Kanada – Utrikespolitik och försvar
Kanada har traditionellt fört en aktiv utrikespolitik med ett starkt engagemang i frågor som rör nedrustning, handel och miljö. FN är en viktig arena samtidigt som Kanada är medlem av försvarsalliansen Nato och de största industrinationernas informella klubb G7. USA har setts som en nära allierad men med Donald Trump i Vita huset har relationen blivit allvarligt ansträngd.
Som tidigare brittisk koloni ingår Kanada i Samväldet och som ekonomisk tungviktare är det med i såväl G7 som OECD. Landet har varit medlem av Nato alltsedan försvarsalliansen bildades i kölvattnet av andra världskriget.
Arbetet i FN har vanligtvis varit en viktig del av utrikespolitiken. Den dåvarande kanadensiske utrikesministern Lester Pearson föreslog 1956 att FN skulle bilda fredsbevarande styrkor för att lösa Suezkrisen, och fick året därpå Nobels fredspris för sin insats.
Under den konservativa regeringen 2006–2015 förlorade Kanada mycket av sin gamla prestige inom FN-sfären och landet drog ned på sin medverkan i fredsbevarande operationer. När Liberalerna återkom till makten fick FN åter en mer central roll i utrikespolitiken.
Donald Trumps återkomst som president i USA 2025 förändrades den internationella spelplanen på flera sätt som tydligt påverkar Kanada. Mark Carney, som tog över som premiärminister kort därefter, har satt som mål att Kanada ska minska det stora beroende av USA samt ha en ledande roll på den globala arenan. Han satsar tydligt på att stärka relationerna till EU samt länder som Kina, Indien, Australien och andra "medelstora länder" som enligt honom nu måste samarbeta mer.
Relationerna till USA
USA har länge setts som en självklar allierad och är den främsta handelspartnern, även om det ofta har varit viktigt för Ottawa att markera självständighet gentemot grannjätten. Länderna samarbetar militärt inte bara inom Nato utan även inom den bilaterala organisationen Norad vars uppgift är att försvara hela Nordamerika mot luftanfall.
Relationerna försämrades efter Donald Trumps tillträde som president 2017 då USA beslutade att införa nya tullar och tvingade fram en omförhandling av frihandelsavtalet Nafta som blev det nya avtalet Cusma (eller USMCA, se Ekonomisk översikt).
Maktskiftet i USA 2021 då Joe Biden tillträdde innebar bättre relationer. Premiärminister Justin Trudeau och president Biden lovade att samarbeta för att bekämpa klimatförändringar och covid-19-pandemin och dess följder. Men ett bakslag för Trudeau var att Biden stoppade den kontroversiella oljeledningen Keystone XL (se Naturtillgångar, energi och miljö).
När Donald Trump kom tillbaka 2025 ledde genast till gnissel i relationen. USA började genast införa nya importtullar, även om nivåerna har fluktuerat och USA:s högsta domstol till en del satt käppar i hjulen för Trumps planer (se Ekonomisk översikt). Ilskan är stor över USA:s agerande och kanadensare har protesterat genom att bua ut amerikaner vid sportevenemang och vägra köpa amerikanska varor. Många avstår också helt från att besöka USA, trots att en majoritet av kanadensarna bor inom tio mil från gränsen.
När USA började införa höga tullar slog Mark Carney fast att eran med nära band till USA är över. Det uppfattades som en tydlig markering Carney gjorde sin första utlandsresa som premiärminister till Europa, och inte till USA.
Mark Carney väckte stor uppmärksamhet på den globala arenan med ett tal i januari 2026 där han slog fast att den gamla världsordningen har upphört att existera, utan att nämna USA eller Trump. I september var han hedersgäst när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll sitt årliga linjetal och då lanserade tanken på Kanada som EU:s första ”associerade medlem”. Mark Carney var den första regeringschefen från ett land utanför unionen att närvara under ett linjetal och han talade också själv inför EU-parlamentet.
Kina
Kina är en av Kanadas främsta handelspartner. En rad kinesiska bolag har investerat stort i Kanada, inte minst inom energisektorn. Relationerna mellan länderna försämrades dock allvarligt när en hög chef vid Huaweis kontor i Vancouver greps i Kanada 2018, sedan en amerikansk domstol begärt henne utlämnad till USA. Kina svarade bland annat med att gripa flera kanadensare som befann sig i Kina och anklagade dem för att hota Kinas nationella säkerhet. Kina blockerade också export av livsmedel från Kanada.
Den dåvarande premiärministern Trudeau försökte till att börja med att inte gå ut alltför hårt för att inte störa kontakterna till Kina ännu mer. Men hösten 2022 anklagade Trudeau Kina för att ha blandat sig i det kanadensiska valet 2019. Senare inleddes en utredning av påstådd inblandning i de två senaste valet. I en preliminär rapport konstaterade utredaren att påverkansförsök förekom men att de inte gjorde någon skillnad för valresultaten.
