upp ett år

      Parlamentet skjuter upp den nationella folkräkningen i ytterligare ett år. Den skulle ha genomförts redan 2017. Orsaken är de stora flyktingströmmarna i landet till följd av etnisk och politisk oro. Folkräkningen är känslig eftersom den ska utgöra grunden för valkretsindelningen i kommande val samt gränsdragningen mellan landets regioner (se Politiskt system).

    • Maj

    • Byar ödelagda av milis

      En milisgrupp från regionen Amhara har i stort sett ödelagt två byar i grannregionen Benishangul-Gumuz, enligt en talesman för regeringen. Ett 80-tal människor har vårdats för skador orsakade vid milisens angrepp. Soldater har placerats ut i båda regionerna, där våldsamheter mellan etniska grupper har trappats upp under de senaste veckorna.

    • Februari

    • ONLF-rebeller återintegreras

      Omkring 1 700 före detta ONLF-soldater återintegreras formellt vid en ceremoni i staden Jijiga i östra Etiopien. De kan välja mellan att återgå till ett civilt liv eller integreras i den federala armén eller en regional styrka. ONLF-soldaterna uppehöll sig i Eritrea fram till november 2018 då de kunde återvända hem efter att ha ingått ett fredsavtal med regeringen (se November 2018).

    • Januari

    • Över 13 000 har beviljats amnesti

      Riksåklagaren meddelar att fler än 13 000 människor har fått amnesti i enlighet med en lag som antogs sommaren 2018. Lagen ger individer och grupper som antingen utreds eller har dömts för landsförräderi, väpnat uppror eller brott mot grundlagen rätt att ansöka om straffrihet (se Juli 2018).

    • Ny generös flyktinglag

      En ny lag stiftas som ger Etiopiens närmare en miljon flyktingar rätt att arbeta, bo, utbilda sig och skaffa bankkonto var som helst i landet. Etiopien är det afrikanska land som hyser näst flest flyktingar efter Uganda.

    • OLF-fraktion härjar i västra Oromia

      Regeringen beordrar ut militären för att hantera situationen i Kellem Wollega i Oromia längst västerut i landet. Där har en väpnad fraktion av gerillagruppen OLF börjat råna banker, attackera och våldta invånare samt spärra av vägar. OLF återvände till Etiopien i mitten av 2018 efter att ha ingått ett fredsavtal med Abiy-regeringen som därmed lagligförklarade gruppen. I december anklagade OLF regeringen för att ha brutit fredsavtalet och delar av rörelsen tog åter till vapen. Sedan dess har över 830 OLF-medlemmar gripits. Samtidigt pågår våldsamma sammandrabbningar i östra Etiopien mellan afarer och somalier. Konflikten där leder till att huvudvägen till handelshamnen i Djibouti blockeras under en period och allvarlig bränslebrist uppstår i bland annat Addis Abeba. Det etniska våldet blossade upp efter att Abiy tillträdde som premiärminister den 14 april 2018 och inledde ett omfattande reformprogram. I programmet ingår att sluta fred med en rad etniska gerillagrupper, varav många fått lov att återvända till Etiopien.  Omkring 1,4 miljoner invånare har tvingats fly undan oroligheter sedan våren 2018.

  • 2018

    • December

    • Råd för försoning bildas

      Etiopien inrättar ett försoningsråd för att hitta en lösning på de etniska motsättningarna och få ett slut på det etniskt motiverade våldet. Enligt FN har minst 2,4 miljoner människor drivits på flykt undan etniskt våld i Etiopien sedan premiärminister Abiy inledde sin reformpolitik våren 2018.

    • Oromoer och somalier drabbar samman

      Ett 20-tal människor dödas och runt 60 skadas i våldsamma sammandrabbningar mellan oromoer och somalier i södra Etiopien, på gränsen till Kenya. Oroligheterna utbryter i ett område som både oromoer och somalier gör anspråk på, och de två folkgrupperna utkämpar regelbundet strider där. 2017 drevs över en miljon människor i området från sina hem på grund av det etniska våldet.

    • Första Bilfria dagen

      På Etiopiens första Bilfria dag spärras huvudleder av och tusentals människor i sju städer lämnar bilen hemma och promenerar istället. Tanken är att Bilfria dagen ska upprepas sista söndagen i varje månad med målet att minska utsläppen och lyfta fram en hälsosammare livsstil.

    • November

    • Oppositionsledare blir chef för valmyndigheten

      Oppositionsledaren Birtukan Mideksa, som nyligen återvände till Etiopien efter många år i exil (se December 2010), utses till chef för valmyndigheten som har ansvaret att organisera de allmänna valen 2020. Premiärminister Abiy har lovat att valen 2020 ska bli fria och rättvisa. Mideksa var en av ledarna under demonstrationerna efter det omstridda valet 2005. Hon fängslades, men benådades och lämnade 2010 landet.

    • Oktober

    • Oroligt i Oromia

      Säkerhetsstyrkor drabbar samman med OLF-rebeller i Oromia under flera dagar. En OLF-ledare som nyligen återvänt från Eritrea hindras av sina egna anhängare från att resa i regionen, eftersom de befarar att ledaren tänker resa runt och förespråka avväpning.

    • Första kvinnliga statschefen

      Parlamentet väljer Sahle-Work Zewde till ny president. Hon blir därmed Etiopiens första kvinnliga statschef. Zewde är diplomat med lång erfarenhet av arbete inom FN.

    • Presidenten avgår

      Efter diskussioner inom den regerande koalitionen EPRDF meddelar president Mulatu Teshome sin avgång. Några skäl till avgången uppges inte. Tushome har varit president i fem år. Hans mandatperiod är sex år. Etiopiens president har i huvudsak en ceremoniell roll, medan regeringen har den verkställande makten.

    • Fredsavtal med ONLF

      Regeringen undertecknar ett fredsavtal med separatistiska ONLF. Därmed är drygt tre decennier av uppror i landets somaliska, östra del formellt över. ONLF bildades 1984 för att slåss för självbestämmande för somalifolket (se Politiskt system). ONLF ska nu ägna sig åt fredlig kamp för somalierna. I juli togs ONLF bort från Etiopiens lista över terroristgrupper. En månad senare utlyste OMLF en ensidig vapenvila.

    • Hälften kvinnor i regeringen

      Premiärminister Abiy skalar ner sin regering till 20 medlemmar. Hälften av ministrarna är kvinnor, däribland försvarsministern och ministern för ett nyinrättat fredsdepartement under vilket såväl poliskåren som underrättelsetjänsterna sorterar. Den nya försvarsministern Aisha Muhammed kommer från den fattiga regionen Afar och har tidigare innehaft andra ministerposter. Fredsminister Muferiat Kamil är före detta talman för parlamentet. Abiys gamla regering hade 28 ministrar, varav fem kvinnor.

    • Flyglinje öppnas till Somalia

      En linje för direktflyg mellan Addis Abeba och Mogadishu i Somalia öppnas, efter att ha varit nedlagd i 41 år. Sträckan ska trafikeras fyra gånger per vecka. Den nya flyglinjen är en del av Etiopiens närmande till grannländerna på Afrikas horn. Somalia och Etiopien har vid flera tillfällen utkämpat strider om rätten till olika landområden.

    • Tigreanska rebeller återvänder

      Som en del av fredsavtalet med Eritrea återvänder omkring 2 000 medlemmar av rebellgruppen Tigreanernas demokratiska rörelse (TPDM) till Etiopien från Eritrea. TPDM bildades 2001 som en följd av gränskriget mellan 1998 och 2000.

