Samoa – Politik

Samoa är en monarki vars kung sedan 2007 utses i allmänna val. Landet är en parlamentarisk demokrati, men alla medborgare är inte valbara till parlamentet. I praktiken ligger mycket av den politiska makten hos överhuvudena (mataierna) för landets storfamiljer. Samoa har starka band till Nya Zeeland.

Landets författning antogs vid självständigheten från Nya Zeeland 1962. Kung Malietoa Tanumafili II var monark och statschef på livstid från självständigheten fram till sin död 2007. Numera utser parlamentet en ny statschef vart femte år. Denne har främst ceremoniella uppgifter och kallas på samoanska "O le Ao O le Malo". Ett författningstillägg från 2015 säger att parlamentet ska välja statschef (kung) på rekommendation av det politiska parti som innehar regeringsmakten. Sedan 2019 kan statschefen bara väljas om en gång, tidigare gällde ett obegränsat antal gånger.

Den verkställande makten ligger hos regeringen, som leds av premiärministern. Hen ska ha stöd av en majoritet i parlamentet och utser själv övriga ministrar. Regeringsbeslut granskas av det verkställande rådet som består av statschefen och ministrarna.

Parlamentet (fono) har 51 ledamöter som väljs i allmänna val vart femte år. Alla medborgare får dock inte ställa upp som kandidater. Ledamöterna väljs bland landets 25 000 mataier (familjeöverhuvuden) som oftast är män. Allmän rösträtt infördes 1991. Rösträttsåldern är 21 år. Sedan 2019 råder röstplikt.

Enligt ett författningstillägg från 2013 måste 10 procent av ledamöterna i fono vara kvinnor. Om färre än fem kvinnor blir invalda kan maximalt fem extra mandat tillsättas för de kvinnliga kandidater som fått flest röster utan att ha erhållit en plats. Parlamentet får då högst 56 ledamöter.

På det lokala planet i bysamhällena fattar mataierna de flesta besluten (se även Kultur, Sociala förhållanden samt Seder och bruk). Titeln matai går inte automatiskt i arv, utan släktens medlemmar diskuterar sig fram till vem som ska utses. En storfamilj kan ha fler än en matai och de styr med hjälp av ett byråd.

Partier, rättsväsende och massmedier

Fram till parlamentsvalet i april 2021 dominerades samoansk politik av två partier: Partiet för skydd av mänskliga rättigheter (Human Rights Protection Party, HRPP) och Tautua Samoa (Tautua Samoa Party). I valen 2011 och 2016 fick endast dessa två partier platser i parlamentet. Det är förbjudet för parlamentsledamöter att bilda nya partier eller byta partitillhörighet under pågående mandatperiod.

HRPP grundades 1979 och är Samoas första och äldsta parti. Det betecknas som ett mittenparti och har suttit i regeringsställning sedan 1982. Partiet har dominerat den politiska scenen så länge att Samoa ibland beskrivits som en enpartistat.

I december 2008 bildade elva oberoende parlamentsledamöter Tautua Samoa, som snabbt kom att bli det mest tongivande oppositionspartiet. I valet 2016 gick dock Tautua Samoa kraftigt bakåt. Dess främsta politiska mål är ekonomisk utveckling, i synnerhet på landsbygden, samt en rad reformer inom den offentliga sektorn, till exempel färre ministrar i regeringen och kortare mandatperioder för parlamentsledamöterna.

FAST-partiet (Fa'atuatua i le Atua Samoa ua Tasi, Tro på den enda sanna guden, FAST) registrerades i juli 2020 och fick snabbt många anhängare. Bland annat vill FAST-partiet begränsa en persons möjlighet att sitta som premiärminister till högst två femårsperioder. (Tuilaepa innehade premiärministerposten mellan 1998 och 2021.) FAST-partiet förespråkar också en långtgående decentralisering av makten till bynivå. I mars 2021 valdes Fiame Naomi Mata'afa till ny ledare för FAST-partiet. Hon hade tidigare varit vice premiärminister i HRPP-regeringen.

I parlamentsvalet i april 2021 blev FAST-partiet störst. Inför valet hade FAST bildat ett valförbund med Tautua Samoa, under namnet FAST-partiet, för att kunna utmana HRPP. FAST-partiets regeringsbildning motarbetades av kungen och mataierna, men efter ett domstolsbeslut i juli kunde regeringen tillträda med Fiame Naomi Mata'afa som Samoas första kvinnliga premiärminister. I hennes regering är en av fyra ministrar en kvinna, däribland finansministern.

Rättssystemet bygger på den brittiska modellen, men har starka inslag av traditionell sedvanerätt. Det finns två parallella domstolssystem, ett statligt och ett traditionellt. Rättssäkerheten vid de statliga domstolarna anses vara hög. Lokala domstolar dömer i fall som rör bysamhällets sedvänjor och regler, exempelvis i markfrågor, men deras domar kan överklagas i statlig domstol. Ett kontroversiellt straff i traditionella domstolar är utvisning från den egna byn vid till exempel äktenskapsbrott.

