September 2016
Senaste händelser
-
September
-
USA:s sanktioner mot Ryssland utvidgas
USA utvidgar sina sanktioner mot Ryssland för stödet till separatisterna i östra Ukraina och annekteringen av Krim. Bland annat drabbas Bank Rossija och flera av Rysslands största byggföretag. Sanktioner riktas också mot 17 ukrainska separatister, varav 11 ingår i den lokala regering på Krim som Ryssland tillsatt. Ett stort antal ryska företag verksamma på Krim ska enligt sanktionerna stängas ute från de internationella finansiella nätverken.
-
Fortsatta samtal om Kurilerna
President Putin och Japans premiärminister Abe har enats om att fortsätta samtalen om den omtvistade ögruppen Kurilerna. Enligt utrikesminister Lavrov ska resultaten av samtalen redovisas under Putins besök i Japan före årets slut.
-
Opinionsinstitut klassas som "utländsk agent"
Det oberoende opinionsinstitutet Levada centrum klassas av justitiedepartementet som "utländsk agent". Beskedet lämnas mindre än två veckor före valet till det ryska parlamentet. Levadas chef Lev Gudkov beskriver beslutet som "politisk censur" och säger att det kommer att omöjliggöra fortsatt arbete. De organisationer som klassas som "utländska agenter" drabbas av en omfattande byråkrati. Tidigare har bland andra den oberoende valövervakarorganisationen Golos fått samma stämpel. Levada ska överklaga beslutet med Gudkov säger att chanserna att få beslutet ändrat är väldigt små.
-
Rysk-amerikansk plan för Syrien
Rysslands och USA:s utrikesministrar enas om en plan för vapenvila i Syrien. Om alla syriska grupperingar verkligen kan förmås att lägga ned vapnen ska de båda stormakterna för första gången göra gemensam sak mot terroriströrelsen IS. Enligt överenskommelsen ska de tillsätta en gemensam samordningsgrupp som ska organisera flyganfall mot IS. Utrikesminister Lavrov säger att de redan är överens om i vilka områden respektive land ska genomföra räderna.
-
Putin vädjar: Gå och rösta
Tre dagar före valet till den ryska duman uppmanar Putin befolkningen att utnyttja sin röst. Valrörelsen har varit avslagen, till stor del beroende på att valet betraktas som avgjort på förhand. Regimens kontroll över medierna och den allmänna debatten gör att inga utmanare väntas kunna hota maktpartiet Enade Rysslands majoritet. De andra partier som väntas bli representerade i parlamentet är i princip lojala mot Kreml. I praktiken tros makthavarna föredra ett lågt valdeltagande, eftersom det i första hand är de regimtrogna som väntas delta i valet. För första gången tillämpas ett blandat valsystem, där hälften av de 450 mandaten fördelas proportionellt efter partilistor, andra hälften tillsätts genom direktval i enmansvalkretsar. Direktvalen skulle teoretiskt kunna gynna oberoende kandidater med stark lokal förankring, men tros i realiteten stärka Enade Ryssland eftersom maktpartiet i allmänhet har full kontroll över de lokala myndigheterna. Dock är det fler verkligt oppositionella än vanligt som ställer upp, bland andra ett tjugotal kandidater som fått sina valkampanjer finansierade av den landsflyktige oligarken Michail Chodorkovskij.
-
Rysk-turkiskt militärt toppmöte
Arméstabschefen general Valerij Gerasimov träffar sin turkiske motpart general Hulusi Akar för ett "mycket produktivt" samtal om samarbete i Syrien. Mötet är ännu ett tecken på hur de rysk-turkiska relationerna har tinats upp.