    • Starkt stöd för Abiy inom EPRDF

      På en partikongress väljer Etiopiens regerande partiallians EPRDF om premiärminister Abiy Ahmed som partiordförande med 176 ja-röster mot 1 nej-röst. Omröstningen visar att Abiy har starkt stöd i EPRDF för sin reformpolitik samt fredsprocessen med Eritrea.

    • September

    • Våldet sprider sig i landet

      Det upptrappade våldet i delar av landet fortsätter när ungdomar från olika etniska grupper drabbar samman i ett område på gränsen mellan delstaterna Oromia i mellersta Etiopien och Benishangul-Gumuz i väster. Ungdomarna slåss mot varandra med stenar och knivar, och minst 44 människor dödas enligt statliga medier. Oroligheterna bryter ut den 26 september när offentliganställda i Benishangul-Gumuz dödas av okända gärningsmän. Under den vecka som följer flyr omkring 70 000 invånare undan våldet enligt FN-organet Ocha. Militären kallas in för att lugna ned situationen. Minst 58 människor dödas under september månad i Addis Abeba med omnejd i våld mellan oromo och minoritetsfolk. I söder uppges våld mellan oromo och minoriteten gedeo ha tvingat närmare en miljon människor på flykt inom landet.

    • Nytt avtal med Eritrea

      Som ett steg i fredsprocessen mellan Etiopien och Eritrea undertecknar de två ländernas ledare ett avtal i Jeddah i Saudiarabien med syftet att stärka vapenvilan och säkerheten i regionen. Med vid ceremonin finns bland andra FN-chefen Antonio Guterres.

    • Våld utbryter i Addis Abeba

      Upplopp pågår i två dagar i Addis Abeba och vissa förorter. Minst 23 människor dödas (enligt statliga medier; enligt Amnesty International är dödssiffran 58), bland annat i sammandrabbningar med kravallpolis. Landets polischef medger att fem personer skjutits ihjäl av polisen. En dag senare strömmar demonstranter (mestadels unga män) ut på huvudstadens gator i protest mot polisens agerande. De spärrar av vägar och tvingar butiker att stänga. Helgens upplopp är ett av flera som inträffat sedan Abiy-regeringen inledde sin reformpolitik i april. Enligt regeringen är kravallerna organiserade och har som syfte att sabotera regeringens reformer och fredsprocessen med Eritrea. Det folkliga missnöjet med att Abiy inte lyckas stävja våldsutbrotten tycks växa. Enligt många Addis Abeba-bor rör det sig om attacker organiserade av oromo mot minoriteter från södra Etiopien. Kravallerna utbryter strax efter det att ledare för oromogerillan OLF återvänt till landet och många oromo rest till staden för att välkomna dem hem (se September 2018). Sammantaget grips omkring 3 000 människor i Addis Abeba med förorter under helgen enligt stadens polischef. Vissa bedömare anser att våldsamheterna har etniska motiv medan andra pekar på att de organiseras av krafter som motsätter sig Abiys reformagenda.

    • OLF-krigare återvänder

      Tiotusentals människor välkomnar ledande företrädare för den tidigare förbjudna motståndsgruppen OLF när de återvänder till Etiopien efter att ha slutit fred med Abiy-regeringen (se Augusti 2018). I juli hävde regeringen terroriststämpel på gruppen. Fler än 1 300 OLF-krigare har sedan dess återvänt hem från Eritrea och ska nu föra en ”fredlig kamp” för oromofolket. Även den tidigare förbjudna gruppen Ginbot 7 har återvänt efter liknande uppgörelser med regeringen. Abiy är själv oromo.

    • Gränsen till Eritrea öppnas

      En viktig gränsövergång öppnas mellan Etiopien och Eritrea. Övergången vid Burre stängdes vid krigsutbrottet 1998. Gränsövergången ger Etiopien tillgång till hamnen i Assab.

    • Oppositionsledare återvänder från exilen

      Berhanu Nega, som ledde den väpnade oppositionsgruppen Ginbot 7, återvänder till Etiopien efter ett drygt årtionde i exil. I juli 2018 hävde regeringen terroriststämpeln mot gruppen. Berhanu säger nu att han vill bidra till Abiys reformprocess med fredliga medel.

    • Augusti

    • Somali-ledare grips

      Polis griper Abdi Mohamed Omar, vanligtvis kallad Abdi Iley, före detta ledare för Etiopiens somaliska region. Det sker efter oroligheter i Jijiga, huvudstad i regionen, och andra närbelägna städer. Abdi Mohamed Omar anklagas för grova människorättsbrott och för att ha eldat på etniska konflikter. Han tvingades bort från sin post den 6 augusti sedan våldsamheterna blossat upp i Jijiga. Minst 20 människor dödades och tusentals tvingades fly då mobbar angrep personer som tillhör etniska minoriteter. Flera ortodoxa kyrkor brändes ned och fem präster mördades. 

    • "Fria val som planerat 2020"

      Abiy Ahmed säger vid en presskonferens att parlamentsvalet år 2020 inte kommer att försenas på grund av hans reformprogram. Han betonar att hans parti, EPRDF, kommer att lämna ifrån sig makten om det förlorar valet, att valet kommer att vara "helt demokratiskt" samt att steg har vidtagits för en opartisk valkommission. Enligt premiärministern har IMF utlovat 1 miljard dollar i stöd till reformarbetet, som  i mycket handlar om att minska statens inflytande, inte minst över ekonomin. Åtgärder ska också, enligt premiärministern, vidtas för att skapa ökat utrymme för oppositionen.

    • Avtal med OLF

      Regeringen ingår ett avtal med gerillagruppen Oromos befrielsefront (OLF) om att ”upphöra med fiendskapen”. OLF var från 2014 till juni 2018 stämplat av Addis Abeba som en terroristorganisation.

    • Eritrean Airlines flyger till Addis Abeba

      Eritreas nationella flygbolag Eritrean Airlines gör sin första kommersiella flygning till Etiopien på 20 år när deras plan landar i Addis Abeba. Med på planet finns Eritreas turistminister och landets transportminister.

    • Juli

    • Amnesti för politiska fångar

      Parlamentet klubbar igenom en amnesti för politiska fångar, varav tusentals har släppts fria sedan premiärminister Abiy kom till makten i april. Den nya lagen om straffrihet gäller individer och grupper som antingen utreds eller har dömts för landsförräderi, väpnat uppror eller brott mot grundlagen.

    • Flygtrafiken till Eritrea återupptas

      Den första flygningen mellan Etiopien och Eritrea på 20 år genomförs när Ethiopian Airlines lyfter från Addis Abebas flygplats. Flygplanet blir snabbt fullbokat och en extra flygning görs senare samma dag. Rutten ska trafikeras dagligen. Den återupptagna flygtrafiken mellan de två länderna ingår i den överenskommelse om fred och försoning som nyligen ingicks mellan Etiopien och Eritrea. Många familjemedlemmar och vänner som skilts åt under krigstillståndet kan nu återse varandra.

    • Eritrea öppnar sin ambassad

      Premiärminister Abiy och Eritreas president Isaias är närvarande när den eritreanska ambassaden i Addis Abeba åter öppnas efter att ha varit stängd sedan krigsutbrottet 1998.

    • Historiskt besök av Eritreas president

      Eritreas president Isaias Afwerki besöker Addis Abeba för första gången sedan gränskriget utbröt 1998. Besöket beskrivs som historiskt och Isaias möts av såväl premiärminister Abiy som tusentals jublande etiopier som viftar med etiopiska och eritreanska flaggor. Under tredagarsbesöket ska de bägge ländernas ledare arbeta vidare på de överenskommelser som ingåtts de senaste dagarna.

