Klimat, konflikt, flykt – sambandet klarnar
Kvinnor på promenad i Tchad intill Tchadsjön, vars minskning med 90 procent sedan 1960-talet anses spä på regionens konflikter. Foto: Christophe Ena/AP/TT

Klimat, konflikt, flykt – sambandet klarnar

Analys. Världsbanken beräknar att år 2050 kommer 140 miljoner människor att vara på flykt på grund av ett förändrat klimat. Flera regioner i Afrika är redan hårt drabbade och sambandet mellan klimat, migration och säkerhet blir allt tydligare.
Terroristorganisationer utnyttjar de svåra levnadsförhållanden som miljoner människor tvingas leva under i svallvågorna av extremväder, skriver Afrikakännaren Görrel Espelund.

Publicerad: 2021-10-26

”FN:s klimatmöte i Glasgow, COP26, kommer endast att bli en framgång om Afrika får en framträdande roll i förhandlingarna,” konstaterade Tanguy Gahouma-Bekale, ordförande för kontinentens förhandlingsgrupp, i en artikel han skrev för Africa Renewal tidigare i år.

Världsdelen står för endast omkring fyra procent av världens utsläpp av växthusgaser, men får bära den största bördan av klimatförändringarna som sker till följd av den globala uppvärmningen. Avvikelser i temperatur och regnmönster är redan uppenbara runt om på kontinenten och miljoner självförsörjande bönder, med små ekonomiska marginaler, drabbas hårt.

Förutom de direkta effekterna av klimatförändringar såsom matosäkerhet, folkomflyttningar och vattenbrist, riskerar över hälften av Afrikas länder att drabbas av klimatrelaterade konflikter, enligt Gahouma-Bekale.

Samtidigt har forskarna svårt att se någon linjär koppling mellan klimatförändringar och konflikter, precis som att det inte finns en rak koppling mellan klimatförändringar och migration. Båda frågorna är omgärdade av en komplex väv av politiska omständigheter och olika länders förutsättningar.

Klimat = konflikt redan idag

Små förändringar kan på vissa håll leda till brant ökning av våld, medan betydligt större klimatförändringar inte nödvändigtvis behöver få samma konsekvenser, sade Robert Malley, chef för tankesmedjan International Crisis Group i ett tal inför FN:s säkerhetsråd i fjol.

– Men vi är alla bekanta med de siffror som pekar på att riskerna för väpnad konflikt ökar med mellan 10 och 20 procent för varje halv grad som temperaturen stiger på en viss plats. Och det får antas vara en uppskattning som ligger något i underkant, sade Malley.

cop26-klimat-migration-afrika-mocambique.jpgHemlösa efter översvämningar i Moçambique, där kombinationen klimatförändringar och väpnad konflikt anses driva på flyktingströmmar. Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT

Sahel norrut i Afrika, regionen kring Tchadsjön och länderna kring Afrikas horn brukar pekas ut som områden där klimatförändringar redan idag har stora säkerhetskonsekvenser eftersom de spär på tidigare konfliktorsaker. I botten ligger ofta andra olösta samhällsproblem som rör landrättigheter, betesmarker och vattentillgång.

Vad staten och myndigheterna gör har avgörande betydelse för hur stora säkerhetskonsekvenser som klimatförändringar får.

– Det handlar om hur resurser fördelas, hur inkluderande myndigheterna agerar, om det finns en öppen dialog, och så vidare. Dessutom behöver inte klimatförändringar alltid leda till minskade resurser. Ibland gör de det, men inte alltid, sade Malley.

20 miljoner per år

Forskarna är alltså inte helt eniga om orsaker och konsekvenser, men resultatet av allt intensivare och vanligare extremväder är att över 20 miljoner människor årligen tvingas lämna sina hem, enligt FN:s flyktingkommissariat UNHCR. Det är en siffra som väntas öka drastiskt och Världsbanken räknar med att 140 miljoner människor kommer att vara på flykt på grund av ett förändrat klimat år 2050.

Eftersom drivkrafterna bakom migrationen kan ha flera orsaker – politiska, sociala, ekonomiska och demografiska – kommer en del av dessa flyktingar att återvända till sina hem efter en kortare tid. Andra flyttar permanent.

”Få människor flyttar på grund av klimatförändringar, de flyttar på grund av ekonomiska eller sociopolitiska faktorer som påverkas av klimatförändringar”, skriver Aimée-Noël Mbiyozo, forskare vid Institutet för säkerhetsstudier i Pretoria i Sydafrika.

sdllBJKSpk_yvE_NormalPreview.jpgI Sahel i norra Afrika försvinner vissa trädarter alltmer i det torra bältet. Bilden är från Chinguetti i Mauretanien. Foto: Schalk van Zuydam/AP/TT

De allra flesta av dessa omflyttningar sker inom ett land eller en region. Människor söker sig till storstadsområden, eller till närmaste grannland. Därför är det viktigt att afrikanska städer förbereder sig på ökad inflyttning, anser Mbiyoza och fortsätter:

”Rätt hanterad kan urbanisering leda till ekonomisk och infrastrukturell utveckling. Fel hanterad kan inflyttning till städerna istället leda till ökad fattigdom och splittring, samt ha negativa ekonomiska, säkerhetsmässiga och sociala konsekvenser.”

