Sverige – Naturtillgångar, energi och miljö

Sverige har stora naturresurser framför allt i form av skog, järnmalm och vattenkraft. Energikonsumtionen är hög men användningen av fossila bränslen är förhållandevis låg. Vattenkraften samt kärnkraft och biobränslen har möjliggjort en minskning av oljeimporten.

Sverige är den enda stora järnmalmsexportören i EU och står för ett par procent av produktionen i världen. Även tillgångarna av koppar, bly, zink, guld, silver och uran hör till de största inom EU. Uranbrytning förekommer dock inte (det är förbjudet i lag sedan 2018). Sverige är också en av de större exportörerna av papper, pappersmassa och trävaror i världen.

Gruvnäringen har spelat en stor roll i århundraden. I Bergslagen hade Sala silvergruva sin glansperiod under 1500-talet, och Falu koppargruva producerade mest under 1600-talet. Järnmalmen i Bergslagen var också viktig. Dagens svenska gruvindustri finns i huvudsak i Norrland och domineras av två bolag. Statliga LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara AB) bryter järnmalm i Kiruna-Malmberget. Boliden AB utvinner främst koppar och zink, i Aitik i norra Lappland samt i Skelleftefältet och i Garpenberg i Dalarna.

Sverige har sedan 1970-talet strävat efter att minska beroendet av olja. I dag används oljan i huvudsak inom transportsektorn, medan industrin till stor del använder biobränsle och värmeproduktionen klaras med elvärme och fjärrvärme. I fjärrvärmeanläggningarna används i första hand biobränslen och till viss del fossila bränslen, men även värmepumpar och spillvärme från industrin. Bland biobränslen ingår rester från skogsbruk och skogs- samt pappersindustri, energigrödor och eldning av sopor. Billig vattenkraft var en viktig faktor i Sveriges industriella utveckling och är fortfarande central för elproduktionen.

Kärnkraften har länge varit omstridd. Efter en folkomröstning 1980 beslöt riksdagen att alla kärnkraftverk skulle vara helt avvecklade senast år 2010. Efter flera års politiska diskussioner upphävdes det beslutet 1997, men de båda reaktorer som fanns i Barsebäck stängdes 1999 och 2005. En ny energiuppgörelse träffades 2009 och innebär att befintliga kärnkraftverk får ersättas med nya, dock utan statliga subventioner. Därefter har ytterligare fyra reaktorer stängt (2015, 2017, 2019 och 2020), av lönsamhetsskäl. Sex reaktorer är kvar i drift, i Ringhals på västkusten samt i Forsmark och Oskarshamn vid Östersjökusten.

Ännu en energiöverenskommelse träffades 2016 och satte som mål att all elproduktion skulle vara förnybar 2040. Men tre år senare lämnade Moderaterna och Kristdemokraterna överenskommelsen och krävde att målet skulle vara fossilfri elproduktion i stället för förnybar. Skillnaden är framför allt kärnkraft, som räknas som fossilfri men inte förnybar.

Den borgerliga regering som tillträdde hösten 2022 vill satsa stort på utbyggnad av kärnkraften, med flera reaktorer och kärnkraftverk på flera platser.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Det kalla klimatet, elkrävande industri och de långa avstånden bidrar till att Sverige har hög energikonsumtion. Men användningen av fossila bränslen är låg i ett internationellt perspektiv och motsvarar endast en knapp fjärdedel av energin som förbrukas, enligt energiorganet IEA. En dryg fjärdedel kommer från kärnkraft och hälften från förnybara energikällor. Bland dem dominerar biobränsle och vattenkraft, som används främst till uppvärmning respektive elproduktion, men andelen vind- och solkraft ökar stadigt och stod 2022 för drygt 7 procent av energiförsörjningen.

Vad gäller elektricitet står de förnybara källorna för 70 procent. Om man i stället ser till fossilfri elproduktion och därmed räknar in kärnkraften är andelen närmast 100 procent. Fossila bränslen används alltså i princip inte till elförsörjningen i Sverige.

Den enskilt största förnybara källan är vattenkraft, som har nyttjats i århundraden i Sverige. Det finns över 2 000 vattenkraftverk, främst i Norrland, och de ger 40 procent av elförsörjningen. Vindkraften har stadigt byggts ut sedan millennieskiftet och står i dag för 20 procent av elproduktionen.

Kärnkraftens andel har samtidigt minskat, från som mest hälften av landets elproduktion till knappt 30 procent. Resterande el kommer främst från förnybara biobränslen, där rester från skogsbruket är huvudkälla och används i värmekraftverk.

