Samoa – Historia

Polynesiernas förfäder kom troligen från Sydöstasien under årtusendet före vår tidräkning. Först på 1800-talet började européer bosätta sig på öarna. 1899 kom nuvarande Samoa att tillhöra Tyskland under namnet Västra Samoa. Efter första världskriget gav FN:s föregångare Nationernas förbund Nya Zeeland i uppdrag att förvalta Västra Samoa. Den 1 januari 1962 blev Västra Samoa en självständig stat. 1997 bytte nationen namn från Västra Samoa till Samoa.

Polynesiernas förfäder var skickliga sjöfarare och spred sig bland Stilla havets öar. Deras samhällen styrdes av hövdingar och mäktiga präster. Ekonomin byggde på jordbruk och fiske.

Samoaöarna har varit bebodda av polynesier i minst 2 500 år. Samoanernas äldsta historia är föga känd, men det är kartlagt att de tidigt hade förbindelser med melanesier på Fiji och polynesier på Tonga.

Européerna siktade Samoa för första gången 1722, men det dröjde till 1800-talet innan de började bosätta sig där. Brittiska missionärer slog sig ned och tyska företag grundade plantager och inledde handel med kopra (torkat kokosnötkött).

Tysk koloni

På 1870-talet enades öarna under en härskare, kung Malietoa, och landet fick en författning. 1889 kom de rivaliserande stormakterna Tyskland, Storbritannien och USA överens om att Samoa skulle vara ett neutralt område. Tio år senare delades dock öarna mellan Tyskland och USA. Nuvarande Samoa kom att tillhöra Tyskland under namnet Västra Samoa.

Vid första världskrigets utbrott 1914 besattes Västra Samoa av nyzeeländska trupper. Öarna förskonades från strider, men drabbades av spanska sjukan som dödade mer än en femtedel av invånarna. Efter kriget gav FN:s föregångare Nationernas förbund Nya Zeeland i uppdrag att förvalta Västra Samoa.

Missnöjet med det utländska styret växte efter hand. En fredlig motståndsrörelse, mau, bekämpade nyzeeländarna genom civil olydnad, bland annat vägran att betala skatt. 1929 sköt de nyzeeländska kolonisatörerna ihjäl självständighetsledaren Tupua Tamasese Lealofi III.

Efter andra världskriget fick Nya Zeeland FN:s uppdrag att fortsätta förvalta Västra Samoa. 1947 inrättades ett parlament och från 1954 infördes gradvis ökat självstyre. Efter en folkomröstning i FN-regi 1961 blev Västra Samoa som första önation i Stilla havet en självständig stat den 1 januari 1962.

HRPP dominerar politiken

Vid självständigheten delades posten som statschef mellan örikets två högsta hövdingar. När den ene hövdingen avled i april 1963 blev Malietoa Tanumafili II ensam statschef på livstid.

Premiärministrar tillträdde och avgick i rask följd, men i stort sett var det samma personer som bytte av varandra. 1979 bildades landets första parti, Partiet för skydd av mänskliga rättigheter (HRPP), i syfte att ena oppositionen mot den dåvarande premiärministern Tupola Efi. Denne tvingades avgå 1982 och samma år tog HRPP över regeringsmakten.

Efter en folkomröstning infördes 1991 allmän rösträtt för medborgare fyllda 21 år. Tidigare hade endast storfamiljernas överhuvuden (mataierna) kunnat rösta. I det första allmänna valet samma år vann mittenpartiet HRPP en klar majoritet över det konservativa Partiet för nationell utveckling (SNDP).

Efter cykloner 1990 och 1991 följde svåra ekonomiska problem. Nya skatter och höjda priser på livsmedel och bränsle 1994 ledde till folkliga demonstrationer. Ekonomin försämrades ytterligare av att regeringen gick i borgen för det nationella flygbolaget Polynesian Airlines, som var på obestånd. Det folkliga missnöjet späddes på av att flera ministrar misstänktes för korruption.

Trots spänningar inom partiet lyckades HRPP behålla makten genom en klar seger över SNDP i valet 1996.

Landet byter namn

Landets officiella namn ändrades 1997 från Västra Samoa till Samoa. Namnbytet ledde till en tvist med Amerikanska Samoa, som framhöll att det fanns mer än ett Samoa. Konflikten löstes genom ett avtal 2000.

Sedan den ledande dagstidningen Samoa Observer publicerat korruptionsanklagelser mot regeringen 1997 inskränktes pressfriheten och Samoa Observers chefredaktör dömdes för förtal. I landet växte missnöjet med ett alltmer auktoritärt styre, maktmissbruk, intolerans mot oliktänkande och den dåliga ekonomin. Efter demonstrationer med krav på premiärminister Tofilau Etis avgång lämnade han sin post i slutet av 1998. Till ny regeringschef valdes Tuila'epa Sailele Malielegaoi, också från HRPP.

1999 skakades landets politiska etablissemang av mordet på arbetsmarknadsminister Luagalua Levaula Kamu. Två före detta ministrar dömdes till döden för att ha anstiftat mordet. Straffen omvandlades senare till livstids fängelse. Det framkom att Kamu mördats för att han inte skulle kunna avslöja korruption som de två sammansvurna varit inblandade i.

