Etiopien
Etiopien är ett av de äldsta kristna rikena i Afrika och ett av få områden på kontinenten som aldrig koloniserades. Efter inbördeskrig på 1990-talet har partialliansen EPRDF helt dominerat politiken, men sedan våren 2018 har en viss demokratisering skett och en fredsprocess har inletts med ärkefienden Eritrea. Reformerna leds av premiärminister Abiy Ahmed, som 2019 fick Nobels fredspris för sina insatser. Etiopien är ett utpräglat jordbruksland med kaffe som främsta exportvara.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2019
-
November
-
Tre EPRDF-partier går samman
Tre av den styrande partialliansen EPRDF:s fyra huvudgrupperingar – amharernas grupp, oromoerna och det så kallade sydetiopiska folket – går samman och bildar ett enda politiskt parti, kallat Välståndspartiet. Den mest inflytelserika grupperingen, Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF), bojkottar omröstningen och står därmed utanför. Premiärminister Abiy säger att sammanslagningen ska stärka den styrande alliansen inför det stundande valet 2020.
-
Sidama röstar för egen delstat
Hela 98 procent av invånarna i regionen Sidama i södra Etiopien röstar för att bilda en egen delstat genom en utbrytning ur delstaten Southern Nations, Nationalities, and Peoples' Region. Sidama är majoritetsfolk i södern och har länge velat ha en egen delstat, med kontroll över skatter, skolor, polis, vård och annan samhällsservice. Premiärminister Abiy, vars reformpolitik väckte frågan till liv, gratulerar sidama för en "fredlig och demokratisk" folkomröstning. Bedömare befarar dock att sidamas utbrytning kan leda till att andra folkgrupper också vill ha en egen delstat och att den etniska oron i landet därmed kan öka ytterligare. Etiopien har idag nio delstater. Sidama kommer att bli den tionde. Processen att bilda en ny delstat väntas dock bli en utdragen process.
-
-
Oktober
-
Över ett 80-tal döda i våldsutbrott i Oromia
Åttiosex människor dödas under tre dagar med start den 23 oktober i våldsamma motsättningar i Addis Abeba och delstaten Oromia. Utlösande faktor är en konflikt inom oromofolket. Det är anhängare till Jawar Muhammed (oromier, medieentreprenör och tidigare anförvant till Abiy) som går ut på gatorna i Abiy-kritiska protester. Jawar riktar kritik mot premiärministern för "tilltagande auktoritärt styre" och anklagar regeringen för att ha försökt attackera Jawar fysiskt. Hundratals människor grips av polisen under och efter kravallerna. Enligt en regeringskälla är det "icke namngivna element" som motsätter sig Abiys reformpolitik som ligger bakom upploppet.
-
Abiy Ahmed får Nobels fredspris
Nobels fredspris 2019 tilldelas premiärminister Abiy Ahmed för hans ansträngningar för att "uppnå fred och internationellt samarbete". Han får priset för att han var drivkraften bakom fredsavtalet med Eritrea 2018 samt för de demokratiska reformer han satt igång i sitt eget land. Abiy Ahmed blev premiärminister i april 2018 och är med sina 43 år Afrikas yngsta regeringschef.
-
Augusti
-
Ny vallag antas
Parlamentet antar en ny vallag, som bland annat innebär att ett nationellt parti måste ha minst 10 000 medlemmar för att få delta i val och att ett regionalt parti måste ha minst 4 000 medlemmar. Statstjänstemän måste ”avgå tillfälligt” från sina tjänster om de ska kandidera i val, men de ska återfå sina anställningar om de förlorar. Val till de regionala församlingarna och det federala parlamentet är planerade till maj 2020. Premiärminister Abiy har sagt att valen 2020 är en milstolpe i den reformprocess han inledde i april 2018. Hittills har processen inneburit att politiska fångar frigivits, att förbjudna rörelser blivit politiska partier och att en fredsprocess med Eritrea pågår. En del bedömare varnar dock för att hålla val för tidigt på grund av de etniska konflikter som härjar i landet och som gjorde att Etiopien 2018 registrerade fler internflyktingar än något annat land. Andra anser att Etiopien först bör genomföra den planerade folkräkningen innan valen hålls.