2016

• December

• USA utvisar ryssar

  29 december

  Relationerna till USA når en ny bottennivå när Washington utvisar 35 personer som misstänks vara ryska agenter vid ambassaden i Washington respektive konsulatet i Los Angeles. Utvisningarna är en reaktion på uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst som säger att ryska hackare påverkat utgången av valet i USA. Vidare stänger de amerikanska myndigheterna två ryska anläggningar, en i New York och en i Maryland. Moskva reagerar från början ilsket och utlovar hämnd men dagen därpå säger president Putin att Ryssland inte planerar någon vedergällning för stunden utan att man väntar och ser vad som händer efter Donald Trumps tillträde. 

• Putin och Trump vill skaffa fler kärnvapen

  22 december

  I ett tal om den ryska militärens insatser under 2016 säger Putin att det är viktigt att rusta upp landets kärnvapenstyrka. Enligt Putin ska Ryssland skaffa missiler som kan tränga igenom främmande makters existerande och kommande missilförsvarssystem. USA:s blivande president Donald Trump svarar med ett twittermeddelande och säger att USA måste utöka sin kärnvapenarsenal kraftigt till dess att ”världen kommer till förstånd när det gäller kärnvapen”. 

• Ambassadör mördad i Turkiet

  19 december

  Rysslands ambassadör till Turkiet skjuts ihjäl på nära håll när han håller ett tal vid en utställning i Ankara. Förövaren är en ung polisman som för dagen är civil. Innan han avlossar sitt vapen ropar han: Glöm inte Aleppo! Mordet inträffar vid en känslig tidpunkt då förhållandet mellan Ryssland och Turkiet börjat förbättras efter en tidigare konflikt (se November 2015). Båda sidor är angelägna om att hålla fast vid närmandet och säger att förbindelserna inte kommer att påverkas negativt av det som hänt. 

• Gripande av Kasparov kritiseras

  13 december

  Europadomstolen för mänskliga rättigheter fördömer Ryssland för ett gripande av den förre världsmästaren i schack, Gerry Kasparov, år 2007. Gasparov togs av polis när han var på väg till en demonstration. Han anklagades för att ha marscherat utan tillstånd och dömdes till fem dagars fängelse. Det var andra gången på två månader som domstolen tog upp ett fall gällande Kasparov. Den 11 oktober kritiserade Europadomstolen gripandet av Kasparov vid en annan demonstration 2007. Kasparov, som under en tid engagerade sig politiskt mot den ryska regeringen, bor nu i USA. 

• Navalnyj kandidat i presidentvalet

  13 december

  Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj meddelar att han ämnar kandidera i presidentvalet 2018. President Putin väntas ställa upp för omval men har ännu inte meddelat sin kandidatur. 

• "Ryska hackare påverkade USA-valet"

  10 december

  Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA meddelar att Ryssland påverkat det amerikanska valet till Donald Trumps favör. Ryska hackare ska ha gjort intrång mot Demokraterna och tagit fram e-postmeddelanden från Hillary Clinton som lämnades vidare till sajten Wikileaks som publicerade dem. Ryska hackare ska också ha släppt internt material från en cyberattack mot Demokraterna till journalister och bloggare i Florida. Detta material spreds och kom att användas i de politiska kampanjerna i avgörande strider om kongressplatser. 

• November

• Säkerhetschef korruptionsanklagad

  25 november

  En general och chef för säkerhetstjänstens organisation i Nordkaukasien grips. Enligt den ryska nyhetstjänsten Interfax är generalen anklagad för att ha tagit emot många miljoner dollar i mutor. Pengarna ska ha kommit från byggföretag som erbjudits beskydd i samband med att de fått statliga kontrakt. 

• Svångremsbudget antagen

  18 november

  Duman antar en budget för 2017 som omfattar åtstramning på en lång rad områden. Utgifterna ska minskas med sex procent överlag. Även militären drabbas av nedskärningar, dock inte lika omfattande som andra sektorer. Innan budgeten är slutgiltigt fastställd ska den antas av duman ytterligare två gånger. Sedan går den vidare till federationsrådet och undertecknas slutligen av president Putin. 

• Dystra tillväxtsiffror

  16 november

  Statistiska centralbyrån rapporterar att tillväxten för det tredje kvartalet 2016 blir 0,4 procent lägre än tillväxten för samma period 2015. Därmed har ekonomin växt 0,7 procent mindre i snitt under januari till september 2016 jämfört med januari till september 2015. 

• Ny rättegång väntar Navalnyj

  16 november

  Högsta domstolen upphäver den dom mot oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj som Europadomstolen kritiserade i februari, och ger order om att fallet ska tas upp på nytt. 

