100459
Jordens medeltemperatur mellan 1850-2018. Blå ränder representerar svalare temperatur än medel (1971-2000) och röda varmare. Grafik: Prof. Ed Hawkins (University of Reading), https://showyourstripes.info/

Klimat och internationell politik

På den här sidan finns material som rör klimat, energi och säkerhet.

År 2020 skulle bli ett avgörande år för klimatet på flera sätt. Regelverket för att kunna uppfylla Parisavtalet och hindra jordens medeltemperatur från att öka mer än två grader skulle komma på plats, utsläppskurvan var tvungen att vända och nya nationella åtaganden skulle presenteras.

För att minska coronavirusets spridning flyttades dock flera internationella klimat- och miljökonferenser till 2021. Bland annat det stora COP26 hålls istället i november 2021.

Analyser av det uppskjutna klimatåret och andra aktuella klimatfrågor finns samlade på denna sida.

PODCASTSERIE OM KLIMATET

Naghmeh Nasiritousi och Gunilla Reischl om COP26:

Gunilla Reischl och Emil Edenborg om kunskapsproduktion i klimatfrågan och debatten om traditionella familjevärden:

Elin Jakobsson och Margareta Wahlström om klimatmigranter, hur världssamfundet hanterar frågan och varför de som flyr undan naturkatastrofer inte kan kallas flyktingar:

Isabella Parling och Hanna Waerland-Fager om unga, klimat och säkerhet:

Niklas Bremberg och Malin Mobjörk om klimatrelaterade säkerhetsrisker:

Gunilla Reischl och Elin Jakobsson om coronakrisens effekter på klimatåret 2020:

Elin Jakobsson om kopplingen mellan klimatförändringar och migration:

Niklas Bremberg i Mistra Geopolitics om hur EU arbetar med klimat- och säkerhetsfrågor:

 

RELATERADE PUBLIKATIONER

imagel1yal.png

 

Berglund, S. & Näslund, I. (2021). "Unik klimatchans under pandemin kan gå om intet". Artikel i Utrikesmagasinet.

 

Många världsledare var snabba att utropa coronakrisen som en möjlighet för omställning till hållbara samhällenn. Ett och ett halvt år in i pandemin: vad är status för den gröna återhämtningen? frågar Sofie Berglund och Ingrid Näslund.

imagecd7du.png

 

Buylova, A. et al. (2021). Cancel (Out) Emissions? The Envisaged Role of Carbon Dioxide Removal Technologies in Long-Term National Climate Strategies. Frontiers in Climate, 02 July 2021.

 

Koldioxidupptag blir en allt vanligare komponent i scenarior för hur den globala medeltemperaturen ska hållas under 2°C. Den här artikeln undersöker hur stater använder koldioxidupptag i sina nationella klimatstrategier.

 

Vihma, A. et al. (2021). A Climate Backlash: Comparing Populist Parties’ Climate Policies in Denmark, Finland, and Sweden. The Journal of Environment & Development.

 

Klimatfrågan blir allt mer politiserad. Den här artikeln undersöker hur nordiska högerextrema partier ställer sig till ambitiös klimatpolitik.

A Shared Understanding of India’s Climate Policy? Insights from a Survey of Indian Climate Experts

 

Nordenstam, A. (2021). A Shared Understanding of India’s Climate Policy? Insights from a Survey of Indian Climate Experts. UI Paper No. 5, May 2021.

 

Hur ser bilden av Indiens klimatpolitik bland landets klimatexperter? Axel Nordenstam undersöker om det finns en delad uppfattning och hur Indiens klimatdiplomati påverkar EU och Sverige.

Human Rights and Climate Change: Are States Violating the Right to Life by Not Cutting Emissions?

 

Parling, I. (2021). Human Rights and Climate Change: Are States Violating the Right to Life by Not Cutting Emissions? UI Paper No. 3, March 2021.

