Frankrike – Sociala förhållanden

Det välfärdssystem som infördes vid andra världskrigets slut och som sedan vidareutvecklats ger god grundtrygghet för fransmännen. Men ökande kostnader har på senare år skapat stora påfrestningar på socialförsäkringssystemen. Utgifterna för inte minst pensioner och sjukvård har stigit kraftigt. Den höga arbetslösheten har också medfört att färre bidrar till inbetalningarna.

I FN:s index över mänsklig utveckling (HDI), befinner sig Frankrike i den grupp länder som bedöms ha högst utvecklingsnivå (se hela listan här).  Frankrike ligger en bra bit över mitten i denna kategori, som bland annat inkluderar de övriga västeuropeiska länderna.

Socialförsäkringssystemet ger skydd vid bland annat sjukdom, arbetslöshet och olycksfall. Där ingår också barnbidrag, föräldrapenning och pension. Redan från starten fick arbetsgivare och fackförbund ta huvudansvaret för socialförsäkringarna.

Pensionsåldern sänktes i början av 1980-talet till 60 år, men har senare höjts på nytt. I dag är den lägsta åldern för att gå i pension 62 år. Pensionssystemet är komplext och bestämmelserna har varierat mellan olika yrkesgrupper. 

Liksom flera franska ledare före honom inledde president Emmanuel Macron redan under sin första mandatperiod försök att förändra det krångliga och för samhället kostsamma pensionssystemet. Planerna lades på is efter stora protester och som en följd av covid-19-pandemin (se nedan). Men 2023 presenterades ett nytt uppdaterat förslag som bland annat innebar att pensionsåldern under loppet av sju år successivt skulle höjas till 64 år. Tidigare var planen 65 år. Därtill skulle det krävas 43 års arbete i stället för som tidigare 42, något som regeringen ville införa från år 2027.

Regeringen drev igenom reformen i nationalförsamlingen utan omröstning, vilket ledde till ett ramaskri inom både vänster- och högeroppositionen, samtidigt som det utlöste nya massprotester (se Inrikespolitik och författning) bland många fransmän. Över hälften av befolkningen var enligt opinionsundersökningar emot de föreslagna förändringarna i pensionssystemet. Ett viktigt skäl till missnöjet har inte minst varit att förslagen anses slå mot låginkomsttagare och anställda med fysiskt krävande yrken. 

Hösten 2025 sköts förändringarna i pensionssystemet på nytt upp efter politiska påtryckningar mot premiärminister Sébastien Lecornu och hans regering (se Inrikespolitik och författning). Enligt Lecornu lades reformen på is till presidentvaet 2027.

Liksom andra länder drabbades Frankrike av flera omgångar av covid-19-pandemin från mars 2020. Landets gränser stängdes och samhället stängdes mer eller mindre ned. Våren 2021 ledde nya varianter av coronaviruset till ökande smittspridning. Då blev Frankrike också det tredje landet i Europa som passerade gränsen på 100 000 avlidna i covid-19. Vaccinationerna mot covid-19 hade inte hunnit tillräckligt långt för att kunna stoppa smittspridningen. Kraven på vaccinpass för resor inom landet, restaurang- bio- eller teaterbesök ledde till missnöje bland en del invånare.

Regeringen införde stimulansåtgärder och stöd till företag och enskilda människor som hade drabbats ekonomiskt av nedstängningar i samhället. Efter att pandemin hade klingat av 2022 har åtgärder genomförts för att ekonomin ska kunna återhämta sig (se Ekonomisk översikt).

Klyftan mellan rika och fattiga i det franska samhället är förhållandevis stor: de 20 procent som har högst inkomst i befolkningen beräknas tjäna fem gånger så mycket som de 20 procent som har lägst inkomst. Det ekonomiska läget har försämrats för många fransmän under de senaste decennierna. 

Upplopp har flera gånger brutit ut i socialt utsatta och invandrartäta miljöer i storstädernas förorter.  Det blev 2007 möjligt att döma 16-åringar efter samma regler som vuxna.

Ledigheten för pappor utökades 2021 till 28 dagar från tidigare två veckor. Det blev obligatoriskt för fäder att ta ut minst en veckas ledighet.

Diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning är förbjudet. Kvinnor fick rösträtt 1944. Många kvinnor, omkring 30 procent, arbetar deltid.

Homosexuella har sedan 2013 rätt att gifta sig och adoptera barn. Lagen antogs efter en långdragen bitter debatt och flera månader av omfattande demonstrationer, arrangerade av motståndare till samkönade äktenskap.

Det franska parlametet antog i juli 2026 ett förbud för barn under 15 år att ha konton på sociala medier. Lagen förkastades dock en månad senare av landets författningsdomstol bland annat eftersom delar av den ansågs strida mot barnens yttrandefrihet. Regeringen har därefter börjat utarbeta ett nytt lagförslag.

Frankrike införde även i juli 2026 rätt till dödshjälp (eutanasi) efter en flera år lång debatt. Vuxna som har en obotlig sjukdom och lider av svår smärta ska under strikta regler kunna få hjälp att avsluta sina liv. 

Om våra källor