• Minister överraskande gripen för korruption

  16 november

  Ekonomiminister Aleksej Uljukajev grips anklagad för att ha tagit emot en muta på över två miljoner amerikanska dollar av oljebolaget Rosneft. Uljukajev ska i utbyte ha gett klartecken för Rosnefts övertagande av aktiemajoriteten i ett annat ryskt oljebolag - Basjneft. Uljukajev är den första minister som avsätts anklagad för ett brott sedan Sovjetunionens kollaps 1991. Händelsen sätter igång rykten om en maktkamp mellan liberalerna inom regeringen, dit Uljukajev räknades, och siloviki, den mer hårdföra krets inom eliten som består av före detta militärer och medlemmar av landets säkerhetstjänster. 
  Uljukajev ersätts av den 34-årige Maxim Oresjkin som har en bakgrund inom bankvärlden och som varit vice finansminister sedan 2015. Oresjkin får nu i uppdrag att reformera Rysslands ekonomi som under två år befunnit sig på tillbakagång till följd av sänkta oljepriser och omvärldens sanktioner. 

• Ryssland lämnar ICC

  16 november

  Ryssland drar tillbaka sitt undertecknande av Romfördraget som ligger till grund för den verksamhet som Internationella brottmålsdomstolen (ICC) bedriver. Ryska UD meddelar i ett uttalande att skälet är att domstolen aldrig levt upp till de förhoppningar som fanns vid dess grundande och att dess arbete varit ensidigt och ineffektivt. Moskva hänvisar till missnöje med domstolens utredning av Rysslands agerande under det korta kriget med Georgien 2008. Enligt Moskva har domstolen ignorerat den aggression som Georgien då riktade mot civila i utbrytarregionen Sydossetien som stöds av Ryssland. 

• USA-sanktioner mot Krimpolitiker

  14 november

  USA inför sanktioner mot sex politiker från Krim som blivit invalda i det ryska parlamentet. De straffas ekonomiskt för att de aktivt deltagit i Rysslands olagliga annektering av den ukrainska halvön. 

• Oktober

• Ryssland förlorar FN-val

  28 oktober

  Ryssland får inte behålla sin plats i FN:s människorättsråd. Ungern och Kroatien får båda fler röster än Ryssland i valet av två medlemsländer från östra Europa. 

• Ryska långdistansrobotar till Östersjön

  26 oktober

  Tidningen Izvestija uppger att två ryska örlogsfartyg som är bestyckade med långdistansrobotar med kärnvapenkapacitet har anlänt som förstärkning till Österjöflottan. Svenska försvaret bekräftar att fartygen har passerat genom Öresund. Samtidigt kritiserar ryska regeringen Norge för att landet gått med på att USA stationerar mer än 300 marinkårssoldater i landet. "Det bidrar inte till att göra norra Europa tryggare", säger en rysk talesman. 

• "Ut med Ryssland från FN-råd"

  24 oktober

  Mer än 80 människorättsorganisationer uppmanar FN:s medlemsländer att utestänga Ryssland från FN:s människorättsråd med anledning av den ryska krigföringen i Syrien. Bland organisationerna finns Human Rights Watch, Care International och Refugees International. Ryssland är medlem av rådet sedan tidigare och konkurrerar nu med Ungern och Kroatien om två platser i den östeuropeiska gruppen. 

• USA anklagas för krigsbrott i Irak

  22 oktober

  Ryska försvarsdepartementet anklagar den USA-ledda koalitionen i Irak för att ha utfört en flygattack som dödat 15 kvinnor. Uttalandet sker strax efter det att den franske presidenten anklagat Ryssland för krigsförbrytelser i Syrien. Den USA-ledda koalitionen i Irak förnekar att den legat bakom det flyganfall som Ryssland hänvisar till. Iraks regering säger att frågan ska utredas. 

• Kritik mot "anti-ryskt USA"

  22 oktober

  Ryska regeringen anklagar amerikanska myndigheter för anti-ryskt beteende genom att inte godkänna att Ryssland sänder egna observatörer till presidentvalet i USA. "Om vi nekas detta av politiska skäl kommer vi att dra våra egna slutsatser", säger en rysk UD-talesman och tillägger att "detta kommer vi inte att glömma". EN talesperson för amerikanska UD avvisar klagomålen som ett "PR-jippo" och förnekar att det skulle finnas någon federal linje att utestänga ryska observatörer, men påpekar att Ryssland valt att inte försöka ingå i OECD:s delegation, vilket är praxis. USA har nyligen anklagat Rysslands regering för att ligga bakom cyberattacker mot amerikanska politiska organisationer i avsikt att påverka valprocessen i USA. 

• Inga EU-sanktioner än för ryska Syrienkriget

  21 oktober

  EU:s stats- och regeringschefer kan inte enas om att införa sanktioner mot ryska medborgare för Rysslands bombningar av den syriska staden Aleppo. Hotet om sanktioner stryks efter krav från den italienske premiärministern. Europeiska rådet "överväger alla möjligheter" om våldet fortsätter. EU-ledarna kan dock enas om att Ryssland har en strategi som går ut på att försvaga Europeiska unionen. De hänvisar till bland annat kränkningar av europeiskt luftrum, propagandakampanjer, cyberattacker, inblandning i de politiska processerna i Europa. 