-
Storseger för Putins parti
När drygt 98 procent av rösterna har räknats har Enade Ryssland, som stöds av Putin, fått 54,2 procent och säkrat minst 343 av de 450 platserna, en ökning med mer än 100 mandat och det högsta antalet platser hittills. Kommunisterna och nationalistiska Liberaldemokraterna har 13,4 respektive 13,2 procent medan Ett rättvist Ryssland har 6,2 procent. Alla dessa partier sluter i olika hög grad upp på makthavarnas sida. Inget verkligt oppositionellt parti klarar femprocentsspärren. Valdeltagandet är dock det lägsta i modern tid, bara 47,8 procent, mot 60 procent i förra valet 2011, vilket visar att de bedömningar som gjorts om väljarapati varit korrekta. I princip är det maktpartiernas kärnväljare, de som stöder Putin, som brytt sig om att rösta, medan regimkritikerna inte funnit det mödan värt. Från hela landet kommer rapporter om valfusk, bland annat fångar en övervakningskamera i en vallokal hur en av funktionärerna stoppar ned en tjock bunt röstsedlar i en valurna. I delrepubliken Tjetjenien är den hårdföre, Moskvavänlige ledaren Ramzan Kadyrov på väg att få mer 98 procent av rösterna i det lokala presidentvalet. Människorättsgrupper säger att varje försök att kritisera honom har tystats hänsynslöst under valrörelsen.
-
OSSE-kritik
Valövervakare från Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE säger att vissa förbättringar skett sedan det förra valet, bland annat bättre insyn i valadministrationen, men att det även i år varit begränsade möjligheter att föra debatt och svårt för medborgarna att engagera sig i valet. Maktapparaten har haft ett fast grepp om medierna och sträng kontroll av samhället. Det har inte funnits ett samhällsklimat som främjat demokratin, säger delegationens chef Ilkka Kanerva.
-
Tre udda parlamentariker
Tre personer som inte representerar något av de fyra dominerande partierna blir invalda i parlamentet från enmansvalkretsar. En tillhör det högernationalistiska partiet Rodina, en är från Medborgarplattformen och en är partiobunden.
-
Ukraina underkänner valet
Parlamentet i Ukraina antar en resolution om att inte erkänna resultatet av det ryska parlamentsvalet, eftersom röstandet skedde även på den annekterade Krimhalvön. Parlamentet uppmanar omvärlden att följa dess exempel.
-
Anklagelser från USA avvisas
Ryska utrikesdepartementet tillbakavisar med vrede anklagelser från USA om att Ryssland skulle vara direkt eller indirekt ansvarigt för ett flyganfall mot en hjälpkolonn i Syrien, då minst 18 lastbilar förstördes och ett stort antal hjälparbetare dödades. Enligt ryska UD försöker "de som skyddar terrorister och banditer rikta ogrundade och förhastade anklagelser mot Ryssland för att dra uppmärksamheten från koalitionspiloters märkvärdiga misstag". Det senare syftar på hur flyg från den USA-ledda koalitionen dödat tiotals syriska soldater i en flygattack.
-
"Alternativa Nobelpriset" till rysk aktivist
Människorättsaktivisten Svetlana Gannusjkina tilldelas ett av de "alternativa nobelprisen", The Right Livelihood Award, för sitt arbete med att ge juridisk hjälp och undervisning för migranter och flyktingar. Hon leder Kommittén för medborgerligt stöd i Moskva.
-
Putin fortsätter möblera om
Putin utnämner parlamentets talman Sergej Narysjkin till chef för utrikesspionaget SVR och nominerar sin biträdande kanslichef Vjatjeslav Volodin till ny talman. Enligt bedömare är Putin i färd med att omge sig av en ny generation lojala medarbetare, vilket tycks förebåda hans kandidatur till att bli återvald som president 2018. Volodin var generalsekreterare i Enade Ryssland och har fått äran för partiets seger i det senaste valet. Narysjkin, som tros ha arbetat tillsammans med Putin på KGB:s kontor i S:t Petersburg på 1990-talet, finns med på USA:s och EU:s sanktionslista för brott i samband med annekteringen av Krim och kriget i Ukraina.
-
Nedskjutningen av MH17 utredd
Den internationella panel som utreder nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över Ukraina sommaren 2014 slår fast att planet träffades av en rysktillverkad missil som avfyrades från en by som just då kontrollerades av pro-ryska separatister. Enligt utredarna är det oklart om någon gett order om nedskjutningen, och i så fall vem, eller om lokala separatister skjutit på eget bevåg. Ryska regeringen avfärdar på nytt anklagelserna och anför nya uppgifter om radarbilder som skulle bevisa att om planet blivit nedskjutet så har det skett från ukrainskt kontrollerat område.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.