Oktober 2016

Senaste händelser

  • Oktober

  • Ukrainsk journalist spionanklagad

    En ukrainsk statsanställd journalist baserad i Moskva grips av den ryska säkerhetstjänsten. Enligt säkerhetstjänsten har journalisten ertappats med att samla in ryska statshemligheter. Ukrainas regering avfärdar anklagelserna och menar att journalisten utnyttjas som en spelbricka i den konflikt som pågått mellan länderna sedan 2014. 

  • Rättegången inledd i Nemtsovfallet

    Domstolsförhör inleds med de fem män som står åtalade för att ha planerat och utfört mordet på regimkritikern Boris Nemtsov i Moskva i februari 2015. De åtalade är alla tjetjener och den man som sägs ha hållit i vapnet är befälhavare i det tjetjenska inrikesdepartementets trupper. Tjetjenien styrs av Ramzan Kadyrov med vilken Nemtsov hade en konflikt. Släktingar till Nemtsov säger i samband med rättegången och att den som beställde mordet inte finns i rättssalen utan står att finna högre upp i samhällsapparaten. 

  • Avtal med USA hävs

    Den redan kärva relationen med USA försämras ytterligare. President Putin stoppar den 3 oktober ett avtal med USA som reglerar hur överflödigt plutonium som var tänkt att användas för kärnvapen ska förstöras. Avtalet som slöts år 2000 var ett led i den pågående nedrustningen av kärnvapen på båda sidor. Avtalet sägs enligt Putin upp som hämnd för USA:s ”ovänliga handlingar”, det vill säga de sanktionerna mot Ryssland som USA infört på grund av konflikten i Ukraina samt ”förstärkningen av Natos resurser nära Rysslands gränser”. Enligt ett lagförslag som skickats till parlamentet kan Ryssland ändra sitt beslut om USA drar tillbaka amerikanska styrkor från länder som blivit Nato-medlemmar efter år 2000 samt häver sanktionerna och ersätter Ryssland för de förluster som sanktionerna orsakat. Samma dag säger USA upp dialogen med Ryssland om ett återupplivande av vapenvilan i Syrien. Skälet är att Ryssland vägrat att avbryta sin bombkampanj mot staden Aleppo (se även Syrien: Kalendarium). Två dagar senare, den 5 oktober, meddelar Putin att Ryssland även stoppar ett gemensamt forskningsprojekt om kärnenergi som inleddes 2013. 

  • Människorättsorganisation sätts åt

    Ryska myndigheter klassar människorättsorganisationen Memorial som utländsk agent, en beteckning som därmed måste användas i alla offentliga sammanhang och som försvårar organisationens arbete. Tidigare har sex lokala grenar av Memorial klassats som utländska agenter, däribland avdelningarna i Moskva och Sankt Petersburg. Nu gäller det hela den nationella organisationen. Myndigheterna anklagar Memorial, som sysslar med forskning kring människorättsbrott i Sovjetunionen, för att ha gjort politiska uttalanden bland annat om kriget i Ukraina. Enligt lagen om utländska agenter från 2012 måste en organisationen som tar emot utländska donationer och som ägnar sig åt politik anmäla sig som ”utländsk agent”. 

  • Missiler med kärnvapenkapacitet till Kaliningrad

    Ryssland placerar ut fler Iskander-missiler i den ryska enklaven vid Östersjön mellan Litauen och Polen. Iskandermissilerna kan bära kärnvapen och har en räckvidd på drygt 40 mil vilket betyder att de kan nå mål i Sverige, till exempel sydöstra Skåne, Öland och Gotland. Ryssland har under många år hotat att placera ut Iskander i Kaliningrad om inte USA avskriver sin planer på ett europeiskt missilförsvar mot kärnvapen. Nu används de även som ett påtryckningsmedel för att motverka Natos truppförstärkning i Polen och Baltikum som blivit aktuell efter Rysslands annektering av Krim och inblandning i inbördeskriget i Ukraina. De första Iskandermissilerna monterades upp i Kaliningrad 2015 då relationerna mellan Ryssland och västländerna hade försämrats rejält. 