• Avtal med Turkiet om gasledning

  10 oktober

  President Putin besöker Turkiet som ett led i normaliseringen av relationerna mellan länderna. Han säger att Ryssland och Turkiet nu är redo att återuppta samarbetet på alla områden. Under besöket skriver han och Turkiets president Erdoğan under ett avtal om att bygga en gasledning under Svarta havet, kallad TurkStream.

• Missiler med kärnvapenkapacitet till Kaliningrad

  8 oktober

  Ryssland placerar ut fler Iskander-missiler i den ryska enklaven vid Östersjön mellan Litauen och Polen. Iskandermissilerna kan bära kärnvapen och har en räckvidd på drygt 40 mil vilket betyder att de kan nå mål i Sverige, till exempel sydöstra Skåne, Öland och Gotland. Ryssland har under många år hotat att placera ut Iskander i Kaliningrad om inte USA avskriver sin planer på ett europeiskt missilförsvar mot kärnvapen. Nu används de även som ett påtryckningsmedel för att motverka Natos truppförstärkning i Polen och Baltikum som blivit aktuell efter Rysslands annektering av Krim och inblandning i inbördeskriget i Ukraina. De första Iskandermissilerna monterades upp i Kaliningrad 2015 då relationerna mellan Ryssland och västländerna hade försämrats rejält. 

• Människorättsorganisation sätts åt

  4 oktober

  Ryska myndigheter klassar människorättsorganisationen Memorial som utländsk agent, en beteckning som därmed måste användas i alla offentliga sammanhang och som försvårar organisationens arbete. Tidigare har sex lokala grenar av Memorial klassats som utländska agenter, däribland avdelningarna i Moskva och Sankt Petersburg. Nu gäller det hela den nationella organisationen. Myndigheterna anklagar Memorial, som sysslar med forskning kring människorättsbrott i Sovjetunionen, för att ha gjort politiska uttalanden bland annat om kriget i Ukraina. Enligt lagen om utländska agenter från 2012 måste en organisationen som tar emot utländska donationer och som ägnar sig åt politik anmäla sig som ”utländsk agent”. 

• Avtal med USA hävs

  3 oktober

  Den redan kärva relationen med USA försämras ytterligare. President Putin stoppar den 3 oktober ett avtal med USA som reglerar hur överflödigt plutonium som var tänkt att användas för kärnvapen ska förstöras. Avtalet som slöts år 2000 var ett led i den pågående nedrustningen av kärnvapen på båda sidor. Avtalet sägs enligt Putin upp som hämnd för USA:s ”ovänliga handlingar”, det vill säga de sanktionerna mot Ryssland som USA infört på grund av konflikten i Ukraina samt ”förstärkningen av Natos resurser nära Rysslands gränser”. Enligt ett lagförslag som skickats till parlamentet kan Ryssland ändra sitt beslut om USA drar tillbaka amerikanska styrkor från länder som blivit Nato-medlemmar efter år 2000 samt häver sanktionerna och ersätter Ryssland för de förluster som sanktionerna orsakat. Samma dag säger USA upp dialogen med Ryssland om ett återupplivande av vapenvilan i Syrien. Skälet är att Ryssland vägrat att avbryta sin bombkampanj mot staden Aleppo (se även Syrien: Kalendarium). Två dagar senare, den 5 oktober, meddelar Putin att Ryssland även stoppar ett gemensamt forskningsprojekt om kärnenergi som inleddes 2013. 

• Rättegången inledd i Nemtsovfallet

  3 oktober

  Domstolsförhör inleds med de fem män som står åtalade för att ha planerat och utfört mordet på regimkritikern Boris Nemtsov i Moskva i februari 2015. De åtalade är alla tjetjener och den man som sägs ha hållit i vapnet är befälhavare i det tjetjenska inrikesdepartementets trupper. Tjetjenien styrs av Ramzan Kadyrov med vilken Nemtsov hade en konflikt. Släktingar till Nemtsov säger i samband med rättegången och att den som beställde mordet inte finns i rättssalen utan står att finna högre upp i samhällsapparaten. 

• Ukrainsk journalist spionanklagad

  3 oktober

  En ukrainsk statsanställd journalist baserad i Moskva grips av den ryska säkerhetstjänsten. Enligt säkerhetstjänsten har journalisten ertappats med att samla in ryska statshemligheter. Ukrainas regering avfärdar anklagelserna och menar att journalisten utnyttjas som en spelbricka i den konflikt som pågått mellan länderna sedan 2014. 

• September

• Nedskjutningen av MH17 utredd

  28 september

  Den internationella panel som utreder nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över Ukraina sommaren 2014 slår fast att planet träffades av en rysktillverkad missil som avfyrades från en by som just då kontrollerades av pro-ryska separatister. Enligt utredarna är det oklart om någon gett order om nedskjutningen, och i så fall vem, eller om lokala separatister skjutit på eget bevåg. Ryska regeringen avfärdar på nytt anklagelserna och anför nya uppgifter om radarbilder som skulle bevisa att om planet blivit nedskjutet så har det skett från ukrainskt kontrollerat område. 

