Etiopien – Befolkning och språk

Näst Nigeria är Etiopien Afrikas folkrikaste land, 2016 passerade invånarantalet 100-miljonerstrecket. Befolkningstillväxten är hög. Av ett stort antal folkgrupper beräknas oromoerna vara flest, även om de är splittrade i undergrupper. Amharerna, och de närbesläktade tigreanerna, har historiskt varit statsbärande folk.

Det stora flertalet etiopier bor på landsbygden, framför allt på höglandet där jorden är bördig, nederbörden god och klimatet behagligt. Addis Abeba är den enda riktigt stora staden; landets andra stad är något mindre än Göteborg. Närmare fyra av tio etiopier är under 15 år.

Etiopien genomförde 2007 sin tredje folkräkning med hjälp av omkring 100 000 skollärare. Då registrerades över 80 folkgrupper, varav 10 bestod av över en miljon individer. Oromoer, amharer och tigreaner utgjorde tillsammans två tredjedelar av befolkningen. Landet har tolv etniskt definierade delstater (se Aktuell politik). Några domineras tydligt av en folkgrupp, medan "Södra nationers, nationaliteters och folks delstat" officiellt har ett 50-tal etniska grupper.

Oromofolket var tidigare koncentrerat till södra höglandet men har spridit sig till skilda regioner. Förr kallades de galla, vilket var ett amhariskt öknamn. Bland oromoerna har somliga uppfattningen att de i praktiken länge var utsatta för kolonisation av amharerna. In på 1970-talet var oromoer förbjudna att publicera eller undervisa på sitt eget språk.

Oromo talar ett kushitiskt språk. Det gör också Etiopiens somalier, som bor i Ogaden i sydöst, och afarerna (tidigare kallade danakil) som bor vid gränsen till Djibouti i nordöst.

Amharerna bor främst i de centrala högländerna men finns spridda över hela Etiopien, eftersom det forna kejsardömets militärer och ämbetsmannaklass var amharer. Tigreanerna bor främst i Tigray i norr och i det angränsande landet Eritrea. Både amhariska (amharinja) och tigrinska (tigrinja) är nära släkt med det gamla semitiska språket ge'ez, som talades i det forna kungariket Aksum (se Äldre historia). Ge'ez används fortfarande som liturgiskt språk i den etiopisk-ortodoxa kyrkan.

Språkvetenskapligt är semitiska och kushitiska språk två grenar av den stora afro-asiatiska språkfamiljen. En del mindre språk som talas främst i västra Etiopien tillhör en annan språkfamilj, den nilo-sahariska. Amhariska och tigrinska skrivs med ett eget alfabet, medan till exempel oromo huvudsakligen använder latinska bokstäver.

Amhariska är officiellt språk och tillsammans med engelska den federala administrationens ämbetsspråk. Tidigare dominerade amhariska all förvaltning, men delstaterna har numera rätt att själva välja språk. Även i undervisning och medier vinner andra språk mark. 2020 beslutade regeringen att fyra språk skulle klassificeras som arbetsspråk: afan oromo, afar, somali och tigrinska.

Folkomflyttningar och flyktingströmmar

Interna konflikter, tvångsförflyttningar och torka skapade under 1970- och 1980-talen stora folkomflyttningar. De allra flesta av de 2,5 miljoner etiopier som flydde till grannländerna har återvänt, men av de högutbildade som flydde till USA och Europa har många blivit kvar där.

Det oroliga läget på Afrikas horn har skapat nya folkomflyttningar. Tidigare kom flyktingar till Etiopien främst från Somalia och Eritrea, men sedan mitten av 2010-talet har flyktingströmmar från det krigshärjade Sydsudan också nått landet.

Under 2010-talets andra hälft, i synnerhet efter regeringsskiftet våren 2018, har uppblossande våld, ofta med etniska förtecken, skapat flyktingströmmar, såväl ut ur landet som inom det. Närmare tre miljoner etiopier tvingades lämna sina hem under 2018, ett år då Etiopien var det land i världen med flest internflyktingar. Enligt FN flydde 1,4 miljoner människor från etniska konflikter i den västra delen av landet under första halvan av 2018. Människor flydde också undan etniska strider vid gränsen mellan Somalidelstaten och Oromia, från landets södra delar samt från konflikter mellan amharer och tigreaner längre norrut. Sedan inbördes strider utbröt i Tigray i norr hösten 2020 har tiotusentals tigreaner flytt över gränsen till Sudan, medan hundratusentals har blivit internflyktingar inom delstaten.

 Om våra källor

127956

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer här

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0