Respekten för de mänskliga rättigheterna är på det hela taget god. Det mansdominerade, hierarkiska samhällslivet gör dock att kvinnor och barn ibland utsätts för diskriminering (se Sociala förhållanden). Brister finns också i landets fängelser, som är slitna och överbelagda. Dödsstraffet avskaffades formellt 2004 men avrättningar hade vid det laget inte verkställts på över 50 år. Poliskåren är liten, och lag och ordning upprätthålls oftast av bysamfälligheterna.

Tryck- och yttrandefriheten garanteras i författningen och respekteras i regel väl. Det har dock hänt att myndighetsanställda stämt oberoende tidningar som rapporterat om korruption och maktmissbruk. Polisen har också gripit journalister som ansetts rapportera falska uppgifter. Debattklimatet i landet beskrivs dock som öppet. Det finns inga restriktioner för internetanvändning.

Viktiga frågor

Regeringspartiet HRPP:s politiska dominans (fram till 2021) kritiserades länge och Samoa beskrevs som en enpartistat. Partiets starka ställning berodde framför allt på Samoas ekonomiska uppgång sedan millennieskiftet. I valet 2021 bröts HRPP:s dominans av FAST-partiet, som fick stöd av samoaner som bland annat tröttnat på de många skandalerna inom HRPP.

Bristen på kvinnor i politiken och i det offentliga livet är ett problem som man försökt avhjälpa genom kvotering. Grundlagen säger att minst fem kvinnor måste sitta i den lagstiftande församlingen.

Under 2010-talet präglades inrikespolitiken av en rad ministeravgångar och skandaler inom regeringen. Flera höga ministrar tvingades avgå, bland annat på grund av slöseri med offentliga medel, förfalskning och bedrägeri.

Förhållandet till omvärlden

Samoa har starka band till Nya Zeeland och den samoanska utrikespolitiken beskrivs som västorienterad. Nya Zeeland har förbundit sig att på begäran försvara Samoa, som saknar egna militära styrkor. Samoa företräds av Nya Zeeland i kontakter med andra stater och internationella organisationer, på uppdrag av den samoanska regeringen.

2002 bad Nya Zeeland formellt om ursäkt för misstag som begicks i Samoa under det nyzeeländska styret mellan 1914 och 1962 (se Historia). Misstagen gällde bland annat brister i hanteringen av en influensaepidemi (spanska sjukan) 1918 som ledde till att 22 procent av befolkningen dog inom loppet av två veckor. Viruset spreds från ett nyzeeländskt skepp. Nya Zeeland bad också om ursäkt för dödsskjutningen av självständighetsledaren Tupua Tamasese Lealofi III 1929.

Den omfattande inflyttningen av samoaner till Nya Zeeland begränsades 1982 till högst 1 100 personer om året genom ett avtal mellan länderna. Samtidigt fick samoaner som invandrat illegalt rätt att ansöka om nyzeeländskt medborgarskap. Avtalet innebär också att samoaner födda 1928–1948 inte har automatisk rätt till nyzeeländskt medborgarskap, vilket förblivit en tvistefråga mellan länderna. Nya Zeeland är en stor handelspartner och biståndsgivare till Samoa.

Samoa har goda relationer med Australien som också är en viktig biståndsgivare. Australien stödjer Samoa militärt genom att bidra med patrullbåtar till den lilla samoanska poliskåren.

Samoa är också engagerat i regionala frågor, i synnerhet miljö och ekonomisk utveckling. Landet är en aktiv medlem av den regionala samarbetsorganisationen Stillahavsöarnas forum (PIF), som gradvis avlägsnar handelshinder mellan de 14 små önationerna. I juni 2017 undertecknade Nya Zeeland, Australien, Samoa och sju andra PIF-medlemmar det regionala handels- och utvecklingsavtalet Pacer Plus (Pacific Agreement on Closer Economic Relations Plus).

Samoas relationer med Fijis tidigare militärregim (2006–2014) var ansträngda, men förbättrades efter det att Fiji hållit demokratiska val 2014.

Samoa har goda relationer med Kina, som ger gott om bistånd. I oktober 2018 ingick Samoa och Kina en överenskommelse om att samarbeta inom ramen för Kinas Sidenvägsinitiativ (Belt and Road Initiative, BRI) som bland annat syftar till att förbättra och bygga ut infrastrukturen i stora delar av Asien.

Samoa och EU samarbetar framför allt i utvecklingsfrågor, bland annat stödjer unionen utbyggnaden av infrastruktur på den samoanska landsbygden samt förbättringar av vattenkvalitet och sanitet. Samoa var ett av tolv länder och territorier som 2020 fanns kvar på EU:s "svarta lista" över skatteparadis i världen.

Om våra källor