Våren 2023 gnisslade det också till diplomatiskt på grund av anklagelser om hot mot en kanadensisk parlamentariker, och Kanada utvisade en kinesisk diplomat varpå Peking svarade med samma mynt.
Efter Mark Carneys tillträde som premiärminister, och USA:s alltmer fientliga hållning, har ansatser gjorts för att förbättra förhållandet till Kina. I juni 2025 enades länderna om att normalisera kommunikationen och bland annat samarbeta för att hantera fentanylkrisen. Smugglingen av narkotikapreparatet fentanyl har angivits som ett huvudskäl för USA att införa strafftullar mot både Kanada och Kina. När premiärminister Carney i januari 2026 besökte Kina, som första kanadensiska regeringschef på åtta år, talade han om ett nytt "strategiskt partnerskap" mellan länderna.
Mellanöstern
Kanada tog stark ställning för Israels rätt att försvara sig efter Hamas terrorattack mot landet den 7 oktober 2023, och därmed även för dess rätt att kriga i Gaza. Men efter hand växte oron för den humanitära krisen som uppstod i det palestinska området och i december infördes nya visumregler där boende i Gaza med anhöriga i Kanada fick möjlighet att söka tillfälliga uppehållstillstånd i upp till tre år. Det finns runt 40 000 personer av palestinskt ursprung i Kanada.
Sommaren 2025 införde Kanada tillsammans med fyra allierade västländer sanktioner mot två israeliska ministrar som betraktas som högerextremistiska och anklagades för att ha uppmuntrat till våld mot palestinier både på Västbanken och i Gaza. I september erkände Kanada, samtidigt med Storbritannien och Australien, Palestina som självständig stat. Premiärminister Carney har pekat på de utökade israeliska bosättningarna på den ockuperade Västbanken och den allt svårare humanitära situationen i Gaza som skäl till beslutet.
I mars 2026 kritiserade premiärminister Mark Carney att Israel skickat markstyrkor till Libanon, som ett led i det krig som bröt ut en månad tidigare när Israel och USA anföll Iran. Enligt Carney finns inget försvar för Israels invasion i Libanon.
Ryssland och Ukraina
Kanada har liksom andra västländer infört sanktioner mot Ryssland både före och framför allt efter den storskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. Ryssland har också riktat sanktioner mot Kanada.
Med Ryssland har Kanada också tvister som rör Arktis. Sedan ryssarna 2007 placerat ut en rysk flagga på havsbotten under Nordpolen har Kanada har ökat sin militära närvaro i norr, men bara under sommarhalvåret.
Kanada har även tvister med Danmark och USA om arktiska områden. I takt med att isarna i Arktis har börjat smälta har konkurrensen ökat om naturtillgångarna som tros finnas i området. Om Nordvästpassagen blir isfri under sommarhalvåret kommer dessutom intresset för att frakta gods den vägen att öka, jämfört med den längre vägen via Panamakanalen. Också Kina visar allt större intresse för Arktis.
Indien
Spänningar har på senare år förekommit mellan Indien och Kanada. De skärptes allvarligt i oktober 2024 när ambassadörer och andra ledande toppdiplomater utvisades från respektive land, ett år efter en första massutvisning av diplomater.
Bakgrunden är den indiske premiärministern Narendra Modis missnöje med vad han ser som den kanadensiska regeringens alltför nära kontakter med sikhiska separatister i Kanada som verkar för en egen stat i Punjab ("Khalistan").
Läget förvärrades avsevärt när Kanada i september 2023 anklagade Indien för att ligga bakom mordet på en sikhisk exilledare i Vancouver. Ett försök att normalisera läget kom när Mark Carney och Narendra Modi i juni 2025 enades om att länderna åter ska ha ambassadörer i varandras huvudstäder. I februari 2026 togs ännu ett viktigt steg när Carney besökte New Delhi och tillsammans med Modi undertecknade en rad avtal om samarbete mellan länderna.
Det bor närmare 780 000 sikher i Kanada, och politiker med sikhisk bakgrund är representerade i såväl det federala parlamentet som i lokala församlingar.
Iran
Kanada bröt de diplomatiska förbindelserna med Iran 2012 med hänvisning till landets stöd till terroristgrupper, dess kärntekniska program och hot mot Israel. Efter Liberalernas makttillträde 2015 och sedan Iran genom kärnenergiavtalet JCPOA gått med på att begränsa sitt kärnteknikprogram (se Iran: Utrikespolitik och försvar) hävde Kanada de flesta av sina sanktioner mot Iran i början av 2016. Flera restriktioner behölls dock, och de diplomatiska förbindelserna återupprättades inte.