    • Fredsavtal med Eritrea

      Kriget mellan Etiopien och Eritrea är över, tillkännager de två grannländerna i ett gemensamt uttalande. Vid ett möte i Eritreas huvudstad Asmara undertecknar premiärminister Abiy och Eritreas president Isaias den ”gemensamma deklarationen om fred och vänskap” enligt vilken ”krigstillståndet mellan länderna upphör och en ny tid av fred och vänskap tar vid”. Diplomatiska relationer ska nu återupprättas, och handelsförbindelser, transporter och kommunikationer ska etableras. Enligt eritreanska medier börjar Ethiopian Airlines flyga passagerare mellan Asmara och Addis Abeba om en vecka. Direkta telefonlinjer har öppnats för första gången på två årtionden. Etiopien har bett FN häva sanktionerna mot Eritrea, bland annat vapenembargot och reseförbuden för enskilda individer.

    • "Relationerna ska normaliseras"

      Premiärminister Abiy reser till Eritrea och fortsätter där försoningssamtalen med den eritreanska presidenten Isaias Afwerki. Efter mötet säger Abiy att de bägge ledarna har enats om att normalisera relationerna mellan länderna, öppna för flygtrafik, ge Etiopien tillgång till eritreanska hamnar samt införa rörelsefrihet över gränsen för invånarna. Länderna ska också öppna ambassader i varandras huvudstäder.

    • Fängelsechefer avskedas

      Premiärminister Abiy avskedar fem fängelsechefer som misstänks ha kränkt de mänskliga rättigheterna och begått tjänstefel. Abiy säger att fångarnas behov inte har tillgodosetts och att rättsutredningar ska inledas mot de sparkade cheferna. Regeringen har frigett tiotusentals fångar sedan Abiy blev premiärminister i april 2018.

    • Terrorstämpel på Ginbot 7, OLF och ONLF hävs

      På förslag av Abiy-regeringen upphäver det federala parlamentet terroriststämpeln på oppositionsgruppen Ginbot 7 samt separatiströrelserna OLF och ONLF (se Politiskt system).

    • Juni

    • "Flygtrafiken till Eritrea ska återupptas"

      Efter det historiska mötet med delegationen från Eritrea säger premiärminister Abyi till medier att Etiopien snart kommer att återuppta flygtrafiken till Eritrea.

    • Eritreansk delegation i Addis Abeba

      Etiopien tar emot en delegation av diplomater från Eritrea i Addis Abeba där företrädare för de två länderna diskuterar hur man ska gå vidare för att få ett definitivt slut på gränskonflikten.

    • Två döda i attentat mot Abyi

      Två människor dödas och 154 skadas när en granat kastas in på ett folkfyllt torg i Addis Abeba där premiärminister Abyi håller ett tal om sitt nya politiska reformprogram inför tiotusentals åhörare. Ett 30-tal personer grips, däribland nio poliser som misstänks ha försummat säkerheten vid manifestationen.

    • "Ginbot 7 slutar med väpnade attacker"

      Den förbjudna, terroriststämplade oppositionsgruppen Ginbot 7 meddelar att den upphör med väpnade attacker i landet till följd av premiärminister Abyis reformprogram. Abyi har lovat ekonomiska reformer och förbättrade relationer till Eritrea. Han har sedan sitt tillträde i april frigett en rad fängslade oliktänkande, däribland Andargachew Tsige, en av Ginbot 7:s högsta ledare.

    • Eritrea sänder en delegation till Etiopien

      I en första kommentar efter Etiopiens tillkännagivande om att regeringen i Addis Abeba fullt ut ska följa FN-kommissionens beslut om gränsdragningen i samband med fredsavtalet 2000, säger Eritreas president Afwerki att hans regering ska sända en delegation till Etiopien för att parterna ska kunna tala direkt med varandra om händelseutvecklingen.

    • Närmande till Somalia

      Premiärminister Abiy besöker Somalias huvudstad Mogadishu, där han välkomnas av landets president Mohamed Abdullahi Mohamed. De bägge ledarna talar om ekonomiskt samarbete och olika satsningar på infrastruktur. Känsligare ämnen som Etiopiens medverkan i AU-styrkan Amisom i Somalia, eller den paramilitära Liyu-styrkan som begår grova människorättsbrott i Ogaden, tas inte upp.

    • Framgång i konflikt med Egypten

      Vid ett möte med Egyptens president al-Sisi i Kairo garanterar premiärminister Abiy Ahmed att det enorma bygget av Stora etiopiska renässansdammen vid Blå Nilen inte ska påverka vattentillgången nedströms i Egypten. Efter mötet friger Egypten 32 etiopiska fångar och låter hem återvända till hemlandet i samma flygplan som premiärminister Abiy Ahmed.

    • Protester i Badme

      Omkring 25 000 invånare i Badme med omnejd går ut i fredliga demonstrationer mot den etiopiska regeringens beslut att följa gränskommissionens utslag från 2002 om att Badme tillhör Eritrea.

    • Abiy: "gränskonflikten ska avslutas"

      Premiärminister Abiy Ahmed meddelar att Etiopien avser att sätta punkt för gränskonflikten med Eritrea och fullt ut leva upp till den FN-stödda gränskommissionens beslut efter krigsslutet 2000. Flera andra reformer utlovas också, däribland att centrala delar av ekonomin ska öppnas upp för utländska investeringar. Samtidigt upphäver parlamentet också det undantagstillstånd som enligt tidigare beslut skulle ha rått i ett par månader till.

    • Maj

    • Ginbot 7-ledare frigiven

      Andargachew Tsige, högt uppsatt ledare för den förbjudna och terroriststämplade oppositionsgruppen Ginbot 7, benådas "under speciella omständigheter". Under veckan som gått har 575 andra fångar benådats av samma skäl. Andargachew Tsige satt fängslad, anklagad för att ha planerat terrordåd (se Juli 2014). Flera tusen fångar har frigivits ur etiopiska fängelser sedan början av året.

    • April

    • Abiy besöker Djibouti

      Premiärminister Abiy Ahmed besöker Djibouti på sin första utlandsresa som regeringschef. Med grannlandets makthavare diskuterar han regional säkerhet och handel.

    • Abiy förnyar sin regering

      Premiärminister Abiy Ahmed ombildar sin regering. Av de 16 ministrarna är 10 helt nya som regeringsmedlemmar. Ombildningen är ett försök från Abiys sida att stärka förtroendet för regeringen efter två år av återkommande protester mot EPRDF-koalitionen, med hundratals döda som följd. Samma dag väljer det EPRDF-dominerade parlamentet sin första kvinnliga talman, Muferait Kemil, tidigare minister med ansvar för kvinnors rättigheter.

    • Abiy blir premiärminister

      EPRDF:s nyvalde ordförande  Abiy Ahmed Ali tillträder posten som premiärminister. Därmed får landet för första gången under EPRDF:s 27 år långa styre en regeringschef som är oromo. I sitt installationstal anslår Abiy en försonlig ton och håller ut en olivkvist till både oppositionen och till grannlandet Eritrea. Han levererar också en ursäkt till dem som skadats under de senaste årens regeringsfientliga protester.