• Putin fortsätter möblera om

  23 september

  Putin utnämner parlamentets talman Sergej Narysjkin till chef för utrikesspionaget SVR och nominerar sin biträdande kanslichef Vjatjeslav Volodin till ny talman. Enligt bedömare är Putin i färd med att omge sig av en ny generation lojala medarbetare, vilket tycks förebåda hans kandidatur till att bli återvald som president 2018. Volodin var generalsekreterare i Enade Ryssland och har fått äran för partiets seger i det senaste valet. Narysjkin, som tros ha arbetat tillsammans med Putin på KGB:s kontor i S:t Petersburg på 1990-talet, finns med på USA:s och EU:s sanktionslista för brott i samband med annekteringen av Krim och kriget i Ukraina. 

• "Alternativa Nobelpriset" till rysk aktivist

  22 september

  Människorättsaktivisten Svetlana Gannusjkina tilldelas ett av de "alternativa nobelprisen", The Right Livelihood Award, för sitt arbete med att ge juridisk hjälp och undervisning för migranter och flyktingar. Hon leder Kommittén för medborgerligt stöd i Moskva. 

• Anklagelser från USA avvisas

  20 september

  Ryska utrikesdepartementet tillbakavisar med vrede anklagelser från USA om att Ryssland skulle vara direkt eller indirekt ansvarigt för ett flyganfall mot en hjälpkolonn i Syrien, då minst 18 lastbilar förstördes och ett stort antal hjälparbetare dödades. Enligt ryska UD försöker "de som skyddar terrorister och banditer rikta ogrundade och förhastade anklagelser mot Ryssland för att dra uppmärksamheten från koalitionspiloters märkvärdiga misstag". Det senare syftar på hur flyg från den USA-ledda koalitionen dödat tiotals syriska soldater i en flygattack. 

• Ukraina underkänner valet

  20 september

  Parlamentet i Ukraina antar en resolution om att inte erkänna resultatet av det ryska parlamentsvalet, eftersom röstandet skedde även på den annekterade Krimhalvön. Parlamentet uppmanar omvärlden att följa dess exempel. 

• Tre udda parlamentariker

  20 september

  Tre personer som inte representerar något av de fyra dominerande partierna blir invalda i parlamentet från enmansvalkretsar. En tillhör det högernationalistiska partiet Rodina, en är från Medborgarplattformen och en är partiobunden. 

• OSSE-kritik

  19 september

  Valövervakare från Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE säger att vissa förbättringar skett sedan det förra valet, bland annat bättre insyn i valadministrationen, men att det även i år varit begränsade möjligheter att föra debatt och svårt för medborgarna att engagera sig i valet. Maktapparaten har haft ett fast grepp om medierna och sträng kontroll av samhället. Det har inte funnits ett samhällsklimat som främjat demokratin, säger delegationens chef Ilkka Kanerva. 

• Storseger för Putins parti

  19 september

  När drygt 98 procent av rösterna har räknats har Enade Ryssland, som stöds av Putin, fått 54,2 procent och säkrat minst 343 av de 450 platserna, en ökning med mer än 100 mandat och det högsta antalet platser hittills. Kommunisterna och nationalistiska Liberaldemokraterna har 13,4 respektive 13,2 procent medan Ett rättvist Ryssland har 6,2 procent. Alla dessa partier sluter i olika hög grad upp på makthavarnas sida. Inget verkligt oppositionellt parti klarar femprocentsspärren. Valdeltagandet är dock det lägsta i modern tid, bara 47,8 procent, mot 60 procent i förra valet 2011, vilket visar att de bedömningar som gjorts om väljarapati varit korrekta. I princip är det maktpartiernas kärnväljare, de som stöder Putin, som brytt sig om att rösta, medan regimkritikerna inte funnit det mödan värt. Från hela landet kommer rapporter om valfusk, bland annat fångar en övervakningskamera i en vallokal hur en av funktionärerna stoppar ned en tjock bunt röstsedlar i en valurna. I delrepubliken Tjetjenien är den hårdföre, Moskvavänlige ledaren Ramzan Kadyrov på väg att få mer 98 procent av rösterna i det lokala presidentvalet. Människorättsgrupper säger att varje försök att kritisera honom har tystats hänsynslöst under valrörelsen. 

• Rysk-turkiskt militärt toppmöte

  15 september

  Arméstabschefen general Valerij Gerasimov träffar sin turkiske motpart general Hulusi Akar för ett "mycket produktivt" samtal om samarbete i Syrien. Mötet är ännu ett tecken på hur de rysk-turkiska relationerna har tinats upp. 