  • Avtal med Turkiet om gasledning

    President Putin besöker Turkiet som ett led i normaliseringen av relationerna mellan länderna. Han säger att Ryssland och Turkiet nu är redo att återuppta samarbetet på alla områden. Under besöket skriver han och Turkiets president Erdoğan under ett avtal om att bygga en gasledning under Svarta havet, kallad TurkStream.

  • Inga EU-sanktioner än för ryska Syrienkriget

    EU:s stats- och regeringschefer kan inte enas om att införa sanktioner mot ryska medborgare för Rysslands bombningar av den syriska staden Aleppo. Hotet om sanktioner stryks efter krav från den italienske premiärministern. Europeiska rådet "överväger alla möjligheter" om våldet fortsätter. EU-ledarna kan dock enas om att Ryssland har en strategi som går ut på att försvaga Europeiska unionen. De hänvisar till bland annat kränkningar av europeiskt luftrum, propagandakampanjer, cyberattacker, inblandning i de politiska processerna i Europa. 

  • Kritik mot "anti-ryskt USA"

    Ryska regeringen anklagar amerikanska myndigheter för anti-ryskt beteende genom att inte godkänna att Ryssland sänder egna observatörer till presidentvalet i USA. "Om vi nekas detta av politiska skäl kommer vi att dra våra egna slutsatser", säger en rysk UD-talesman och tillägger att "detta kommer vi inte att glömma". EN talesperson för amerikanska UD avvisar klagomålen som ett "PR-jippo" och förnekar att det skulle finnas någon federal linje att utestänga ryska observatörer, men påpekar att Ryssland valt att inte försöka ingå i OECD:s delegation, vilket är praxis. USA har nyligen anklagat Rysslands regering för att ligga bakom cyberattacker mot amerikanska politiska organisationer i avsikt att påverka valprocessen i USA. 

  • USA anklagas för krigsbrott i Irak

    Ryska försvarsdepartementet anklagar den USA-ledda koalitionen i Irak för att ha utfört en flygattack som dödat 15 kvinnor. Uttalandet sker strax efter det att den franske presidenten anklagat Ryssland för krigsförbrytelser i Syrien. Den USA-ledda koalitionen i Irak förnekar att den legat bakom det flyganfall som Ryssland hänvisar till. Iraks regering säger att frågan ska utredas. 

  • "Ut med Ryssland från FN-råd"

    Mer än 80 människorättsorganisationer uppmanar FN:s medlemsländer att utestänga Ryssland från FN:s människorättsråd med anledning av den ryska krigföringen i Syrien. Bland organisationerna finns Human Rights Watch, Care International och Refugees International. Ryssland är medlem av rådet sedan tidigare och konkurrerar nu med Ungern och Kroatien om två platser i den östeuropeiska gruppen. 

  • Ryska långdistansrobotar till Östersjön

    Tidningen Izvestija uppger att två ryska örlogsfartyg som är bestyckade med långdistansrobotar med kärnvapenkapacitet har anlänt som förstärkning till Österjöflottan. Svenska försvaret bekräftar att fartygen har passerat genom Öresund. Samtidigt kritiserar ryska regeringen Norge för att landet gått med på att USA stationerar mer än 300 marinkårssoldater i landet. "Det bidrar inte till att göra norra Europa tryggare", säger en rysk talesman. 

  • Ryssland förlorar FN-val

    Ryssland får inte behålla sin plats i FN:s människorättsråd. Ungern och Kroatien får båda fler röster än Ryssland i valet av två medlemsländer från östra Europa. 

Vill du läsa mer?

För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.

Vad får jag?

Se exempel på vad Landguiden omfattar här.

Varukorg

Totalt 0