Etiopien
Etiopien är ett av de äldsta kristna rikena i Afrika och ett av få områden på kontinenten som aldrig koloniserades. Sedan 2018 styrs landet av premiärminister Abiy Ahmed och Välfärdspartiet. Abiys politiska agenda har lett till ett fredsavtal med ärkefienden Eritrea men också till inre splittring och våldsamma inbördes konflikter. Etiopien är ett utpräglat jordbruksland med kaffe som främsta exportvara.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2021
-
Oktober
-
Tigrean blir försvarsminister
Efter valsegern presenterar premiärminister Abiy en ny regering. Liksom den tidigare regeringen domineras denna stort av hans eget Välståndspartiet. Några ministrar byts ut, däribland försvarsministern och fredsministern. Försvarsministerposten går till tigreanen Abraham Belay som ledde den övergångsregering som centralregeringen tillsatte i Tigray men som flydde när TDF-rebellerna intog Mekele (se Juni 2021). Tre ministerposter går till oppositionen: Berhanu Nega från Etiopiska medborgare för social rättvisa blir ny utbildningsminister, Belete Molla som leder Amharerna nationella rörelse blir innovations- och teknologiminister, samt Kejela Merdasa från den tidigare förbjudna Oromoernas befrielsefront (OLF) blir kultur- och idrottsminister.
-
-
September
-
Etiopien utvisar sju höga FN-tjänstemän
Etiopien utvisar sju högt uppsatta FN-tjänstemän, däribland chefen för FN:s barnfond Unicef i Etiopien samt den lokale chefen för FN:s kontor för samordning av humanitära insatser. Båda har kritiserat regeringen i Addis Abeba för att hindra humanitär hjälp att nå fram till nödställda och hungriga i Tigray. FN-företrädarna får 72 timmar på sig att lämna landet. Abiy-regeringens motivering är att tjänstemännen har lagt sig i Etiopiens inre angelägenheter, men några mer konkreta orsaker framläggs inte. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger att han är ”chockad” över beslutet. USA:s regering fördömer beslutet "i starkast möjliga ordalag". Tigray får ungefär en tiondel av den nödhjälp som den krigsdrabbade delstaten behöver. Enligt FN svälter runt 400 000 invånare i det näst intill isolerade Tigray.
-
Andra valomgången genomförs
Allmänna val hålls i Somali, Harari och Södra nationers, nationaliteters och folks delstat (SNNP) där valet tidigare ställts in av säkerhetsskäl (se Juni 2021). Valet i de tre delstaterna gäller sammanlagt 47 av 436 mandat i det federala parlamentet. Resultatet kommer inte att påverka valutgången som helhet eftersom det regerande Välståndspartiet säkrade hela 410 mandat redan i den första omgången. Oroligheter och logistiska problem gör att 36 mandat förblir vakanta. Arton av dessa distrikt finns i Amhara och åtta av dem ligger i Oromia. I Tigray genomförs inga val alls.
-
Augusti
-
Tusentals skolor förstörda av kriget
Även grundutbildningen i norra Etiopien har hamnat i kris som en följd av striderna mellan regeringsarmén och TDF-rebellerna. Enligt den etiopiska utbildningsministern Getahun Mekuria har fler än 7 000 skolor skadats genom stridshandlingar. Mekuria beräknar att inom kort har 1,42 miljoner elever i Tigray, Afar och Amhara inte längre någon skola att gå till.
-
Över 200 döda i våldsutbrott i Oromia
Våldet mellan olika etniska grupper fortgår på flera håll i landet. Runt 150 invånare i Gida-Kirimu i Oromia i väster dödas när väpnade män går till attack kort efter det att regeringssoldater lämnat området. I hämndaktioner ska därefter drygt 60 människor ha dödats. Våldsutbrottet sker under några dagar med start den 18 augusti, rapporterar den oberoende Etiopiska kommissionen för mänskliga rättigheter (EHRC). Det är inte helt klart vilka grupperingar som slagits mot varandra men lokalbefolkningen misstänker att det är OLA-rebeller som angripit dem. Oromorebellerna OLA nekar till inblandning i våldet. Abiy-regeringen anklagar den terroriststämplade OLA för flera massakrer på civila i Oromia och Amhara.