• Putin vädjar: Gå och rösta

  15 september

  Tre dagar före valet till den ryska duman uppmanar Putin befolkningen att utnyttja sin röst. Valrörelsen har varit avslagen, till stor del beroende på att valet betraktas som avgjort på förhand. Regimens kontroll över medierna och den allmänna debatten gör att inga utmanare väntas kunna hota maktpartiet Enade Rysslands majoritet. De andra partier som väntas bli representerade i parlamentet är i princip lojala mot Kreml. I praktiken tros makthavarna föredra ett lågt valdeltagande, eftersom det i första hand är de regimtrogna som väntas delta i valet. För första gången tillämpas ett blandat valsystem, där hälften av de 450 mandaten fördelas proportionellt efter partilistor, andra hälften tillsätts genom direktval i enmansvalkretsar. Direktvalen skulle teoretiskt kunna gynna oberoende kandidater med stark lokal förankring, men tros i realiteten stärka Enade Ryssland eftersom maktpartiet i allmänhet har full kontroll över de lokala myndigheterna. Dock är det fler verkligt oppositionella än vanligt som ställer upp, bland andra ett tjugotal kandidater som fått sina valkampanjer finansierade av den landsflyktige oligarken Michail Chodorkovskij. 

• Rysk-amerikansk plan för Syrien

  9 september

  Rysslands och USA:s utrikesministrar enas om en plan för vapenvila i Syrien. Om alla syriska grupperingar verkligen kan förmås att lägga ned vapnen ska de båda stormakterna för första gången göra gemensam sak mot terroriströrelsen IS. Enligt överenskommelsen ska de tillsätta en gemensam samordningsgrupp som ska organisera flyganfall mot IS. Utrikesminister Lavrov säger att de redan är överens om i vilka områden respektive land ska genomföra räderna. 

• Opinionsinstitut klassas som "utländsk agent"

  5 september

  Det oberoende opinionsinstitutet Levada centrum klassas av justitiedepartementet som "utländsk agent". Beskedet lämnas mindre än två veckor före valet till det ryska parlamentet. Levadas chef Lev Gudkov beskriver beslutet som "politisk censur" och säger att det kommer att omöjliggöra fortsatt arbete. De organisationer som klassas som "utländska agenter" drabbas av en omfattande byråkrati. Tidigare har bland andra den oberoende valövervakarorganisationen Golos fått samma stämpel. Levada ska överklaga beslutet med Gudkov säger att chanserna att få beslutet ändrat är väldigt små. 

• Fortsatta samtal om Kurilerna

  2 september

  President Putin och Japans premiärminister Abe har enats om att fortsätta samtalen om den omtvistade ögruppen Kurilerna. Enligt utrikesminister Lavrov ska resultaten av samtalen redovisas under Putins besök i Japan före årets slut. 

• USA:s sanktioner mot Ryssland utvidgas

  1 september

  USA utvidgar sina sanktioner mot Ryssland för stödet till separatisterna i östra Ukraina och annekteringen av Krim. Bland annat drabbas Bank Rossija och flera av Rysslands största byggföretag. Sanktioner riktas också mot 17 ukrainska separatister, varav 11 ingår i den lokala regering på Krim som Ryssland tillsatt. Ett stort antal ryska företag verksamma på Krim ska enligt sanktionerna stängas ute från de internationella finansiella nätverken. 

• Augusti

• Militärövningar i känsliga gränsområden

  29 augusti

  Stora militärövningar inleds i områden nära gränserna mot Ukraina och de baltiska länderna, liksom på Krim och i västra Sibirien, meddelar försvarsdepartementet. 

• Putin sparkar sin stabschef

  12 augusti

  President Putin avskedar överraskande sin stabschef Sergej Ivanov, som länge varit en av hans närmaste medarbetare och som tidigare var försvarsminister 2001-2007. Avskedandet betraktas som den viktigaste ommöbleringen i toppen av administrationen i Kreml på många år. Ivanov får som nya uppgifter att arbeta med miljövårds- och transportfrågor, en uppenbar kraftig degradering. Han ersätts av den 44-årige tidigare biträdande stabschefen Anton Vaino. Politiska bedömare ser avskedandet av Ivanov som ett led i Putins ambition att få in nya friska krafter i administrationen. 

• Ökad spänning kring Krim

  11 augusti

  Läget kring det av Ryssland annekterade Krim blir allt mer spänt sedan Ryssland anklagat Ukraina för att ha försökt sända in militär på halvön. Enligt ryska regeringen dödades en soldat och en säkerhetsagent i strider med ukrainska "sabotage- och terroristgrupper". Ukrainas regering avfärdar uppgifterna som ett svepskäl för Ryssland att öka det militära hotet mot Ukraina. President Porosjenko ger order om högsta beredskap för alla trupper längs gränsen mot Krim och hela fronten i öster. Enligt Ukraina har Ryssland förstärkt sin truppnärvaro på Krim, fört fram större styrkor mot ukrainska gränsen och försett dem med bättre utrustning. Ryssland bekräftar att avancerade luftvärnsrobotar av modellen S-400 har stationerats på Krim. President Putin säger också att ett planerat rysk-ukrainsk-fransk-tyskt toppmöte i samband med ett G20-möte i Kina i september är meningslöst. En tysk regeringskälla kommenterar att detta visar att Ryssland är allt mindre intresserat av en politisk lösning på krisen. Ryska flottan meddelar att den ska genomföra en krigsövning i Svarta havet och enligt regeringen i Moskva ska en övning för att bemöta en attack av massförstörelsevapen hållas på Krim. 