 

Är staters otillräckliga handling för att motverka klimatförändrinar en kränkning av rätten till liv? Isabella Parling undersöker frågan i sitt UI Paper.

Corona-klimat

 

Berglund, S. (2020)."Coronakrisen visar vägen för klimatpolitiken". Artikel i Utrikesmagasinet.

 

Pandemin i sig bromsar inte klimatförändringarna. Men coronakrisen har gett oss viktiga pusselbitar för att göra omställningen mot ett hållbart samhälle möjlig, skriver Sofie Berglund.

 

Aspengren, H.C. & Nordenstam, A. (2020). "A proposal for coordinated climate action: a multilayered Indo-European opportunity". EU-India Think Tanks Twinning Initiative 2020-2022.

 

Klimatsamarbete håller på att bli ett nyckelområde för samarbete inom EU-Indien relationen. Henrik Chetan Aspengren och Axel Nordenstam formulerar tre konkreta förslag för fördjupade koordinerade klimatåtgärder mellan EU och Indien.

Utrikesmagasinet klimatsäkerhet säkerhetsrådet

 

Berglund, S. (2020). "Klimatfrågor får fäste i säkerhetsrådet". Artikel i Utrikesmagasinet.

 

Pandemi till trots verkar Tyskland inte bara ha lyckats driva klimatfrågor under sitt sista ordförandeskap i FN:s säkerhetsråd - landet verkar ha varit med och befäst temat på rådets agenda, skriver Sofie Berglund.

 

Bremberg, N. et al. (2020). Säkerhet i klimatkrisens spår. Världspolitikens Dagsfrågor, Nr 7-8 2020.

 

Hur klimatförändringar påverkar människors och staters säkerhet beror på många olika faktorer, såväl ekonomiska, sociala, geografiska som politiska. Det behövs mer kunskap om dessa komplicerade samspel för att vi ska kunna möta klimatrelaterade säkerhetsrisker, skriver Niklas Bremberg m. fl.

 

Coronakrisen sätter käppar i hjulet för klimatarbetet

 

Jakobsson, E. & Reischl, G. (2020). "Coronakrisen sätter käppar i hjulet för klimatarbetet". Artikel i Utrikesmagasinet.

 

Det som skulle bli ett år i klimatets tecken har nu istället präglats av coronaviruset covid-19. Elin Jakobsson och Gunilla Reischl analyserar pandemins effekter på det globala klimatarbetet.

 

Climate and Migration

 

Jakobsson, E. (2020). Climate Change and Migration: Policy Approaches for a Sustainable Future. European Liberal Forum/Fores.

 

Hur hänger klimatförändringarna ihop med migration? Elin Jakobsson utreder sambandet i en rapport åt tankesmedjan Fores.

 

Berglund, S. (2020). Reaching Climate Security - How Climate Change Moved up the Security Council Agenda. UI Paper no. 3, March 2020.

 

Hur hanterar FNs mäktigaste organ klimatförändringarna? Det frågar Sofie Berglund i sitt senaste UI Paper.

 

Eriksson, J. & Reischl, G. (2019). Worlds apart, worlds together: converging and diverging frames in climate and energy governance. Globalizations, 16:1, 67-82.

 

I den här artikeln belyser Gunilla Reischl and Johan Eriksson en förbisedd förklaring till uppdelningen mellan klimat- och energistyrning, nämligen framing, dvs. hur problem defineras, hur orsaker identifieras, vilka moraliska bedömningar som görs och vilka - om några - lösningar som lyfts fram.

 

Bremberg, N. (2018). European regional organizations and climate-related security risks: EU, OSCE and NATO. SIPRI No. 2018/1.

 

Under vilka förhållanden adresserar mellanstatliga organisationer klimatsäkerhetshot effektivt? Niklas Bremberg analyserar tre organisationer i denna SIPRI Insights.

 

THIS PAGE IN ENGLISH

Varukorg

Totalt 0