Frankrike – Ekonomisk översikt

Frankrikes ekonomi hör till de största i världen. Landet har en stor industribas, ett omfattande jordbruk och en livlig tjänstesektor. Infrastrukturen är väl utbyggd och arbetskraften högutbildad. Ändå har Frankrike sedan början av 2010-talet dragits med ekonomiska problem som hög skuldsättning, arbetslöshet och svag tillväxt.

Frankrike räknas som ett höginkomstland enligt Världsbanken. Det är den högsta av fyra inkomstkategorier för världens länder (se alla länder här).

Tjänstesektorn svarar för nära fyra femtedelar av BNP, medan industrin står för knappt en femtedel och jordbruket endast för ett par procent.

Medvetna politiska satsningar ligger till en del bakom Frankrikes ekonomiskt starka ställning. Speciellt under 1960- och 1970-talen gav olika regeringar ett omfattande stöd till bland annat stål- och bilindustrin. På 1980-talet krävdes en stor omställning av samhället då de traditionella kol-, stål- och textilindustrierna i nordöst upplevde en nedgång. Då satsade staten i stället på högteknologiska områden som informationsteknik, militärutrustning och rymd- och flygindustri.

Jämfört med många andra europeiska länder har Frankrike en förhållandevis stor statlig sektor, och landet har av tradition gett stora bidrag till industrin. Motståndet är stort mot utförsäljning av bolag som svarar för grundläggande samhällsfunktioner, såsom järnvägen och postväsendet. Vid mitten av 2010-talet började regeringen sälja av en del mindre statliga innehav för att kunna reducera den höga statsskulden. Den franska staten har dock ett fortsatt stort ägande inom energi- och transportsektorerna samt inom tung industri och telekommunikationer.

Finanskrisen som var ett faktum i slutet av 2008 ledde till att ekonomin gick in i en lågkonjunktur. Krisen slog bland annat hårt mot den franska bilindustrin och arbetslösheten ökade. Regeringen anslog pengar till investeringar i den offentliga sektorn, stöd till bilindustrin och skattelättnader och lån till banker och företag. Trots att tillväxten vände upp igen mot slutet av 2009, innebar trögheten i världsekonomin och, inte minst, skuldkrisen i euroländerna, att den franska ekonomin inte på allvar kunde återhämta sig. Från 2015 kom emellertid en vändning och år 2017 var tillväxten högre än på många år medan arbetslösheten sjönk till 9 procent, den lägsta siffran sedan 2009. Även budgetunderskottet var för första gången på många år lägre än maxgränsen inom EU:s valutaunion EMU på 3 procent av BNP. Krisåret 2009 hade budgetunderskottet varit uppe i 7,5 procent av BNP. Budgetunderskottet har finansierats med stora utlandslån, vilket har lett till en hög statsskuld.

Landets regeringar har strävat efter att komma till rätta med problemen bland annat med hjälp av nedskärningar av statliga utgifter, skattesänkningar för företag och arbetsmarknadsreformer. Emmanuel Macron, tidigare bankman och ekonomiminister, försökte efter sitt tillträde på presidentposten 2017 driva igenom ambitiösa strukturella reformer av skatte- och socialförsäkringssystemen, kostnaderna för det sistnämnda var de högsta bland EU-länderna. Han ville också göra arbetsmarknaden mer flexibel och effektiv och ekonomin mer konkurrenskraftig, attraktiv för utländska investerare och hållbar bland annat genom teknologiska satsningar på artificiell intelligens (AI) och utveckling av elbilar. Flera av reformerna var dock kontroversiella och möttes av omfattande folkliga protester (se Inrikespolitik och författning). Protesterna ledde till slut till att regeringen satte in en rad åtgärder för att stödja låginkomsttagare med bland annat skattesänkningar medan även planerade koldioxidskatter och höjningar av bensinpriser slopades. Följden blev att budgetunderskottet åter sköt i höjden.

I början av 2020 drabbades landet av covid-19-pandemin. Konsekvenserna för ekonomin blev stora. Nedstängningen av samhället gjorde att flera hundratusen människor förlorade sina arbeten och arbetslösheten ökade åter. Trots akuta stödinsatser för flera miljarder euro krympte BNP och under andra kvartalet var minskningen hela 13,8 procentenheter, vilket var den största nedgången sedan andra världskriget.

Regeringens respons blev ekonomiska stimulansåtgärder som omfattade över 100 miljarder euro varav två femtedelar skulle finansieras genom EU:s återhämtningsfond för pandemidrabbade medlemsländer. Paketet bestod dels av akuta insatser för drabbade företag, dels av långsiktiga satsningar på förnybar energi och på att omvandla ekonomin så att den skulle bli bättre rustad för att möta klimatförändringarna.

Stödåtgärderna ledde till en ekonomisk återhämtning, BNP ökade, men samtidigt växte även budgetunderskottet och statsskulden. Tillväxten avmattades 2022 till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Regeringen stödde de franska hushållen med särskilda elbidrag i takt med att  energipriserna ökade i spåren av kriget. Men den inhemska konsumtionen minskade ändå och inflationen steg samtidigt som industrisektorn påverkades negativt av globala störningar i leveranskedjor.

BNP växte marginellt under de två kommande åren. Samtidigt steg statsskulden 2024 till över 110 procent av BNP (EU-gränsen är 60 procent), bara Grekland och Italien hade högre statsskuld bland EU-länderna. Även budgetunderskottet som låg på över 5 procent av BNP, var högre än maxgränsen på 3 procent inom EU. Sommaren 2024 inledde EU-kommissionen ett formellt granskningsförfarande mot Frankrike för att brott mot reglerna för budgetunderskott och statsskuld. Frankrike behövde lämna in en flerårig plan för hur statsskulden ska minska. 

Utrikeshandeln har spelat en viktig roll i den franska ekonomin sedan 1990-talet, då ekonomin blev mer marknadsorienterad och EU:s inre marknad bildades. Viktiga handelspartner är i dag främst EU men även Kina och USA. Frankrike har sedan mitten av 00-talet ett underskott i handelsbalansen, då importen är större än exporten. Från mitten av 2010-talet har särskilt exporten av varor från tillverkningsindustrin minskat. Covid-19-pandemin våren 2020 ledde till att handelsunderskottet späddes på, då inte minst exporten av transportmedel och produkter från rymdindustrin minskade dramatiskt. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 ledde till rekordartad ökning av underskottet bland annat till följd av ökande priser på importen av energi. Därefter har handelsunderskottet krympt något.

Under 2025 hotade tullkrig mellan EU, som Frankrike tillhör, och USA (läs mer om Trumps tullkrig mot världen här). 

Om våra källor