• Rysk-turkiskt toppmöte

  9 augusti

  President Putin träffar sin turkiske motsvarigget Recep Tayyip Erdoğan i S:t Petersburg. Efter det att Erdoğan i slutet av juni bad om ursäkt för nedskjutningen av ett ryskt stridsplan har relationerna mellan länderna snabbt förbättrats, inte minst sedan Ryssland betydligt snabbare än EU eller USA tagit avstånd från ett kuppförsök i Turkiet i juli. Till skillnad från ledarna i väst har Putin inte heller haft invändningar mot de omfattande utrensningar av militärer, jurister, lärare och journalister som genomförts i Turkiet efter kuppförsöket. De båda enas om att försöka gjuta nytt liv i relationerna. Ett närmande mellan Turkiet och Ryssland bedöms gynna båda länderna, både ekonomiskt och politiskt, men ses med viss oro i väst, som befarar framväxten av en ny västfientlig allians. 

• Juli

• Valobservatörorganisation stängs

  28 juli

  En domstol beordrar den oberoende valobservatörsorganisationen Golos att stänga. Organisationen anklagas för att ha tagit emot utländskt ekonomiskt stöd utan att ha registrerat sig som "utländsk agent". I april dömdes Golos att böta motsvarande drygt 150 000 kronor av samma orsak. I september hålls allmänna val i Ryssland, Golos har avslöjat en rad oegentligheter vid tidigare val. 

• Skärpta antiterrorlagar träder i kraft

  7 juli

  President Putin undertecknar en rad nya lagar som ska stärka statens kamp mot terrorism. De antogs av parlamentet i slutet av juni och har av kritiker beskrivits som "storebrorslagar". Bland annat tvingas internetleverantörer och mobiloperatörer att lagra uppgifter om samtal, sms, bilder och videor i upp till sex månader samt metadata i upp till tre år. De måste ge säkerhetstjänsten tillgång till alla uppgifter vid förfrågan och vid behov avkryptera meddelanden. Straffen för en rad brott med anknytning till internet skärps och straffrättsåldern sänks i vissa fall till 14 år. Internetföretagen befarar att åtgärderna kommer att kosta dem miljardbelopp. 

• EU förlänger sanktionerna

  1 juli

  EU förlänger de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland med ytterligare sex månader till den 31 januari 2017.  Sanktionerna infördes efter nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över östra Ukraina i juli 2014, för vilken de ryskstödda separatisterna misstänks. I första hand är straffåtgärderna riktade mot de ryska olje- och finanssektorerna samt militären. 

• Juni

• Erdoğan ber Ryssland om ursäkt

  27 juni

  Enligt en talesman för den ryska regeringen har Turkiets president Erdoğan skrivit till Vladimir Putin och bett om ursäkt för nedskjutningen av ett ryskt stridsflygplan i gränsområdet mellan Syrien och Turkiet i november 2015. Erdoğan lovar att arbeta för att relationerna mellan länderna ska normaliseras efter mer än ett halvt års djup kris. Två dagar senare talar de båda presidenterna med varandra på telefon och enas om att återuppta normala relationer och samarbeta i bland annat kampen mot terrorismen. Putin ger order om att reserestriktionerna till Turkiet ska upphävas och att handeln ska återupptas i normal utsträckning. 

• EU:s Krimsanktioner förlängs

  17 juni

  EU förlänger sanktionerna mot Ryssland för annekteringen av Krim och Sevastopol med ytterligare ett år till den 23 juni 2017. Sanktionerna innebär ett förbud mot viss handel med Krim, liksom ett förbud mot investeringar och turismverksamhet av EU-registrerade företag som är verksamma på Krim. 

• Maj

• Militär satsning på omstridda Kurilerna

  27 maj

  Ryska försvarsdepartementet meddelar att "aldrig tidigare skådade" insatser ska göras för att stärka den militära infrastrukturen på ögruppen Kurilerna i Fjärran östern. En ny militärbas ska bland annat anläggas på en obebodd ö. Befälhavaren för det östra militärområdet säger att Ryssland ska se till att "inte den minsta lilla risk ska kunna uppstå". Japans anspråk på fyra öar i Kurilerna har medfört att de båda länderna aldrig skrivit under något formellt fredsavtal efter andra världskriget. Sovjetunionen ockuperade de öarna i samband med den japanska kapitulationen. 

• Fångutväxling med Ukraina

  25 maj

  Den ukrainska stridspiloten Nadija Savtjenko som dömts till fängelse i 22 år i Ryssland (se Mars 2016) utväxlas mot två ryska soldater som gripits på ukrainsk mark. 

