Det finns idag flertalet utmaningar och motgångar för de mänskliga rättigheterna och demokrati världen över. Samtidigt sker det även mycket framgångar inom ämnet och det pågår ständiga kamper för rättigheter. På den här temasidan samlar UI innehåll och analyser som berör mänskliga rättigheter och demokrati. Lyssna till UI:s forskare, hämta information om aktuella händelser, läs artiklar och ta del av internationella perspektiv.
I Ungern är det förmodligen kört redan, kanske även i Polen, och USA slapp undan med blotta förskräckelsen – den här gången. Nu måste vi prata mycket mer om varför demokratin är så bra, innan den nedmonteras. Och politiker i allmänhet måste undvika lockelsen att liera sig med populisterna. Den varningen utfärdar Åsa Wikforss, filosofiprofessor och ledamot av Svenska akademien, i sin första ingående intervju om uppföljaren till sin uppmärksammade bok "Alternativa fakta".
I mars har kriget i Syrien pågått i tio år. Anklagelserna har haglat om att syriska staten begått ohyggliga krigsbrott: barn som kvävts av kemiska stridsmedel, sjukhus som bombats, fångar som torterats i industriell skala. Nu försöker Nederländerna ställa Bashar al-Assads regim till svars åtminstone för tortyren. Det väcker hopp om viss upprättelse för diktaturens och krigets offer, skriver Isabella Parling, praktikant vid Utrikespolitiska institutet.
Genom att ljuga systematiskt och utmåla medierna som folkets fiende har Donald Trump vilselett och ökat den djupa splittring som redan fanns i det amerikanska samhället. När nu självaste presidenten, och hans partikamrater, på falska grunder dessutom hävdar att valförlusten beror på fusk, är syftet att allvarligt skada USA:s demokrati. Det skriver Jan Hallenberg, USA-expert och forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet.
Som tredje arabland är Sudan nu i färd med att normalisera relationerna med Israel, ett och ett halvt år efter det att diktatorn Omar al-Bashir tvingades från makten. Men om det tidigare terrorstämplade landet efter krig och folkmord ska utvecklas ekonomiskt och demokratiskt krävs starkt stöd från omvärlden.
Säkerhetsläget i hela Etiopien förvärras snabbt. Risk finns nu för etnisk rensning och att regionen sätts i brand, varnar den norske professorn Kjetil Tronvoll. Nobels fredspris i fjol till premiärministern Abiy Ahmed var kontraproduktivt, anser han. Det fick omvärlden att tystna och misslyckas med att förutse krigsutbrottet. Även fienden i delstaten Tigray anklagas nu för att trappa upp våldet och massakrera civila.
Tanzania har ingen stolt demokratisk tradition. Men det har varit en fredens och toleransens oas. Tills John Magufuli blev president för fem år sedan. Oppositionspolitiker och journalister trakasseras, fängslas eller försvinner, mötes- och yttrandefriheten begränsas.
Sverige har gått samma väg som USA, Storbritannien och Australien och hindrar kinesiska Huawei från att delta i utvecklingen av 5G-nätet. Men på andra håll i världen sprider Kina sin teknik och är på väg att bli världsledande på vissa områden. Pekings storsatsning på en ”digital sidenväg” riskerar att urholka demokratiska värden på global nivå.
Polisen sköt hundratals människor i ansiktet med gummikulor och tårgasgranater. Synskadorna blev en symbol för polisvåldet, som väckte avsky världen över. Det är nu ett år sedan protesterna i Chile bröt ut, mot ökade levnadskostnader och klyftor. Med en folkomröstning nästa söndag inleds ett år av val.
Syrien och Jemen är bara två exempel på blodiga krig som just nu tillåts fortgå. Trots att FN-principen ”skyldighet att skydda” har funnits i 15 år, och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) nästan 20, har försöken att stoppa de grövsta krigsbrotten tappat styrfarten. Men det finns ljusglimtar i mörkret: Flera krafter söker nu nya vägar för att ställa förbrytarna till svars.
En armenisk-azerisk konflikt om en bergsområde i Sydkaukasien lika stort som Bohuslän kan onekligen uppfattas som obskyr, perifer och närmast hämtad från en Tintinbok. Men motsättningarna visar att första världskriget på sätt och vis inte har upphört och striderna har återverkningar långt bortom det lilla gudsförgätna området.
Den lilla italienska ön Lampedusa står på nytt i fokus som en av de främsta portarna till Europa på den livsfarliga rutten från den afrikanska kontinenten. Medan ledande främlingsfientliga politiker framhåller ön som ett skräckexempel, och vill stoppa migrantbåtarna dit, varnar Lampedusas borgmästare Salvatore Martello för intoleransen.
Med stora investeringar, akademiska lärosäten och växande turistströmmar får Kina allt större inflytande i Serbien. Genom övervakningssystem och 5G-nät från jätten i öst får Balkanlandets högernationalistiska regering verktyg att utöva ett allt mer auktoritärt styre.
Den brutala händelseutvecklingen i Moçambique visar hur korruption, krossade illusioner och stigande globala temperaturer kan driva på terrorism. Väderkatastrofer och uteblivna drömmar om välstånd från internationellt finansierad gasutvinning anses där ha spelat en allt starkare IS-anknuten rörelse i händerna.
Inför 2020 planerade 22 afrikanska länder för nationella val. I och med coronaviruset har samtliga ställts inför två möjligheter: att skjuta valet på framtiden eller genomföra det trots de restriktioner som pandemin tvingat fram. För demokratin är det ett val mellan två dåliga alternativ.
Envisa protester i Belarus mot president Aleksandr Lukasjenko. Ständiga demonstrationer i sydöstra Ryssland mot kollegan Vladimir Putin. Och på det giftattacken mot oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Händelserna kopplas nu samman och Putin fruktar samma utveckling på hemmaplan som i grannlandet.
Med elektronisk smittspårning som förevändning tar spionföretag och stater ett stort kliv mot storebrorssamhällen som i George Orwells 1984. Ett fall av övervakning i Marocko som nu avslöjas väcker farhågor för att olika aktörers möjligheter att spionera på den enskilde nått en helt ny nivå.