    • Mars

    • Etiopien vill ha egen flotta

      När Frankrikes president Macron besöker Etiopien undertecknar de två länderna ett avtal om djupare försvarssamarbete. Bland annat ska Frankrike hjälpa Etiopien att utveckla en egen flotta. Det är inte klart var den etiopiska flottan ska ligga, men hamnen i Djibouti är en sannolik plats. Utvecklandet av en flotta ingår i premiärminister Abiys vision om ett mer integrerat Afrikas horn med en växande internationell handel. Då måste handelsfartygen skyddas från pirater. Etiopien skrotade sin tidigare flotta när Eritrea blev självständigt 1993 och Etiopien förlorade sin kust.

    • Fler än 1 100 gripna under undantagstillståndet

      Statliga medier rapporterar att fler än 1 100 människor gripits för brott mot det undantagstillstånd infördes i mitten av februari. Enligt en talesman för det organ som övervakar undantagstillståndet ska de gripna ha gjort sig skyldiga till allehanda brott så som mordbrand och brott mot vapenlagarna. 

    • Abiy blir ledare för EPRDF

      Den 42-årige oromoern Abiy Ahmed Ali väljs till ordförande för den maktbärande partialliansen EPRDF. Han blir den förste oromoern på denna mycket viktiga politiska post.

    • Frisläppta dissidenter häktas igen

      Polisen griper elva välkända dissidenter, däribland Eskinder Nega och  Andualem Atrage som frigavs i en stor amnesti i februari. De elva togs av polis när de bevistade en tillställning för att fira de tidigare frigivningarna. Enligt polisen saknade de gripna tillstånd för tillställningen och de hade också skyltat med en utgången version av den etiopiska flaggan som är populär bland regeringskritiker. Efter tio dagar i häkte släpps fångarna.

    • Avtal om frihandel i Afrika

      Etiopien är ett av 44 länder som undertecknar ett frihandelsavtal vid Afrikanska unionens toppmöte i Rwanda. Avtalet måste ratificeras på nationell nivå innan frihandelsområdet AFCFTA kan bli verklighet men det ses som ett historiskt viktigt steg mot ökat handelsutbyte inom Afrika.

    • Februari

    • Regeringschefen avgår – undantagstillstånd införs

      Premiärminister Hailemariam Desalegn meddelar att han avgår. Han säger att han arbetat hårt för att lösa Etiopiens problem och att han ser sin avgång som en del av lösningen. Hailemariam Desalegn meddelar att han kommer att stanna på sin post tills en efterträdare är utsedd. Några timmar efter Hailemariam Desalegns besked utlyser myndigheterna ett sex månader långt undantagstillstånd för att förhindra "kaos". En ny regeringschef väntas bli utsedd när den regerande koalitionen EPRDF håller kongress i mars. 

    • Demonstranter kräver att fångar friges

      Oromofolket inleder en tre dagar lång strejk för att sätta tryck på myndigheterna att verkligen släppa de oppositionspolitiker som benådats några dagar tidigare. Stenkastande demonstranter blockerar tillfartsvägarna till huvudstaden. Strejken avblåses efter en dag då fångarna friges.  

    • Hundratals regimkritiker benådas

      Riksåklagaren benådar över 700 fångar, bland dem bloggaren Eskinder Nega och politikern Andualem Aragie, som är vice ordförande för oppositionspartiet Enighet för demokrati och rättvisa (UDJ). Fyra dagar senare, den 12 februari, frias Beleka Gerba, en annan framträdande oppositionspolitiker. Gerba är generalsekreterare för Oromos federalistkongress (OFC). Han dömdes 2012 till åtta års fängelse, anklagad för samröre med rebellgruppen Oromos befrielsefront (OLF). Nega och Aragie var dömda till 18 års fängelse respektive livstid för samröre med en annan förbjuden rörelse, Ginbot 7. Alla tre släpps från fängelset i mitten av månaden.

    • "Runt en miljon på flykt undan strider"

      FN:s organ för migration, IOM, uppger att runt en miljon människor har tvingats på flykt undan de strider som med jämna mellanrum blossar upp mellan oromo- och somalifolken i östra delen av landet. Konflikten gäller rätten till mark längs gränsen mellan delstaterna Oromia och Somali. 

    • Januari

    • Hundratals fångar släpps

      Oppositionspolitikern Merera Gudina släpps fri från fängelset sedan myndigheterna lagt ned åtalet mot honom och över 500 andra fångar. Frisläppandet är första steget av den amnesti för fängslade politiker som premiärminister Hailemariam Desalegn utlovade i början av januari. Enligt Hailemariam är syftet att "förbättra den nationella sammanhållningen och vidga den demokratiska plattformen".

  • 2017

    • December

    • Fortsatt våld kräver över 60 liv

      EU kräver en oberoende undersökning för att stävja våldet mellan oromo- och somalifolken. Enligt tjänstemän har minst 61 människor dödats i nya våldsutbrott unde den gångna veckan. Båda sidor anklagar varandra för att ha startat våldsamheterna som har sitt ursprung i markstrider. I ett TV-sänt tal till nationen beklagar premiärminister Hailemariam Desalegn våldsamheterna och kallar dem "massmord".

    • November

    • Konflikten oromo-somali blossar upp igen

      Statliga medier meddelar att mer än 20 personer har dödats i nya strider mellan oromo och somalifolken den senaste veckan. I september dödades hundratals personer och tiotusentals drevs på flykt när de allvarligaste striderna på flera år bröt ut på gränsen mellan delstaterna Oromia och Somali. Konflikten gäller vem som har rätt till marken längs gränsen mellan delstaterna.  

    • Oktober

    • Nya protester i Oromia-regionen

      Nya protester mot regeringen bryter ut i Oromia-regionen och rapporteras pågå en dryg vecka. Demonstranter bränner bland annat fordon och säkerhetsstyrkorna svarar med våld. Civila ska ha drabbats enligt analystjänsten Global Insight Daily Analysis som dock inte nämner några siffror över eventuellt dödade eller skadade.

    • Valutan devalveras

      Nationalbanken devalverar valutan birr med 15 procent. Samtidigt höjs styrräntan med två procentenheter till 7 procent. Enligt banken sker detta för att kontrollera inflationstrycket och främja exporten. I september var inflationstakten 10,8 procent på årsbasis. Etiopien har en av de snabbast växande ekonomierna i Afrika med en beräknad tillväxt på 9 procent för budgetåret 2016-2017. Tillväxten beror i hög grad på stora offentliga investeringar i vattenkraft och annan infrastruktur.

    • Parlamentets talman avgår

      Talmannen i parlamentets underhus, Abadula Gemeda, meddelar att han avgår. Gemeda är högt uppsatt medlem av Oromofolkets demokratiska organisation (OPDO), som är ett av de fyra partierna inom den regerande fronten EPRDF. Han förklarar avgången med den brist på respekt han anser att EPRDF visat oromofolket och OPDO i samband med oroligheter under 2015 och 2016.

    • September

    • Nya strider mellan oromo och somali

      Ett två veckor långt våldsutbrott mellan oromo- och somalifolken kräver enligt myndigheterna hundratals liv och sänder tiotusentals människor på flykt. En regeringstalesman uppger att striderna utlöstes då säkerhetsstyrkor från Somaliregionen den 11 september grep och dödade två tjänstemän i regionen Oromia. Striderna är de allvarligaste på flera år. Oromo och somali har i årtal tvistat om vem som äger jordbruksmarken längs gränsen mellan regionerna (se även Augusti 2017).

