Sverige – Ekonomisk översikt

Sverige har en exportorienterad, högteknologisk och väl diversifierad ekonomi som räknas som en av världens mest konkurrenskraftiga. Trä, järnmalm och vattenkraft lade basen för en robust ekonomi som sedan har utvecklats till att omfatta bland annat informationsteknik, förutom en stor tjänstesektor. Ordning i statsfinanserna har varit en ledstjärna för den ekonomiska politiken.

Sverige är ett utpräglat höginkomstland, enligt FN:s indelning av världens länder i fyra kategorier (se alla länder här). Ekonomin är den 14:e största i världen räknat per invånare.

Fram till 1870-talet levde de flesta svenskar däremot i ett fattigt jordbrukarsamhälle. En omfattande industrialisering och ett öppet handelsklimat gjorde att varuexporten därefter växte snabbt. I dag domineras ekonomin av tjänstesektorn.

Socialdemokraterna som styrde under större delen av 1900-talets andra hälft hade som målsättning att nå full sysselsättning och hög välfärdsnivå i kombination med hög tillväxt och minskade inkomstskillnader. Framför allt för att trygga välfärden byggdes den offentliga sektorn ut med hjälp av skattemedel, vilket medförde att det samlade svenska skattetrycket var ett av de högsta i världen. Det är denna politik som har kallats ”den svenska modellen”. Den borgerliga regering som styrde 2006–2014 tog inte avstånd från modellen (se vidare nedan). Men skatter och sociala avgifter som vid millennieskiftet uppgick till nästan hälften av BNP har minskat och låg 2023 på drygt 41 procent av BNP, vilket var nära snittet i EU.

Den goda ekonomiska tillväxten under de första decennierna efter andra världskriget avtog på 1970-talet. En första kris inträffade i mitten av årtiondet med höjda oljepriser och stigande kostnader för arbetskraften. Många arbetstillfällen i industrin försvann medan den offentliga sektorn växte, liksom budgetunderskottet.

Statsekonomisk kris

Kring 1990 kunde grundläggande svagheter i ekonomin inte längre hanteras, och den största tillbakagången sedan 1930-talet inleddes. Den borgerliga regeringen 1991–1994 tvingades uppleva tre år med negativ tillväxt som skapade massiva underskott i statsbudgeten. Regeringen kunde dock inleda privatiseringar av affärsverk och statliga bolag, och krisen började avta 1994 sedan man tvingats låta valutan, kronan, falla i värde.

Från mitten av 1990-talet genomfördes genomgripande åtstramningar i avsikt att skapa budgetbalans och bryta trenden med växande statsskuld. Saneringen av ekonomin ledde till lägre räntor och ökade reallöner tack vare låg inflation. De kraftfulla åtgärderna bidrog till att tillväxten åter tog fart. Kraftig expansion bland telekommunikations- och informationstekniksföretag och en snabbt stigande aktiebörs gjorde sitt till.

Efter tusenårsskiftet följde en internationell lågkonjunktur och den så kallade IT-bubblan sprack. Många övervärderade dataföretag gick i konkurs och arbetslösheten ökade. Trots problemen låg den ekonomiska tillväxten strax under 2 procent de här åren, vilket var högre än i många andra länder.

En stark uppgång i den globala konjunkturen inleddes 2004. Regeringen utlovade åter höjda bidrag och vissa skattesänkningar, bland annat slopad skatt på arv och gåvor. Men det stora antalet sjukskrivna, förtidspensionerade och arbetslösa var en tung börda för statens finanser. Den ekonomiska uppgången var ändå fortsatt stark och en viss ljusning på arbetsmarknaden kunde märkas.

Jobbskatteavdrag

Uppgången förstärktes när den borgerliga regeringen från 2006 började genomföra sitt program med sänkta inkomstskatter för löntagare samt skärpta regler för bidragstagare och lägre arbetslöshetskassa. Regeringen inledde också försäljningar av statliga bolag.

