Sverige – Befolkning och språk

Sverige är glest befolkat. Andelen äldre i befolkningen är hög vilket beror på lång medellivslängd och många år med långsam befolkningstillväxt. Födelsetalen låg dock länge över genomsnittet i Europa vilket i kombination med stor invandring gjorde folkökningstakten förhållandevis hög, men den har nu bromsat in. Var femte invånare är född utomlands.

Ungefär 85 procent av befolkningen bor i den södra tredjedelen av Sverige. En stor majoritet bor i tätorter, vilket definieras som sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare.

När den första fullständiga folkräkningen genomfördes 1749 hade Sverige 1,8 miljoner invånare. Landet omfattade då även Finland. Minskad barnadödlighet ledde till att befolkningsökningen sköt fart under 1800-talet. Den snabba tillväxten gjorde det svårt att försörja alla. Missväxt och religiös förföljelse bidrog till den stora utvandringen till främst Nordamerika: mellan 1865 och 1940 lämnade över 1 miljon svenskar hemlandet för gott. Befolkningen i Sverige uppgick till drygt 5 miljoner vid sekelskiftet 1900 .

Invandrarland

På 1930-talet återvände en del emigranter, och under krigsåren 1939–1945 kom flyktingar från grannländer. Sverige sågs dock fortfarande som ett etniskt homogent land. Under senare hälften av 1900-talet blev Sverige däremot ett invandrarland med allt större etnisk mångfald. Befolkningsökningen berodde under perioden till största delen på invandring. I början av 2017 passerades 10-miljonersgränsen.

Behov av arbetskraft i industrin och den växande tjänstesektorn lockade många arbetssökande från främst de nordiska länderna och Sydeuropa under 1950- och 1960-talen. På 1970-talet, vid en tid då det politiska engagemanget för länder i tredje världen vuxit sig starkt, fick invandringspolitiken en ny inriktning. Sverige skulle bli ett mångkulturellt samhälle, och landet öppnades för asylsökande och deras anhöriga som flydde från krig och konflikter eller av andra skäl. De flesta kom från Latinamerika och Mellanöstern.

Ökad flyktinginvandring

I samband med konflikten i det forna Jugoslavien i början av 1990-talet ökade antalet asylsökande markant. Av dem som fick permanent uppehållstillstånd under 1990-talet betecknades en dryg tredjedel som flyktingar. Invandringspolitiken blev en omdebatterad fråga. Vid början av 2000-talet ökade antalet asylsökande åter, bland annat som ett resultat av Sveriges inträde i EU-ländernas gränssamarbete inom Schengenavtalet. Efter USA:s invasion av Irak 2003 kom Sverige under några år att ta emot fler flyktingar därifrån än hela övriga EU sammanlagt.

Oroligheter i Mellanöstern från 2011 ledde till att antalet asylsökande ökade. Från sommaren 2015 steg antalet flyktingar till de högsta nivåerna dittills: under en del höstveckor anlände runt 10 000 personer i veckan till Sverige. De flesta kom från Syrien, Afghanistan och Irak, och rätt många också från Eritrea, Somalia och Iran. Totalt sökte 163 000 människor asyl i Sverige under 2015, den högsta siffran räknat per invånare av något land i Europa.

Ändrad migrationspolitik

Tillströmningen av asylansökningar ledde till stora förändringar i migrationspolitiken från slutet av 2015, då tillfälliga gränskontroller infördes. I juni 2016 ändrades asyllagen och nu blev bland annat tillfälliga uppehållstillstånd normen. Fem år efter den stora vågen av asylsökande hade drygt 60 procent av de 163 000 fått uppehållstillstånd i Sverige.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 ledde till att EU aktiverade det så kallade massflyktsdirektivet, vilket gav ukrainare rätt till ett års uppehålls- och arbetstillstånd i EU-länderna. Det har sedan förlängts i omgångar. Fyra år efter invasionen beräknas det finnas runt 50 000 ukrainare i Sverige.

Invandringen – som förutom asylsökande som får stanna också omfattar bland annat arbetskraftsinvandrare och återvändande svenskar – nådde en rekordnotering 2016 som en följd av flyktingvågen året innan. 

Därefter har invandringen sjunkit och den högerregering som tillträdde 2022 har som mål att begränsa den ytterligare. Nettoinvandringen låg 2024 på cirka 30 000. Bland de 116 000 personer som invandrade det året (samtidigt som 86 000 utvandrade) var ukrainare den största gruppen, och därefter återvändande svenskar. Bland utvandrarna var de Sverigefödda med stor marginal flest, följt av indier, syrier och irakier. För 2025 visar preliminära siffror på att Sverige nu har nettoutvandring, det vill säga att fler flyttar ut ur landet än in till det.

Nettoutvandringen bidrog till att befolkningen ökade med endast 17 800 personer 2025, den lägsta ökningstakten under 2000-talet.

Den största gruppen utlandsfödda var i många årtionden personer från Finland men sedan 2017 är Syrien det vanligaste ursprungslandet, följt av Irak. 

Den som varit bosatt fem år i Sverige har länge kunnat få svenskt medborgarskap. Men enligt en lagändring som träder i kraft i juni 2026 utsträcks tiden till åtta år och ribban höjs också på flera andra sätt. Ett försörjningskrav införs motsvarande en viss årsinkomst och dessutom måste de sökande ha vissa kunskaper i svenska och samhällskunskap.

Samisk urbefolkning

Sedan urminnes tider har samer bott i nordligaste Skandinavien. Denna minoritet har ett eget, finsk-ugriskt språk. Den svenska samebefolkningen uppskattas i dag till upp till 20 000 personer. Siffran är dock osäker eftersom etnicitet inte registreras i Sverige. År 1993 valde de svenska samerna sitt första sameting – ett rådgivande organ till regeringen och riksdagen. Samerna erkändes som urfolk 1977, som nationell minoritet 2000 och, efter grundlagsändringar 2011, även som folk.

I norra Sverige, framför allt i Tornedalen, bor också finskspråkiga grupper. Samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer är erkända som nationella minoriteter i Sverige och deras språk (samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani chib) är nationella minoritetsspråk med särskilt skydd.

Svenska språket

Svenska fick lagskyddad ställning först 2009, då en ny språklag slog fast att det är huvudspråk och samhällsbärande språk i Sverige. Teckenspråk fick också en särskild ställning. I Finland och EU är svenska sedan tidigare officiellt språk.

Svenska ingår i den nordiska grenen av den germanska språkfamiljen, tillsammans med danska, norska, isländska och färöiska. Under senmedeltiden och på 1500- och 1600-talen påverkades svenskan starkt av olika tyska dialekter.

Från mitten av 1600-talet tillfördes svenskan en rad franska lånord genom invandringen av fransktalande valloner. Det franska inflytandet förstärktes under 1700-talet då man vid det svenska kungliga hovet och i överklassen talade franska. Under 1900-talet, och då främst efter andra världskriget, blev påverkan från engelskan allt starkare och den trenden har fortsatt.

Källor till denna text