    • Augusti

    • Blodiga strider i Oromia

      Omkring 65 människor dödas i sammanstötningar i Oromia-regionen mellan lokala beväpnade grupper och specialpolis från grannregionen Somali. Konflikten mellan landets två största folkgrupper, oromo och somali, har ökat i frekvens och intensitet under året. De strider som nu utbryter pågår i flera dagar. Konflikten gäller vem som har rätt att bruka marken i omtvistade områden längs gränsen mellan regionerna. 

    • Undantagstillståndet hävt

      Med hänvisning till att situationen i landet stabiliserats häver myndigheterna de undantagslagar som rått sedan oktober 2016.

    • Maj

    • 6,5 års fängelse för oppositionspolitiker

      Yonatan Tesfaye, tidigare talesperson för Blå partiet, döms till fängelse i sex och ett halvt år för "uppmuntran till terrorism". Han har suttit häktad sedan december 2015, då han greps efter att på Facebook ha anklagat regeringen för att ha "använt våld mot folket istället för att ägna sig åt en fredlig diskussion med allmänheten".

    • Etiopisk chef för WHO

      Etiopiens förra hälsovårdsminister Tedros Adhanom väljs till chef för Världshälsoorganisationen WHO. Den 1 juli efterträder han Margaret Chan. Det viktiga FN-organet har länge ansetts vara i behov av reformer. WHO har fått hård kritik för sitt senfärdiga agerande under ebolaepidemin i Västafrika från 2013.

    • FN manar till frigivningar

      FN:s människorättskommissarie Zeid Ra'ad al-Hussein uppmanar etiopiska regeringen att frige fångar och minska användandet av antiterrorlagar. Zeid säger att massgripandena efter oroligheterna 2016 väcker tvivel om att alla verkligen är skyldiga till brott. Han ifrågasätter också åklagarnas motiv för att rutinmässigt åberopa antiterrorlagar mot bloggare och oppositionella aktivister. Zeid beklagar också att han inte fått besöka de platser där protester förekommit

    • Mars

    • Undantagslagar förlängs

      Parlamentet godkänner att undantagstillståndet som utropades i oktober förlängs med ytterligare fyra månader. Försvarsminister säger att det ska ge myndigheterna möjlighet att "helt återupprätta lugn och ordning".

    • Sopor begraver slumområde

      Ett helt slumområde begravs av avskräde när Etiopiens största soptipp i Koshe i Addis Abeba rasar. Efter fyra dagar rapporteras 113 människor ha påträffats döda. Enligt kommunikationsministern är de flesta offren kvinnor. Regeringen lovar att de överlevande ska få nya bostäder i ett säkrare område.

    • Oppositionella åtalas

      Regeringen väcker åtal mot tre oppositionsaktivister för uppvigling till kravaller, förstörelse av egendom och kuppförberedelser. Den ende som kan ställas inför rätta är Merera Gudina, som greps i december efter en resa till Europa. De båda övriga, Jawar Mohammed och Berhanu Negra, lever i landsflykt. Negra är redan dömd till döden efter en annan rättegång. Samtliga är aktiva för oromofolkets rättigheter.

    • Januari

    • Tio tusen fångar benådas

      Statliga medier rapporterar att omkring 10 000 av de dokumenterade 11 000 fångar som satts i förvar i Oromia under undantagstillståndet har benådats.

  • 2016

    • December

    • Jättelik damm invigs

      Den omdiskuterade kraftverksdammen Gibe III invigs. Därmed fullbordas det stora vattenkraftprojektet Gilgel Gibe vid Omofloden. Gibe III är en av Afrikas största dammar och beräknas vid full drift producera tillräckligt med elektricitet för att Etiopien ska kunna exportera el till bland annat Kenya. Miljöaktivister och människorättsgrupper befarar att projektet ska leda till kraftigt minskad vattentillförsel till områdena nedströms, där hundratusentals människors uppehälle hotas (se Naturtillgångar, energi och miljö).

    • Oppositionsledare grips

      Merera Gudina, ordförande för Oromos federalistkongress, grips kort efter återkomsten från Europa, där han offentligt kritiserat undantagstillståndet i Etiopien. Merera Gudina har bland annat talat inför EU-parlamentet i Bryssel. En av åhörarna var Berhanu Nega, ledare för den förbjudna gruppen Ginbot 7, som har som mål att störta Etiopiens regering med våld.

    • November

    • Fler än 11 600 gripna

      Fler än 11 600 människor har gripits sedan undantagstillstånd infördes i oktober 2016, enligt statliga medier. De gripna misstänks för allt från mord och väpnade angrepp mot säkerhetsstyrkorna till att ha hindrat trafiken. Det framgår inte hur många av de gripna som har frigivits.

    • Regeringen ombildas

      Premiärminister Desalegn stuvar om i regeringen med avsikten att bredda dess etniska representation. Två representanter för folkgruppen oromo utnämns till utrikes- respektive kommunikationsminister och ersätter två tigreaner som hade posterna förut. Bara nio av den gamla regeringens 30 medlemmar får behålla sina uppdrag. Könsfördelningen är dock fortfarande sned; bara tre kvinnor har ministerposter.

    • Oktober

    • De flesta gripna friges

      Omkring 2 000 av dem som gripits sedan undantagstillstånd infördes har frigivits, meddelar statskontrollerade medier. De försätts på fri fot efter "undervisning och rådgivning". 

    • Tusentals grips för våldsamheter

      Omkring 2 600 människor har gripits sedan undantagstillståndet infördes. Runt 1 000 av dem har gripits i Addis Abeba med omnejd, de flesta övriga i Oromia och Amhara, enligt regeringen. Alla misstänks för delaktighet i våldsamheter.

    • Medie- och rörelsefriheten inskränks

      Regeringen meddelar att en rad inskränkningar i den personliga friheten gäller under undantagstillståndet. Utländska diplomater får inte resa längre än fyra mil från Addis Abeba. Det blir förbjudet att ta in TV-sändningar från etiopiska organisationer baserade utomlands och att länka innehåll från sådana TV-stationer till sociala medier. Mobilsurfande har stoppats i nästan hela landet. Runt alla fabriker, jordbruk och statliga institutioner råder tolv timmars nattligt utegångsförbud, och det är förbjudet att bära vapen inom en fem mil bred zon längs landets gränser, liksom i ett område längs alla större vägar. Politiska partier får inte sända ut pressmeddelanden "som uppviglar till våld" och religiösa ledare får inte göra politiska uttalanden.

    • Regeringen lovar nytt valsystem

      Premiärminister Hailemariam Desalegn meddelar att han planerar att göra om landets valsystem så att parlamentet får en bredare sammansättning. I de senaste valen har regeringspartiet och dess allierade vunnit alla mandat. 

    • Undantagstillstånd införs

      I ett försök att stävja de regeringsfientliga protester som skakat landet sedan november 2015 utlyser regeringen undantagstillstånd i sex månader. Regeringen anklagar Eritrea och Egypten för att underblåsa protesterna bland folkgrupperna oromo och amhara som känner sig åsidosatta av den tigreandominerade regeringen. Oromo och amhara är landets största folkgrupper och omfattar tillsammans 60 procent av befolkningen. Människorättsexperter vid FN uppger att 600 demonstranter dödats under våldsvågen och kräver att regeringens agerande granskas av internationella utredare.

    • Tågen börjar rulla till Djibouti

      Den nya järnvägen mellan Addis Abeba och hamnen i Djibouti tas i bruk. Förhoppningen är att järnvägen, som byggts med kinesisk hjälp, ska ge ett ekonomiskt uppsving i båda länderna. Hittills har 90 procent av det kustlösa Etiopiens utrikeshandel gått med lastbil till och från Djibouti, en tidsödande resa på dåliga vägar.