Försvårar fred i Somalia

På Afrikas horn beräknas 13,5 miljoner människor redan ha påverkats av uteblivet regn och torka, med ökad migration som följd. Enbart i Somalia beräknar FN att torka i kombination väpnade konflikter har gjort 2,5 miljoner människor till flyktingar. I en studie gjord av fredsforskningsinstitutet Sipri 2019 konstaterade forskarna Karolina Eklöw och Florian Krampe att klimatförändringarna verkar som en hämsko på fredsarbetet och utgjorde en stor utmaning för FN-missionen Unsom (United Nations Assistance Mission in Somalia) som varit i landet sedan 2013.

– Klimatförändringar försvårar freds- och säkerhetsuppdraget för Unsom, och påverkar försöken att etablera ett fungerande styre och rättssystem, kommenterade Florian Krampe rapporten för nyhetsbyrån Reuters.

cop26-klimat-gräshoppor-afrika.jpgI fjol noterades den värsta gräshoppssvärmen på 25 år i Östafrika. Svärmarna tros påverkas av klimatförändringar. Bild från Kenya. Foto: Patrick Ngugi/AP/TT

Ökade spänningar mellan jordbrukare och boskapsdrivande herdar förvärrar det sköra säkerhetsläget och många människor som tvingats på flykt söker sig till städer och resursfattiga flyktingläger. Här frodas barn- och människohandel och den terrorstämplade islamistorganisationen al-Shabaab är inte sen att utnyttja dåliga levnadsförhållande och missnöje för att rekrytera nya soldater.

Samtidigt har al-Shabaab lärt sig att dra nytta av naturkatastrofer och stärka sin maktposition genom att hjälpa människor i nöd. Organisationen samlar in mat och pengar genom sina distributionscenter och fördelar dem sedan som nödhjälp till de drabbade, enligt rapporten.

Klimatet når FN:s säkerhetsråd

Att bromsa klimatförändringarna har därför blivit en förutsättning för att skapa en hållbar och långsiktig fred i området. Som en av de första FN-missionerna i världen har Unsom klimat- och miljöaspekter inkluderade i sitt mandat.

I FN:s resolution 2540 uppmanas parterna ”att ta särskild hänsyn till negativa konsekvenser av klimatförändringar och andra miljömässiga förändringar och naturkatastrofer” i sitt arbete. För att fullfölja sitt mandat har Unsom iscensatt en rad åtgärder, många av dem helt banbrytande, för att kunna möta de klimatsäkerhetsrisker som FN står inför i Somalia. En särskild klimatsäkerhetsrådgivare utsågs 2020. Unsom och FN:s övriga nationella verksamheter ska också fokusera på att driva projekt som stärker befolkningens möjligheter att anpassa sig till och dämpa klimatförändringarnas effekter.

cop26-klimat-konflikter-bomb-somalia.jpgKlimatrelaterad konflikt. Resterna efter en bil som använts vid en självmordsattack mot polisen i Somalias huvudstad Mogadishu i juli 2021. Foto: Farah Abdi Warsameh/AP/TT

För att ytterligare understryka vikten av klimatets påverkan på global fred och säkerhet har Irland och Niger tagit initiativ till en resolution om klimatsäkerhet som lades fram inför FN:s säkerhetsråd i september i år. Trots att diskussionerna om klimatförändringar har intensifierats under de senaste åren har säkerhetsrådet hittills inte antagit någon resolution på området.

Målet med skrivelsen den här gången är att skapa en referensnivå för samtal kring klimatförändringarnas effekter och deras påverkan på fred och konflikt i världen. Författarna vill inom två år se en rapport om klimat och säkerhet, med rekommendationer om hur klimatrelaterade säkerhetsrisker ska bemötas, samt att FN-missioner ska sätta mer fokus på klimatrelaterade frågor. Om förslaget går igenom kommer klimatsäkerhet i framtiden att bli ett återkommande diskussionsområde för säkerhetsrådet.

Redan i fjol försökte Tyskland att driva igenom en liknande text, men insåg då att motståndet från de permanenta säkerhetsrådsmedlemmarna USA, Ryssland och Kina var allt för kompakt. Med en ny president i USA hoppas Tyskland att få sin klimatsäkerhetsresolution i mål före januari 2022.


Görrel Espelund
Journalist och före detta Afrikakorrespondent som regelbundet medverkar i Utrikesmagasinet.
Den här artikeln har finansierats med stöd från Forum Civ. Organisationen har ej deltagit i produktionen. Ansvaret för innehållet är ansvarig utgivares.