Ekonomin gick starkt tills den närmast störtdök när den internationella finanskrisen blev ett faktum hösten 2008. Varslen haglade, inte minst inom verkstadsindustrin. Arbetslösheten sköt i höjden, investeringarna föll och räntorna nådde rekordlåga nivåer. Tillväxten blev negativ, BNP sjönk med 5 procent 2009. Regeringen höll länge emot krav på stimulansåtgärder, men presenterade småningom ökade statsbidrag till kommunerna och fler arbetsmarknadspolitiska satsningar. Ganska snart vände kurvorna uppåt och tillväxten 2010 blev lika bra som den varit dålig året innan. Sverige var ett av de länder som klarade krisen allra bäst. En bidragande orsak var den strama finanspolitik som gällt sedan 1990-talets sanering, och det budgetöverskott som fanns före krisen.

Den borgerliga regeringen som valdes om 2010 hade fortsatt fokus på att reformera arbetsmarknaden och få kontroll över statliga utgifter. Den saknade dock egen majoritet i riksdagen och led ett tidigt nederlag när oppositionen lade käppar i hjulen för fortsatt försäljning av statliga bolag. Fortsatt tröghet i den globala ekonomin och inte minst krisen i eurozonen bidrog också till att tillväxten bromsade upp.

Ändå fortsatte tillväxten per invånare liksom effektivitet och produktivitet att vara starkare i Sverige än generellt i Västeuropa och i USA. Sverige hade den högsta sysselsättningsgraden i EU fram till 2021 (då Nederländerna gick om). Den höga siffran beror till stor del på den höga andelen kvinnor som arbetar.

Trots den stora inbromsningen 2009 låg tillväxten mellan 2005 och 2015 i genomsnitt på 1,8 procent. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden som andel av BNP, har mer än halverats sedan 1990-talet.

Covid-19-pandemin slog 2020 hårt mot ekonomin, trots att Sverige stängde ned i betydligt mindre utsträckning än andra länder. Syftet med strategin att hålla samhället så öppet som möjligt var aldrig formellt att ”rädda” ekonomin, men många hoppades ändå att det skulle bli en följd. Flera extraordinära budgetar med miljardbelopp antogs, plus en rad krediter och garantier. Åtgärderna omfattade stöd för korttidspermitteringar, omställningar, företagsakut och hyror, samt anstånd för arbetsgivaravgifter, skatt och moms. Över lag klarade Sverige trots allt det första coronaåret bättre än de flesta europeiska länder och något bättre än genomsnittet i världsekonomin, enligt IMF. Det anses till stor del bero på väl utvecklad digitalisering, som bidrar till att många kunde arbeta på distans, samt en relativt liten besöksnäring.

Trots att pandemin fortsatte vände kurvorna uppåt 2021, i Sverige som i världen i stort. I februari 2022 inledde dock Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina vilket innebar en ny press på ekonomin, med inflation, stigande energipriser och snabbt växande osäkerhet.

Centralbanken höjde styrräntan stegvis, efter att den legat på noll eller minus i nästa tio år, från 0 procent i april 2022 till 4 procent ett och ett halvt år senare. Först i maj 2024 kom en första sänkning och sedan har det fortsatt nedåt.

Tillväxten i Sverige låg EU:s bottenskikt och hamnade strax under nollstrecket 2023. Inflationen steg till runt 10 procent i slutet av 2022 och början av 2023, men föll sedan tillbaka igen och var två år efter den ryska invasionen nere på ungefär samma nivå som tidigare.

Utrikeshandel

Sverige som har en liten hemmamarknad är extremt beroende av handel med omvärlden. Exporten är normalt större än importen. Traditionella exportvaror som trä, pappersmassa, järn och stål har numera sällskap av bland annat elektronik och telekomutrustning. Techbranschen står för en dryg tiondel av den totala exporten.

Drygt hälften av BNP utgörs av export av varor och tjänster jämfört med drygt en fjärdedel 1992. Merparten av alla produkter som tillverkas går på export.

Bytesbalansen uppvisar sedan mitten av 1990-talet överskott efter många år av underskott. Exporten av tjänster uppgår till nästan en tredjedel av den totala exporten.

Handeln sker främst med EU och särskilt med Tyskland samt grannländerna i Norden (även Norge, som inte är EU-medlem). Utbytet med USA och länder i Asien har vuxit snabbt de senaste åren.

Om våra källor