    • Många dödade vid festival

      Mer än 50 människor trampas ihjäl när kaos uppstår vid en religiös festival för oromofolket i staden Bishoftu öster om huvudstaden Addis Abeba. Panik bryter ut när polis och säkerhetsstyrkor med tårgas beskjuter deltagare som vid festivalen genomför en protest mot regeringen. Sjukhuskällor talar om minst 58 döda; ögonvittnen uppskattar att dödssiffran är betydligt högre. 

    • Augusti

    • Oppositionspolitiker gripna

      Polisen griper två ledare för ett politiskt parti som företräder folkgruppen agaw i den nordliga Amhara-provinsen. De gripna anklagas för att uppmuntrat till uppror mot regeringen. Företrädare för de gripna säger att anklagelserna är påhittade för att tysta oppositionen i Amhara. 

    • Protester i norr

      Tiotusentals amharier deltar i en demonstration mot regeringen i den nordliga staden Gondar, uppger lokala medier. Amharerna, som betraktar sig som diskriminerade av regeringen, har upprörts av ett beslut att ett distrikt i deras område ska överföras till den angränsande regionen Tigray. Amharerna är näst oromo Etiopiens största etniska grupp. 

    • Juni

    • HRW anklagar regeringen för demonstranters död

      Human Rights Watch (HRW) anklagar de etiopiska myndigheterna för att sedan november 2015 ha dödat minst 400 människor i samband med att regeringskritiska demonstrationer slagits ned. Organisationen hävdar också att tiotusentals människor har gripits under samma tid i Oromiaregionen (se December 2015). Regeringen avvisar anklagelserna och säger att siffrorna är "generöst tilltagna". HRW grundar sina uppgifter på intervjuer med mer än 125 personer som deltagit i protesterna eller på annat sätt drabbats av våldsamheterna. 

    • Hårda gränsstrider mot Eritrea

      Eritrea och Etiopien anklagar varandra för att ha gått till attack över den gemensamma gränsen i ett område kallat Tsorona. Flera hundra människor bedöms ha dödats i vad som beskrivs som de hårdaste sammanstötningarna sedan kriget 1998–2000. Eritrea hävdar att minst 200 etioper dödats och över 300 sårats. Etiopien anger inga siffror över förluster men hotar Eritrea med betydligt hårdare ingripande om striderna fortsätter. 

    • Bortrövade barn fria

      FN:s barnfond Unicef säger att 88 av 136 barn som rövades bort under räder, utförda av merlefolket från Sydsudan, in i Etiopien (se April 2016) har frigivits i Sydsudan och återförts hem. De flesta barnen är mellan tre och fem år gamla. Unicef säger att frigivningarna har skett efter förhandlingar med kidnapparna.

    • April

    • Många döda i räder från Sydsudan

      Regeringen säger att fler än 200 människor dödats och över 100 barn rövats bort när beväpnade män från den sydsudanesiska folkgruppen murle gjort räder in på etiopisk mark i den västliga regionen Gambella. Över 2 000 boskapsdjur ska också ha stulits. Attackerna ska ha riktats mot byar bebodda av nuerfolket, som lever på båda sidor av gränsen.

    • Januari

    • Planer för huvudstaden skrotas

      Protesterna mot planerna på att utöka Addis Abebas yta leder till att regeringen och myndigheterna i regionen Oromia drar tillbaka förslaget. Oroligheterna har enligt människorättsgrupper krävt uppemot 140 liv. 

  • 2015

    • December

    • Kritik mot säkerhetsstyrkor

      Flera människorättsgrupper, bland dem Amnesty International och Human Rights Watch, uppmanar regeringen att sätta stopp för säkerhetsstyrkornas hårda tillslag mot demonstranter. Enligt HRW har minst 75 människor dödats under de senaste veckornas protester mot planer på att utvidga huvudstaden Addis Abeba in i områden som av tradition tillhört folkgruppen oromo (Addis Abeba ligger i Oromiaregionen). Bland oromo finns en oro för att jordbruks- och betesmarker ska beslagtas av staten. 

    • Rädda Barnen varnar för svältkatastrof

      Rädda barnen vädjar till omvärlden om cirka 100 miljoner dollar för att hjälpa Etiopien att undvika en svältkatastrof. Landet lider enligt organisationen av sin svåraste torka på 50 år, delvis orsakad av väderfenomenet El Niño. Regeringen beräknar att 10,1 miljoner människor hotas av svår matbrist under 2016 och att över hälften av dem är barn. Etiopiska regeringen har anslagit 192 miljoner dollar till katastrofarbete.

    • Oktober

    • Terroristanklagade släpps

      Fyra bloggare och journalister som suttit häktade i 18 månader frias från anklagelser för terrorism. De var åtalade för att ha planerat attentat i samarbete med den USA-baserade oppositionsrörelsen Ginbot 7.

    • Premiärministern omvald

      Folkrepresentanternas råd, parlamentets underhus, väljer om premiärminister Hailemariam Desalegn för en andra mandatperiod. Han bildar en ny regering. 

    • Juli

    • USA:s president besöker landet

      Vid sitt besök i Etiopien lovordar Obama landet för dess insatser mot somaliska al-Shabaab, men han tillägger att de etiopiska ledarna har mycket att göra för att lära sig respektera de grundläggande mänskliga rättigheterna.

    • Flera journalister friges

      Några veckor innan USA:s president Barack Obama kommer på besök friges sex journalister som suttit fängslade i mer än ett år. En av dem, journalisten Reeyot Alemu, dömdes 2011 till 14 års fängelse, efter överklagande sänkt till fem år. Åtalen mot de övriga fem läggs ned.

    • Juni

    • EPRDF vinner alla mandat

      Den regerande alliansen EPRDF och några regionala stödpartier vinner samtliga mandat i parlamentsvalet som hölls i maj. EPRDF tar hem 500 mandat. I delstatsvalen får regeringsalliansen alla utom 21 av totalt 1 987 platser. De stödpartier som får plats i parlamentet är: Somalifolkets demokratiska parti (SPDP, 24 mandat), Benishangul-Gumuz-folkets demokratiska parti (BGPDP, 9), Afarernas nationella demokratiska parti (ANDP, 8) Gambelafolkets enhetliga demokratiska parti (GPUDM, 3), Hararis nationella förbund (NHL,1) och Argobafolkets demokratiska organisation (APDO, 1).

    • Nytt frihandelsavtal

      Etiopien och 25 andra länder enas om ett nytt frihandelsavtal, Tripartite Free Trade Area, som omfattar större delen av Afrika från Egypten i norr till Sydafrika i söder. Innan avtalet kan träda i kraft krävs dock förhandlingar och att överenskommelsen godkänns av ländernas parlament.

    • Ny järnväg invigs

      Premiärminister Hailemariam Desalegn deltar tillsammans med Djiboutis president Guellehi vid en ceremoni när den nya 75 mil långa järnvägen mellan ländernas huvudstäder invigs. Järnvägen som byggts med kinesisk finansiering minskar transporttiden från två dagar via landsvägarna till mindre än tio timmar.

    • Maj

    • Kritik mot parlamentsval

      Val hålls till parlamentet. Inför valet har Amnesty International i en kritisk rapport pekat på omfattande och systematiska övergrepp mot medborgarna. Ett stort antal medlemmar av registrerade politiska partier har gripits, liksom journalister, bloggare och regeringskritiker. Oberoende medier har tystats genom hot och lagar som beskär yttrandefriheten. Blå partiet uppger att mer än hälften av dess kandidater har vägrats registrering.

