Östtimor – Befolkning och språk

I Östtimor är den naturliga befolkningstillväxten hög. Drygt fyra av tio invånare är under 15 år. Den etniska mångfalden är stor. De flesta invånare tillhör något austronesiskt eller papuanskt folkslag.

Invånarantalet har varierat avsevärt under de senaste 50 åren. Före den indonesiska invasionen 1975 (se Modern historia) fanns det cirka 650 000 invånare. Av dessa dog uppskattningsvis mellan 100 000 och 200 000 som en direkt eller indirekt (sjukdomar och svält) följd av invasionen och ockupationen.

Uppgiften om antalet dödsoffer varierar mellan olika källor. Den oberoende östtimorianska sannings- och försoningskommission som tillsattes 2002 uppger att upp emot 183 000 östtimorianer dog till följd av ockupationen.

Först på 1990-talet steg åter invånarantalet – delvis till följd av en stor inflyttning av indoneser (se nedan) – för att 1999 sjunka drastiskt igen. Under våldsvågen i samband med folkomröstningen om självständighet det året tvingades upp emot en halv miljon människor på flykt (se Modern historia). Minst 250 000 av dem flydde eller tvångsförflyttades av Indonesienvänliga milisgrupper till Västtimor, övriga sökte skydd i de östtimorianska bergen. Sedan dess har fler än 220 000 av flyktingarna i Västtimor återvänt hem. De kvarvarande valde att stanna kvar i Indonesien permanent.

Etnisk mångfald

En stor majoritet av östtimorianerna tillhör någon av folkgrupperna atoni, belu, tetum, galoli, nambi, tokode, fatalucu, makasae, madiki, idate, mambai, bunak eller kemak. De flesta av dessa är austronesiska folk, men några är papuanska. De största grupperna är atoni, belu, tetum och mambai.

Atoni tros härstamma från aboriginer som vandrat in från Australien. Atoni kom troligen först till Östtimor och bor numera i huvudsak i de centrala bergsområdena. Belu lever på sydkusten.

Tidigare utgjorde inflyttade indoneser ungefär en femtedel av befolkningen. Invandringen skedde under den indonesiska ockupationen (1975–1999), då Suhartoregimen uppmuntrade människor från andra delar av övärlden att flytta till Östtimor. Invandringen av indonesiska statstjänstemän, affärsmän och bosättare skapade spänningar mellan de muslimska indoneserna och de kristna östtimorianerna. Ett skäl var att indoneserna konkurrerade om jordbruksmarken, som är en bristvara i Östtimor. Under våldsvågen 1999 flydde de flesta indoneser från Östtimor.

Omkring två procent av befolkningen tillhör en kinesisk minoritet. Kineserna kom till Östtimor på 1500-talet, då Portugal hade koloniserat området. De bosatte sig i städerna och försörjde sig på att agera mellanhand i handeln mellan bönderna och portugiserna. Än i dag lever de flesta kineser i städerna, medan en stor majoritet av östtimorianerna i övrigt bor på landsbygden.

Språk

Det råder delade meningar om hur många språk som talas i Östtimor: uppgifterna varierar mellan 15 och 30. Det största lokala språket, tetum, har i en förenklad form utvecklats till ett östtimorianskt lingua franca och talas av runt 90 procent av invånarna. De flesta östtimorianska språk tillhör den austronesiska språkfamiljen, men papuanska språk förekommer också.

Över hälften av östtimorianerna, framför allt de unga, kan även indonesiska, som under ockupationen var officiellt språk och undervisningsspråk. En del äldre östtimorianer kan portugisiska, som också är den politiska och sociala elitens språk. De flesta personer i motståndsrörelsens kärna under den indonesiska ockupationen var portugisisktalande, liksom många i den nuvarande politiska ledningen. Drygt en femtedel av invånarna behärskar portugisiska.

Inom den kinesiska folkgruppen talas mandarin och kantonesiska. Sedan självständigheten 2002 är portugisiska och tetum officiella språk, medan engelska och indonesiska klassas som så kallade arbetsspråk och bland annat kan användas inom utbildningsväsendet.

Om våra källor

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0