• "Ryska styrkor kvar i Syrien"

  18 april

  En talesman för det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon säger att Ryssland knappt har minskat sin militära närvaro i Syrien sedan president Putin i mars meddelade att merparten av de ryska styrkorna skulle tas hem. Enligt talesmannen är situationen närmast identisk med tidigare. "De (ryssarna) har fortfarande flyg, marktrupper och artilleri samt specialstyrkor i Syrien", säger talesmannen. 

• April

• Krav på hårdare tag

  18 april

  Chefen för den ryska inhemska underrättelsetjänsten, Alexander Bastrykin, kräver kraftfullare tag för att motverka vad han kallar USA:s destruktiva inflytande i Ryssland. Till de åtgärder som Bastrykin föreslår hör restriktioner för internetanvändning och ett förbud mot att kritisera Rysslands annektering av Krim från Ukraina. ”Det är dags att vi slutar låtsas vara en pseudo-demokrati som tillämpar pseudo-liberala värderingar”, skriver polischefen i tidningen Kommersant Vlast. 

• Krimtatarerna under ökat tryck

  14 april

  Myndigheterna på den annekterade Krimhalvön bannlyser krimtatarernas styrande organ, mejlis, med hänvisning till att mejlis ska ha ägnat sig åt extremism. Därmed förhindras mejlis att genomföra några aktiviter överhuvudtaget. Mejlis grundades 1991 och har sedan dess representerat krimtartarernas intressen. Krimtartarerna har sitt ursprung på Krim men förvisades till Centralasien under sovjettiden. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 började de återvända till Krim. Beslutet att bannlysa mejlis bekräftas senare under månaden av Krims högsta domstol. 

• Specialstyrka mot terrorism

  5 april

  President Putin meddelar att en ny säkerhetsstyrka, Nationella gardet, ska upprättas för att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Nationella gardet kommer att byggas upp kring de polisenheter som brukar sättas in vid upplopp. Den nya styrkan ska stå under Putins direkta befäl. Politiska bedömare som kommenterar inrättandet av styrkan säger att det är ett tecken på att Putin förbereder sig för eventuella oroligheter i samband med parlamentsvalet som ska hållas i september.

• Mars

• Ny chef för valkommissionen

  28 mars

  President Putin utser landets tidigare ombudsman för mänskliga rättigheter, Ella Pamfilova, till ny chef för valkommissionen. Utnämningen ses som ett försök att stärka medborgarnas tilltro till de parlamentsval som ska hållas i september. Den tidigare chefen för valkommissionen, Vladimir Tjurov, kallades "magikern" av oppositionen som anklagade honom för att tillåta omfattande röstfusk till förmån för makthavarna i Kreml. 

• Press på Syrien

  25 mars

  USA:s utrikesminister John Kerry besöker president Putin och de enas om att sätta press på parterna vid fredsförhandlingarna i Genève och försöka förmå dem att tala direkt med varandra. Putin och Kerry kräver också att en plan för övergångsstyre och utkast till en ny författning ska ligga klara i augusti. 

• Upprustning i öst

  25 mars

  Försvarsminister Sergej Sjojgu meddelar att Ryssland kommer att installera missiler på ögruppen Kurilerna i Asien. De senaste åren har Ryssland rustat upp sina militära installationer på öarna som är föremål för en långdragen konflikt med Japan. Regeringen i Tokyo hävdar att de fyra sydligaste öarna tillhör Japan. De besattes av Sovjetunionen under andra världskriget. 

• Långt straff för ukrainsk pilot

  22 mars

  Den ukrainska stridspiloten Nadija Savtjenko, som har hållits fången i Ryssland sedan 2014, döms till 22 års fängelse för att genom artillerield ha dödat två ryska journalister i början av upproret i östra Ukraina 2014. Savtjenko hävdar att hon är oskyldig och att hon kidnappades och fördes till Ryssland innan journalisterna miste livet. Hennes advokat säger att hon inte kommer att överklaga på grund av bristande tilltro till det ryska rättssystemet och att de kommer att söka andra vägar för att få henne fri. Ukraina erbjuder sig dagen därpå att genomföra en fångutväxling. 

• Årsdag på Krim

  18 mars

  President Putin besöker Krim på tvåårsdagen av annekteringen. Putin stannar till på ön Tuzla i Kertjsundet där ett brobygge pågår för att binda samman östra delen av Krim med det ryska fastlandet. Bron är tänkt att stå klar 2018 säger Putin. Presidenten meddelar också att en undervattenskabel som ska förse Krim med elektricitet från Ryssland kommer att tas i bruk i maj

• Truppreträtt från Syrien

  14 mars

  President Putin tillkännager att landet ska dra tillbaka merparten av de ryska trupperna från Syrien. Enligt Putin har målen med den ryska insatsen uppnåtts. Med ryskt stöd har de syriska regeringstrupperna återfått initiativet i striderna och tagit tillbaka en del territorium samtidigt som den ryska inblandningen i kriget återupprättat Rysslands ställning som en viktig part på den internationella arena. När de ryska flygräderna inleddes i september var relationerna med väst urusla och Putin isolerad beroende på kriget i Ukraina. Ekonomiska skäl talar också för att ta hem trupperna. Den ryska insatsen har kostat uppskattningsvis 2,5 miljoner amerikanska dollar per dag. Ryssland börjar dra tillbaka sina trupper dagen efter beskedet. Reträtten berör inte den ryska flottbasen i Tartus och en rysk flygbas i landet. Ryssland kommer också att behålla ett luftförsvarssystem i Syrien och en del soldater för att skydda de ryska baserna.