    • April

    • Landssorg efter IS-avrättningar

      Tre dagars landssorg utlyses sedan minst 30 etiopier dödats av extremistgruppen Islamiska staten (IS) i Libyen. IS har publicerat en video som visar hur etiopierna anklagas för att vara ”kristna korsfarare” och får halsarna avskurna på en strand. I parlamentet kräver en del ledamöter att Etiopien ska svara med flygattacker mot islamisterna i Libyen, som Egypten tidigare gjort efter en liknande händelse.

    • Januari

    • HRW: förföljelse av fria medier

      Human Rights Watch rapporterar om hur systematisk förföljelse av fria medier har ökat sedan 2010, av allt att döma med syftet att tysta all kritik mot regimen inför valet i maj.

  • 2014

    • December

    • Demonstrationer inför parlamentsval

      Oppositionspartier anordnar flera demonstrationer inför valet i maj 2015. Närmare 100 människor grips, däribland generalsekreteraren för Blå partiet. De flesta släpps inom en vecka.

    • Oktober

    • Etiopiska myndigheter anklagas för förföljelse och tortyr

      Amnesty International anklagar de etiopiska myndigheterna för "systematisk förföljelse och tortyr" av medlemmar av oromo, landets största etniska grupp. Sedan 2011 har minst 5 000 oromo gripits för påstått motstånd mot regeringen, säger Amnesty. Tiotals har dödats enligt organisationens rapport.

    • Fyra journalister döms till fängelse

      Tre tidskriftsutgivare döms till vardera drygt tre års fängelse för "uppvigling till våldsamt motstånd, spridande av ogrundade rykten och deltagande i sammansvärjning för att olagligen avskaffa landets författningsenliga styre". Alla tre döms i sin frånvaro; de lämnade landet när åtal väcktes mot deras tidskrifter Addis Guday, Lomi och Fact. Några veckor senare döms journalisten Temesghen Desalegn till tre års fängelse för "ärekränkning och uppvigling" för politiska krönikor han skrev 2012 för den nu nedlagda tidskriften Feteh.

    • Augusti

    • Åtal mot flera medier

      Regeringen väcker åtal mot sex tidskrifter, som anklagas för att uppmuntra terrorism, hota den nationella säkerheten, uppvigla till religiöst och etniskt hat och smäda offentliga personer och institutioner.

    • Flest utländska flyktingar i Afrika

      Enligt FN:s flyktingkommissariat UNHCR är Etiopien nu det afrikanska land som hyser flest flyktingar från andra länder, nästan 630 000. Nästan hälften av flyktingarna i Etiopien kommer från Sydsudan.

    • Juli

    • Oppositionsledare grips

      Fyra företrädare för tre oppositionspartier grips, utan att några anklagelser presenteras.

    • Gripna journalister åtalas för terrorism

      Åtal väcks mot de bloggare och journalister som greps i april. De anklagas officiellt för terrorism genom kontakter med den förbjudna organisationen Ginbot 7 och för att ha planlagt attentat.

    • Dödsdömd utlämnas till Etiopien

      En dödsdömd oppositionspolitiker som utlämnats från Jemen visas upp i TV efter återkomsten till Etiopien. Andargachew Tsige, som ingår i ledningen för den förbjudna rörelsen Ginbot 7, dömdes i sin frånvaro för terrorism både 2009 och 2012. Han har också brittiskt medborgarskap.

    • Juni

    • Journalister avskedas efter rapportering om protester

      Tjugo journalister vid det statliga Oromia Radio and Television Organization avskedas, utan något formellt skäl. De själva tror att det kan ha att göra med rapporteringen om protesterna mot planerna på att bygga ut Addis Abeba.

    • April

    • Protester mot stadsombildning

      Protester bryter ut när det blir känt att Addis Abeba formellt ska tillåtas växa och inkorporera en del av den kringliggande delstaten Oromia. Minst 17 personer uppges dödas, flertalet studenter, när polisen öppnar eld mot demonstranter. Flera hundra grips.

    • Ytterligare gripanden av journalister och bloggare

      Sex regeringskritiska bloggare, som hör till en grupp som kallar sig Zone 9, och tre journalister grips och anklagas för att ha uppviglat till våld. Amnesty International beskriver gripandena som ännu ett tillslag mot oppositionella eller oberoende röster.

    • Januari

    • Etiopisk journalist får pressfrihetspris

      Eskinder Nega (se Juli 2012) tilldelas det internationella pressfrihetspriset Golden Pen of Freedom Award.

    • Etiopien ansluter till fredsstyrka i Somalia

      De etiopiska soldater som sedan 2011 är stationerade i Somalia ansluts formellt till den FN-stödda fredsstyrkan Amisom i grannlandet.

  • 2013

    • December

    • Saudiarabien utvisar hundratusentals etiopier

      På en månad återförs nästan 140 000 etiopier till hemlandet från Saudiarabien, där de arbetat utan tillstånd. De saudiska myndigheterna började i november utvisa mer än en miljon utländska arbetare sedan en frist för dem att ordna arbetstillstånd utlöpt. Tre etiopier uppges ha dödats i sammanstötningar med saudisk polis.

    • Oktober

    • Etiopisk polis får kritik utifrån

      Human Rights Watch kritiserar etiopisk polis för systematisk tortyr och misshandel av fångar i landets största häkte, Maekelawi. HRW säger att stora mängder oppositionspolitiker, regimkritiska journalister, organisatörer av protestaktioner och påstådda sympatisörer till etniska upprorsrörelser har hållits fångna i Maekelawi.

    • Oromoer blir ny president

      Parlamentet väljer Mulatu Teshome till Etiopiens president. Han efterträder Girma Woldegiorgis, som innehaft det till största delen ceremoniella ämbetet i tolv år. Den 57-årige Mulatu, som tillhör folkgruppen oromo, kommer närmast från posten som ambassadör i Turkiet.

    • Juli

    • Ytterligare demonstrationer mot regeringen

      Efter demonstrationen i Addis Abeba i juni deltar några tusen människor i städerna Gondar och Dessie i offentliga protester mot regimen. Kraven är framför allt att två fängslade journalister ska friges. De har, liksom tidigare tusentals andra personer, dömts i enlighet med landets svepande lagar mot terrorism.

    • Juni

    • Nytt avtal om Nilen

      Parlamentet godkänner formellt ett nytt avtal om fördelningen av Nilens vatten som sex av länderna längs floden ingick 2010. Avtalet ger Etiopien mycket större rätt att hantera Nilens vatten inom det egna landet än i det avtal som slöts 1929 under kolonialtiden, då Egypten fick rätt att sätta stopp för alla projekt uppströms som kunde hota vattenförsörjningen på egyptisk mark. Egypten och Sudan har ännu inte undertecknat det nya avtalet, kallat Cooperative Framework Agreement (CFA), och den egyptiska regeringen protesterar i skarpa ordalag mot att etiopiska myndigheter har börjat avleda vatten från Blå Nilen för ett nytt kraftverksprojekt (se Naturtillgångar, energi och miljö).

    • Stora demonstrationer mot regeringen

      Tusentals personer deltar i en demonstration anordnad av oppositionen i huvudstaden Addis Abeba. Demonstranterna kräver frigivning av journalister och politiska aktivister som fängslats under den antiterroristlag som antogs i juli 2009. De vill också att regeringen gör något åt de höga levnadskostnaderna, den omfattande ungdomsarbetslösheten samt korruptionen. Det är den första offentliga protesten som tillåts sedan 2005 då hundratals demonstranter dödades i våld efter valet. Protesterna arrangeras av det relativt nybildade oppositionspartiet Blå partiet som hotar att anordna fler demonstrationer om regeringen inte hörsammar kraven inom tre månader.

