Sverige – Jordbruk och industri

Jordbruket i Sverige är i hög grad mekaniserat och sysselsätter bara någon procent av arbetsstyrkan. Djurhållning har en framträdande roll och tre fjärdedelar av den brukade marken används till foderodling. Skogsbruket är omfattande medan fisket har minskat kraftigt. Inom industrin har fordonstillverkning, pappersvaror, telekommunikation, läkemedel samt järn och stål en framträdande roll.

Jordbruksmarken upptar drygt 7 procent av Sveriges yta. Merparten av jordbruksmarken består av åkrar medan cirka 15 procent är betesmark. Ungefär en femtedel av jordbruksmarken används till ekologisk produktion.

Förutsättningarna för odling varierar kraftigt med klimatet. I söder är växtperioden längre. Här finns stora gårdar och spannmålsodling är vanligt. I norr är gårdarna mindre och djuruppfödning dominerar. Antalet gårdar har mer än halverats på 40 år, utan att produktionen har minskat. Det svenska jordbruket är numera vanligen ett högteknologiskt enmansföretag. Ofta kombineras själva jordbruket med skogsbruk; tre jordbruk av fyra har också skogsbruk. Ungefär varannan lantbrukare har en annan huvudsyssla utanför jordbruket.

Mjölk är den enskilt största produkten. Uppfödning av nötkreatur, svin eller fjäderfä är vanligt. Vete, oljeväxter och sockerbetor är vanliga grödor i söder. I norr är korn och havre vanligare. Såväl mjölkprodukter som kött, spannmål och potatis går i huvudsak till inhemsk konsumtion.

Jordbruket skyddades tidigare av inhemska marknadsregler och gränsskydd. Riksdagen beslutade om en omfattande avreglering 1990, men EU-medlemskapet 1995 medförde i stället att Sverige fick anpassa sig till EU:s strikt reglerade jordbrukspolitik. Inom EU har Sverige fortsatt att verka för en avreglering av jordbruket.

Böndernas ekonomiska föreningar och kooperativ äger större delen av jordbrukets förädlingsindustri. Så gott som alla mejerier är bondeägda och i spannmålshanteringen är bondekooperationen ledande.

Skogsbruk och fiske

Två tredjedelar av Sveriges landareal är täckt av skog, som till 80 procent består av gran och tall. Den mesta skogen är privatägd men staten, genom Sveaskog, är den största enskilda ägaren med en andel på 14 procent av skogen. Det moderna mekaniserade skogsbruket har avverkat stora delar av de gamla naturskogarna och känsliga fjällnära skogar. Under senare år har antalet nationalparker, naturreservat och andra skyddsvärda områden ökat med hjälp av nya lagar om biologisk mångfald och hållbar utveckling samt EU:s program Natura 2000.

Fiskenäringen har stora problem liksom i många andra länder och i dag finns knappt 1 000 båtar med fiskelicens i Sverige. Miljöförstöring och överfiske utgör stora problem. Särskild uppmärksamhet väcker det industriella fisket i den känsliga Östersjön, där stora båtar ”dammsuger” stora områden på strömming och skarpsill. Fångsterna används i huvudsak till framställning av fiskmjöl som säljs till fiskodlingar på andra håll. Samtidigt har det småskaliga kustnära fisket närmast slagits ut. Världsnaturfonden har rödlistat strömmingen (också kallad sill) i Östersjön, vilket innebär att den anses vara allvarligt hotad.

Industri

Traditionella industrier med råvaror från skogen och gruvorna fick under 1900-talet sällskap av verkstadsföretag som framgångsrikt utvecklade svenska uppfinningar. Mot slutet av seklet växte en tekniskt avancerad tillverkning fram inom bland annat läkemedel, telekommunikationer och informationsteknik (IT). Ett litet antal välkända storföretag med internationell verksamhet svarar för en stor del av sysselsättning, produktion och export.

Det utländska ägandet i svensk industri har ökat starkt och några företag har blivit uppköpta av utländska bolag. Samtidigt etablerar sig fler svenska bolag utomlands, både för att få lägre kostnader och för att kunna växa i den globala konkurrensen.

Tillverkningsindustrin är till övervägande del privatägd, medan statens ägande är mer omfattande bland tjänsteföretagen. Statliga affärsverk och statligt ägda företag omvandlades i början av 1990-talet till bolag eller privatiserades helt eller delvis. Exempelvis blev Televerket 1993 Telia AB (och senare Telia Sonera samt från 2016 Telia Company). Andra affärsverk som blev bolag var Posten, Vattenfall och Statens järnvägar (SJ AB).

Efter oljekrisen 1973 fram till 1982 gick skogs- och stålindustrin och gruvnäringen igenom en strukturomvandling liksom varvsindustrin, som nästan slogs ut. Redan tidigare hade större delen av textil-, konfektions- och skotillverkningen flyttat utomlands eller lagts ner.

Under andra hälften av 1990-talet skedde en snabb expansion av IT-sektorn och telekommunikationer. Flera nya företag bildades och nådde stor framgång. Efter en kraftig nedgång i början av 2000-talet, med många konkurser och stora nedskärningar som följd, har branschen återhämtat sig. Ericsson är en världsledande tillverkare av mobiltelefonsystem. Det svenska IT-undret har varit fortsatt livaktigt, med till exempel Skype och Spotify som utvecklat nya telefoni- och musiktjänster.

Verkstadsindustrin är viktig men inte minst fordonssektorn har länge varit pressad. Både Volvo och Saab sålde runt millennieskiftet sin biltillverkning till amerikanska biljättar och lastbilstillverkaren Scania köptes lite senare av tyska Volkswagen. Volvos personbilstillverkning kontrolleras numera i huvudsak av kinesiska Geely som också äger delar av det svenska AB Volvo. Det är Sveriges största bolag sett till omsättningen, och en av världens största lastbilstillverkare. Saab tillverkar inte längre några bilar. Däremot finns försvarskoncernen och flygplanstillverkaren Saab AB kvar, i svensk ägo.

Andra stora företag inom verkstadsindustrin är ABB, som bildades av ”svenska” Asea och ”schweiziska” Brown Boveri, Electrolux (vitvaror), SKF (kullager) och Atlas Copco (borrutrustning). Skogsindustrin svarar för en avsevärd del av industriproduktionen och trävaror, papper och pappersmassa står för en tiondel av varuexporten.

En annan betydelsefull bransch är kemi- och läkemedelsindustrin. Det numera tyskägda Aga som tillverkar gas är ett världsnamn. Läkemedelsföretaget Pharmacia köptes 2003 av amerikanska Pfizer och lades senare ned, men en del av verksamheten i Sverige har fortsatt i nya bolag. Astra slogs samman med brittiska Zeneca 1999 och Astra Zeneca, ett av världens största läkemedelsbolag, har fortfarande stor verksamhet i Sverige.

Livsmedelsindustrin domineras av företag som ägs av jordbrukarnas sammanslutningar (till exempel Scan och Arla Foods med huvudkontor i Danmark), av konsumentkooperationen (Coop) och av dotterbolag till internationella storföretag.

Om våra källor