• EU-sanktioner ett halvår till

  10 mars

  EU förlänger med sex månader de sanktioner som unionen infört mot Ryssland på grund konflikten i Ukraina. 

• Bantad försvarsbudget

  6 mars

  Försvarsdepartementet meddelar att landets försvarsutgifter ska skäras ned med 5 procent under 2016. Beslutet reflekterar problemen i den ryska ekonomin till följd av sjunkande oljepriser och omvärldens sanktioner. Under 2015 krympte landets BNP med 3,7 procent. 

• Förlängda USA-sanktioner

  7 mars

  USA:s president Obama beslutar att de sanktioner som införts mot Ryssland på grund av konflikten i Ukraina ska vara i kraft till den 6 mars 2017. 

• Februari

• Ingen tyst minut för Nemtsov

  26 februari

  Det ryska parlamentet, duman, säger nej till ett förslag att hålla en tyst minut för oppositionspolitikern Boris Nemtsov på årsdagen av mordet på honom i Moskva. Minneshögtider genomförs dock i en rad ryska städer.

• Varning för Kadyrov

  23 februari

  Oppositionspartiet Parnas presenterar en utredning där Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov utpekas som ett hot mot nationens säkerhet. Kadyrov har enligt utredningen förvandlat sin delrepublik till ett islamiskt kalifat som utför terrorattentat mot sina motståndare i Ryssland och utomlands. Kadyrov, som är nära lierad med president Putin, får miljarder rubel i stöd från ryska staten men följer enligt Parnas bara sina egna lagar. 

• Domstol fäller ryska staten

  23 februari

  Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fastslår att oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj inte fick en rättvis rättegång när han 2013 fälldes för förskingring (se Juli, Oktober 2013). Domstolen beordrar ryska staten att betala honom 56 000 euro för rättegångskostnader och skadestånd. Ryska parlamentet antog 2015 en lag som ger staten rätt att strunta i Europadomstolens utslag om de anses strida mot den ryska författningen. Domstol fäller ryska staten

• Ukraina krävs på 3 miljarder euro

  17 februari

  Ryssland stämmer ukrainska staten på 3 miljarder US dollar vid en domstol i London. Stämningsansökan har lämnats in sedan de båda regeringarna inte kunnat enas om villkoren för återbetalningen av lånet som Ryssland betalade ut 2013 när Ukraina leddes av president Janukovytj. 

• Januari

• Nytt turkiskt hot

  30 januari

  Turkiet anklagar ryskt stridsflyg för att på nytt ha kränkt turkiskt luftrum vid den syriska gränsen. Rysslands ambassadör kallas till det turkiska utrikesdepartementet för att ta emot en skarp protest. Turkiet varnar Ryssland för konsekvenserna av fortsatta kränkningar. Ryska försvarsdepartementet avfärdar protesten som "grundlös propaganda". 

• Miljardsatsning mot finanskrisen

  28 januari

  Ekonomiminister Aleksej Uljukajev säger att staten under 2016 ska lägga motsvarande cirka 85 miljarder kronor på insatser mot den finanskris som följt av de sjunkande oljepriserna. Drygt 40 procent av summan ska användas för lån till de regionala myndigheterna. Staten ska också stödja särskilt utsatta sektorer som jordbruket och bilindustrin, öka de sociala insatserna och genomföra strukturreformer, skriver ryska tidningar. 

• BNP faller

  25 januari

  Rysslands BNP minskade med 3,7 procent under 2015 som en följd främst av de låga oljepriserna, meddelar den statliga statistiska centralbyrån. 

• Litvinenko-utredning avfärdas

  21 januari

  Utrikesdepartementet avfärdar resultatet av en brittisk utredning som kommit fram till att giftmordet i London 2006 på den förre KGB-agenten Aleksandr Litvinenko "sannolikt godkänts" direkt av president Putin och säkerhetschefen Nikolaj Patrusjev. En talesperson för ryska UD säger att ett rent brottsfall politiserats på ett sätt som "förmörkat de bilaterala relationerna" mellan Ryssland och Storbritannien. 

• Statens utgifter skärs ned

  13 januari

  Premiärminister Medvedev säger att staten ska minska sina utgifter med 10 procent under året, främst på grund av de sjunkande oljepriserna. "Vi måste leva på de tillgångar vi har", säger han och hänvisar också till västländernas sanktioner mot Ryssland för landets inblandning i konflikten i Ukraina.