HRPP-regeringen hade under lång tid lyckats hindra oppositionen från att framträda i statskontrollerade medier, men år 2000 satte Högsta domstolen stopp för detta. Sedan dess har press- och yttrandefriheten stärkts väsentligt.

Kungen dör

I parlamentsvalet 2001 vann HRPP 23 av de 49 mandaten, medan SNDP fick 13. Övriga 13 mandat gick till oberoende kandidater. HRPP kunde fortsätta regera med stöd av oberoende ledamöter. I 2006 års val gick HRPP starkt framåt och tog 35 mandat, medan SNDP fick nöja sig med 10 mandat. HRPP:s framgång ansågs bero på den goda ekonomiska tillväxten i landet sedan millennieskiftet.

I maj 2007 avled kung Malietoa Tanumafili II vid en ålder av 94 år. Han hade då suttit 44 år på tronen. Malietoa innehade sitt ämbete på livstid, men i enlighet med en grundlagsändring väljer numera parlamentet en ny statschef för en period på fem år. Författaren, universitetslektorn och före detta premiärministern Tuiatua Tupua Tamasese Tupuola Efi valdes i juni 2007 till ny statschef. Han omvaldes av ett enhälligt parlament i juli 2012.

I december 2008 bildade elva oberoende parlamentsledamöter det nya partiet Tautua Samoa, som snabbt blev populärt och snart framstod som det starkaste alternativet till HRPP. Tautua Samoa betonade ekonomisk utveckling, i synnerhet på landsbygden, samt en rad reformer inom offentlig sektor, till exempel färre ministrar i regeringen och kortare mandatperioder för parlamentarikerna.

Tautua Samoa tar plats i parlamentet

Hösten 2010 utlyste premiärminister Tuila'epa Sailele Malielegaoi parlamentsval till i mars året därpå. I valkampanjen framhöll HRPP-regeringen den stabilitet som rått under deras långa maktinnehav, medan oppositionen betonade fattigdomsfrågor, växande sociala och ekonomiska klyftor i samhället samt utförsäljning av statliga företag. Tautua Samoa gick också in för att kritisera HRPP-regeringen för brister i hanteringen av situationen efter en förödande tsunami 2009.

HRPP blev än en gång valsegrare, men det förlorade sex parlamentsplatser när det backade från 35 till 29 av de 49 mandaten. Tautua Samoa tog sig in i parlamentet och fick 13 mandat. Övriga 7 mandat gick till oberoende kandidater som stödde HRPP-regeringen. HRPP:s seger ansågs bero på landets relativt starka ekonomiska tillväxt, trots tsunamin.

Premiärminister Tuila'epa Sailele Malielegaoi valdes om som regeringsbildare. Bland de elva ministrar han utsåg till sin nya regering fanns en kvinna.

Månaderna efter valet 2011 anklagades flera av parlamentsledamöterna för mut- och korruptionsbrott begångna under valrörelsen. Fällande domar ledde till att tre HRPP-ledamöter fick lämna sina platser, och i maj 2011 tvingades Tautua Samoas dåvarande ordförande Va’ai Papu Vaipule avgå av samma skäl.

I april 2014 dömdes vice premiärminister Fonotoe Nuafesili Lauofo till böter för att ha hindrat en polisman i dennes arbete. Samma månad avgick finansminister Faumuina Liuga sedan han avslöjats med att slösa med offentliga medel, bland annat i samband med en renovering av hans eget arbetsrum. Premiärminister Tuilaepa Lupesoliai Sailele Malielegaoi tog själv över finansministerposten.

Ny jordskredsseger för HRPP

Nästa avgång kom i januari 2015 då vice handelsminister Muagututagata Peter Ah Him dömdes att betala böter för förfalskning och bedrägeri. Anklagelser om bedrägeri ledde i augusti 2017 till att även jordbruks- och fiskeriministern tvingades avgå.

I 2016 års val tog HRPP hem 44 av de 49 mandaten i parlamentet. Segern var dock i själva verket ännu större då 2 mandat gick till oberoende kandidater som stödde HRPP. Tautua Samoa fick resterande 3 mandat.

Fyra kvinnor valdes in i parlamentet. Eftersom författningen kräver att minst fem kvinnor sitter i den lagstiftande församlingen inrättades i enlighet med grundlagen ett extra mandat för en femte kvinnlig ledamot.

Tuila'epa Sailele Malielegaoi, premiärminister sedan 1998, fick förnyat förtroende. I den HRPP-regering som bildades senare i mars 2016 utsågs Fiame Naomi Mata'afa till Samoas första kvinnliga vice premiärminister.

I juli 2017 valde parlamentet Tuimaleali'ifano Va'aletoa Sualauvi II till ny statschef (kung). Han ersatte Tuiatua Tupua Tamasese Tupuola Efi, som hade innehaft ämbetet sedan 2007.

Om våra källor

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

Varukorg

Totalt 0