Elmarknaden avreglerades 1996. Detta ledde inte till lägre elpriser utan tendensen blev i stället ett närmande till de högre priserna i omvärlden. Sverige både säljer och köper el men är totalt sett en stor nettoexportör av el.

KLIMAT OCH MILJÖ

Sverige har länge setts som en ledande nation i arbetet för en mer fossilfri värld. Som ett av de första länderna i världen införde landet koldioxidskatt 1991. Utsläppen av växthusgaser har minskat ganska stadigt sedan mitten av 1990-talet. Tendensen är densamma större delen av västvärlden men minskningen är större i Sverige än i flertalet andra länder. Räknat per invånare är utsläppen bland de lägsta i EU – bara Malta och Bulgarien hade ännu lägre utsläpp 2020.

Sett till hela världen ligger Sverige något över mitten i fråga om utsläpp totalt, och strax under mitten sett till utsläpp per invånare.

Sverige är part i Parisavtalet både som EU-medlem och som egen nation. Alla EU-länder har en gemensam och uppdaterad nationell klimatplan (NDC), där målet är minst 55 procents minskning av utsläpp av växthusgaser till 2030, räknat från 1990. EU:s långsiktiga strategi (LTS) är att unionen ska vara klimatneutral och alltså uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Här har Sverige ett mer ambitiöst mål med sikte på nettonoll 2045, och därefter negativa utsläpp. Det kan exempelvis ske genom upptag av koldioxid i skog och mark eller genom investeringar i förnybart utanför landets gränser.

Sedan 2018 gäller ett klimatpolitiskt ramverk, som omfattar en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd (ett expertorgan med uppdrag att utvärdera klimatpolitiken). Ramverket innebär att regeringen måste presentera en klimatredovisning i budgeten varje år, och att en klimatpolitisk handlingsplan ska tas fram vart fjärde år (efter genomfört riksdagsval). Det är inom ramverket som Sveriges nettonollmål har fastslagits (se ovan).

Den nuvarande regeringen har fått stark kritik för en rad åtgärder som införts efter maktskiftet 2022 och som anses bromsa klimatomställningen. Det gäller bland annat minskad reduktionsplikt på bränsle, sänkning av bensin- och dieselskatten, borttagen bonus på miljöbilar, slopad reform av reseavdrag som skulle gynna annat än bilåkande, minskat underhåll av järnvägar och skrotad flygskatt. Klimatpolitiska rådet varnar för att målen inte kommer att uppnås med den förda politiken.

Klimatutmaningar

Klimatförändringarna märks i Sverige inte minst genom att det blir varmare och regnar mer. Det meteorologiska institutet SMHI konstaterade i en rapport 2022 att genomsnittstemperaturen i Sverige stigit med 1,9 grader sedan slutet av 1800-talet, en ökning som är nästan dubbelt så stor som det globala genomsnittet. Mängden nederbörd har ökat samtidigt som snötäcket i snitt ligger 16 dagar kortare tid på bara 30 år.

Samtidigt är Sverige liksom merparten av länderna i västvärlden relativt väl rustat för att klara klimatförändringarna. I klimatanpassningsindexet ND-Gain ligger Sverige på plats 7 i världen (listan finns här).

Övriga miljöproblem

Övergödning hotar Östersjön som är ett av världens mest förorenade hav. Övergödningen orsakas av utsläpp av näringsämnen från jordbruk runt havet och leder till algblomning, syrebrist och bottendöd.

Den biologiska mångfalden hotas av det intensiva nyttjandet av mark och vatten. Under 1900-talet planterades skog på stora delar av det som tidigare var jordbruksmark. Det kalhyggesbruk som dominerar skogsbruket leder till kraftigt minskad mångfald av arter. Närmare 70 procent av landarealen i Sverige täcks av skog men högst 15 procent består i dag av naturskog.

Sverige och även Finland fick kritik av Världsnaturfonden WWF i början av 2025 för att inte skydda viktiga ur- och naturskogar genom att utnyttja kryphål. De lever därmed inte upp till EU-åtaganden när tusentals hektar skog avverkas. De båda länderna har mest skog i förhållande till landytan av alla länder i Europa.

Sjöar, vattendrag, skogsmark och grundvatten har försurats på grund av utsläpp av bland annat svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Trots att utsläppen i Europa har minskat rejält dröjer försurningen kvar.

Om våra källor