    • Maj

    • Oppositionen bojkottar lokalval

      Lokala val hålls men bojkottas av Medrek och flera andra oppositionspartier. EPRDF vinner en ny jordskredsseger och tar bland annat alla platser i Addis Abeba.

    • April

    • Invit till fredssamtal lämnas obesvarad

      Etiopien föreslår fredssamtal med Eritrea, för att minska spänningarna efter intrånget i mars 2012, men får inget gehör från Asmara.

  • 2012

    • December

    • Flera oppositionsledare döms

      Två oppositionsledare, Olbana Lelisa och Bekele Gerba, döms till 13 respektive 8 års fängelse, anklagade för band till  Oromos befrielsefront som betraktas som en terroristorganisation av myndigheterna. Sju andra döms till fängelse i mellan 3 och 12 år för rebellverksamhet.

    • November

    • Regeringen ombildas

      En regeringsombildning sker efter det att Hailemariam Desalegn blivit ny ordinarie premiärminister.

    • September

    • Ny premiärminister

      Efter en tids ovisshet om den provisoriske ledaren Hailemariam Desalegns ställning väljer den regerande folkfronten EPRDF honom till ny ledare efter Meles Zenawi. Några dagar senare avlägger han också eden som ordinarie premiärminister.

    • Mausoleum ska byggas

      Regeringen meddelar att ett mausoleum ska uppföras över den nyligen avlidna premiärministern Meles Zenawi. Byggnaden ska även rymma ett museum över den bortgångne ledarens liv och gärning samt ett bibliotek.

    • Augusti

    • Premiärminister Meles Zenawi dör

      Premiärminister Meles Zenawi avlider på ett sjukhus i Bryssel efter att inte ha synts offentligt på ett par månader. Dödsfallet befaras utlösa en maktkamp som kan hota stabiliteten i landet, där en rad etniska konflikter hållits nedtryckta under Meles Zenawis hårdföra styre. Vice premiärminister Hailemariam Desalegn tar över ledningen för landet.

    • Juli

    • Tiotals döms för samröre med Ginbot7

      Tjugofyra människorr döms till långa fängelsestraff, upp till livstid, för samröre med den USA-baserade oppositionsrörelsen Ginbot 7 (se April-Maj 2009), som av myndigheterna klassas som en terroristorganisation. Den kände journalisten och bloggaren Eskinder Nega, som i maj prisbelönades av amerikanska Pen-klubben, döms till 18 års fängelse.

    • Mars

    • Våldsamt i Oromia

      Minst tio personer dödas i ett våldsutbrott i den centrala delstaten Oromia. Våldsamheterna bryter ut när myndigheterna griper en muslimsk predikant.

    • Trupper går in i Eritrea

      Etiopiska styrkor uppges ha gått in i Eritrea för att slå till mot en "omstörtande grupp" som ska ha tränats av Eritrea för att anfalla Etiopien. Minst 50 personer ska ha dödats i attacker mot tre läger.

    • Januari

    • Tiotusentals tvångsförflyttade

      Human Rights Watch skriver att omkring 70 000 människor i Gambella har tvångsförflyttats till nya byar där de inte fått tillräcklig tillgång till mat, jordbruksmark, sjukvård och skolor. De ska ha flyttats för att deras hemtrakter skulle hyras ut till utländska investerare (se även Jordbruk och industri).

    • Fängelsedom mot journalist

      Journalisten Woubshet Taye som suttit häktad i ett halvår döms till 14 års fängelse, i enlighet med antiterrorlagarna. Han greps efter att ha skrivit en kritisk krönika i Awramba Times om EPRDF:s två årtionden vid makten.

  • 2011

    • November

    • Etiopiska trupper går in i Somalia

      Hundratals etiopiska soldater rapporteras gå in i Somalia. Trupperna tar sig till staden Guriel i centrala Somalia där de ansluter sig till en somalisk milisgrupp som står på Mogadishu-regeringens sida i kampen mot al-Shabaab-gerillan. Truppförflyttningen sägs vara den största sedan Etiopien ingrep i Somalia 2006. Uppgifterna förnekas av den etiopiska regeringen.

    • Augusti

    • Stor matbrist till följd av torka

      FN rapporterar om alarmerande höga dödssiffror bland somaliska flyktingbarn. Antalet flyktingar över gränsen ökar snabbt på grund av den pågående torkkatastrofen. Även i Etiopien drabbas många av hungersnöden; FN:s matprogram WFP rapporterar att man bistår 3,7 miljoner etiopier med mat.

    • Juni

    • Dödsdomar omvandlas

      Presidenten omvandlar dödsdomarna till livstids fängelse för 23 av dem som dömts för brott under militärregimen 1974–1991. Dödsdomen kvarstår mot den förre diktatorn Mengistu och två till som befinner sig i utlandet – benådning kan enligt lag endast omfatta dem som avtjänar ett fängelsestraff.

    • Maj

    • Regeringen anklagas för att ha dödat civila

      Rebellgruppen ONLF hävdar att regeringen har dödat runt 100 civila i samband med en militäroperation i Ogaden.

    • Mars

    • Aggressiv ton mot Eritrea

      Regeringen anslår en aggressivare ton mot Eritrea, och hotar att avsätta den eritreanske presidenten Isaias Afwerki.

    • Oppositionella gripna

      Oppositionsalliansen Medrek hävdar att över 250 medlemmar, främst oromoer, har gripits under en dryg vecka. Regeringen bekräftar i slutet av månaden att 121 hålls i häkte.

  • 2010

    • Oktober

    • Fredsavtal med rebeller

      Regeringen ingår ett fredsavtal med en utbrytarfraktion av rebellgruppen ONLF i Ogaden. Drygt 100 fängslade rebeller friges.

    • Oppositionsledare friges

      Oppositionsledaren Birtukan Mideksa friges ur fängelse (se December 2007). Hon lämnar senare landet.

    • September

    • Offensiv mot ONLF-rebeller

      Militären uppges ha dödat över 100 ONLF-rebeller i Ogaden och gripit många fler.

    • Maj

    • Rebellgrupp uppges ha intagit armébas

      Rebellgruppen ONLF i Ogaden säger sig ha intagit en armébas i Malqaqa och dödat 94 soldater. Regeringen tillvakavisar uppgifterna och säger att 59 rebeller dödades i samband med attacken.

    • Regeringskoalition vinner stort i val

      EPRDF vinner en storseger i federala och regionala val. Oppositionsalliansen Medrek får ett enda mandat, och ett går till en oberoende kandidat i det nationella valet. EPRDF säkrar 499 av mandaten och 46 går till allierade regionala partier: Somalifolkets demokratiska parti (SPDP, 24 mandat), Benishangul-Gumuz-folkets demokratiska parti (BGPDP, 9), Afarernas nationella demokratiska parti (ANDP, 8) Gambelafolkets enhetliga demokratiska parti (GPUDM, 3), Amharas nationella demokratiska rörelse (ANDM, 1), Hararis nationella förbund (HNL, 1). I de regionala valen tar EPRDF och dess allierade partier alla utom någon enda av totalt 1 904 valbara platser.

    • Mars

    • Hundratals oppositionella uppges gripna

      Oppositionen säger att fler än 200 av deras anhängare har gripits av polis i syfte att förhindra att demonstrationer mot regeringen hålls.

Varukorg

Totalt 0