Kanada har också sedan länge riktat hård kritik mot Irans brott mot mänskliga rättigheter. Kritiken skärptes i samband med en ung iransk-kurdisk kvinnas död i sedlighetspolisens förvar 2022 och det våld som riktades mot människor som protesterade mot detta. Nya sanktioner infördes hösten 2022 mot ett 30-tal individer. Dessutom infördes ett permanent inreseförbud för stora delar av den iranska Revolutionsgardet, sammanlagt cirka 10 000 personer. Sommaren 2024 terrorstämplade regeringen den statliga elitstyrkan. I november samma år rapporterades om iranska planer på att mörda en kanadensisk före detta justitieminister.
När USA och Israel 2026 inledde krig mot Iran uttryckte Kanada stöd om än med viss reservation. Enligt Mark Carney fanns skäl att stödja insatserna för att sätta stopp för Irans kärnenergiprogram och terrorhot, samtidigt som attackerna inte skedde i enlighet med folkrätten.
Under hösten 2026 kom besked om nya sanktioner mot flera högt uppsatta personer samt statliga organ, på grund av deras delaktighet i förtrycket i Iran. Därefter återinfördes sanktioner som tagits bort tio år tidigare, mot elva företag inom bank- och energisektorn.
Saudiarabien
Kanada hamnade i en diplomatisk tvist med Saudiarabien 2018, sedan den dåvarande utrikesministern Chrystia Freeland twittrat kritik om gripandet av saudiska regimkritiker. Det visade sig sedan att regeringen också verkat i det tysta för att förmå saudierna att frige den fängslade saudiske bloggaren Raif Badawi (se Saudiarabien: Demokrati och rättigheter), vars familj bor i Kanada. Badawi frigavs ur fängelse 2022 men tillåts inte lämna Saudiarabien.
Ministerns twittrande fick Saudiarabien att reagera kraftigt: Kanadas ambassadör förklarades icke önskvärd i Saudiarabien och den saudiske ambassadören i Ottawa kallades hem. Saudiarabien valde också att bland annat sälja alla sina tillgångar i Kanada, frysa alla nya investeringar och sluta köpa kanadensisk spannmål.
Kort därefter införde Kanada sanktioner mot 17 saudier som misstänktes för inblandning i det uppmärksammade mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi i Turkiet samma höst, 2018. Liknande sanktioner infördes av flera andra länder.
Under 2023 enades parterna om att normalisera relationerna.
FÖRSVAR
Försvarsstyrkorna består av yrkesmilitärer. Kanada har länge satsat förhållandevis små summor på militären och försvarskostnaderna har legat långt från de 2 procent av BNP som tidigare var Natoländernas mål. Men Mark Carney har efter sitt tillträde varit tydlig med att försvarssatsningarna måste öka snabbt. Han pekar på en rad hot, som fientliga stater, terrorgrupper och cyberbrottslingar och har slagit fast att Kanada i allt för stor utsträckning har förlitat sig på USA för sitt försvar. USA har länge, även före Trump, försökt pressa Kanada att öka sina försvarsutgifter.
Ett tydligt tecken på den ansträngda relationen kom i maj 2026 när USA avbröt ett försvarssamarbete med Kanada som pågått sedan 1940. I Permanent Joint Board on Defense har militära och civila representanter gemensamt studerat försvarsfrågor och kommit med policyrekommendationer till de båda ländernas regeringar. USA anklagade nu Kanada för att inte ha ”levt upp till sina försvarsåtaganden”.
I statsbudgeten för 2025 var anslaget 2 procent av BNP men i juni samma år ställde sig Kanada i likhet med andra Natoländer bakom militäralliansens mål att fram till 2035 öka försvarsanslagen till sammanlagt 5 procent (3,5 procent till rena försvarsanslag och 1,5 procent till försvarsrelaterade utgifter). I februari 2026 presenterade premiärminister Carney en plan som går ut på att Kanada ska investera 500 miljarder kanadensiska dollar (motsvarande cirka 360 miljarder USA-dollar) i försvarsindustrin de kommande tio åren.
Kanada har deltagit i USA-ledda väpnade insatser i bland annat Afghanistan, Irak och Syrien. Inom ramen för Nato leder Kanada sedan 2017 en multinationell styrka baserad i Lettland. Den har fått en alltmer central roll efter Rysslands invasion i Ukraina och ökad oro i de forna sovjetiska republikerna. I början av 2025 anslöt sig Sverige till styrkan. Kanada har ökat sin närvaro och har som målsättning att ha 2 200 soldater i Lettland 2026.
Det finns en livaktig vapenindustri i Kanada. Framför allt tillverkas stridsfordon men det finns ett strategiskt mål att stärka tillverkningen av krigsfartyg.
Länkar till mer information
-
Chatham House: The Royal Institute of International Affairs
artiklar om utrikespolitik från en brittisk tankesmedja
-
Council on Foreign Relations
artiklar om utrikespolitik från en amerikansk tankesmedja
-
Sipri - Stockholms fredsforskningsinstitut
rapporter om frågor som rör vapenhandel, vapenkontroll och upprustning/nedrustning
