Sverige och Nato

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 ändrade drastiskt förutsättningarna för den svenska säkerhetspolitiken. Inom loppet av några månader hade Sverige, liksom Finland, ansökt om medlemskap och Nato formellt bjudit in de båda länderna att bli medlemmar.

De svenska partierna och svenskarna i gemen har länge varit delade i synen på ett svenskt Natomedlemskap. När frågan blev högaktuell 2022 tippade balansen över för ett starkt stöd för att gå med i alliansen, åtminstone bland de politiska partierna.

Redan när det säkerhetspolitiska läget i världen ändrades efter kalla krigets slut och Sveriges EU-inträde 1995 utlöstes en flerårig debatt om svensk säkerhetspolitik. Olika utredningar visade att Sverige under stora delar av efterkrigstiden haft ett omfattande inofficiellt samarbete med vissa Natostater. Fasta kommunikationer med en del Natostaber byggdes upp och ett antal svenska militära flygfält anpassades för att kunna ta emot Natos bombplan. I maj 1994 gick Sverige med i Partnerskap för fred (PFF), det vill säga Natos samarbetsavtal för länder i Europa som står utanför Nato (se Framväxten). Sverige deltog aktivt i PFF-verksamheten och svenska förband stod under direkt Natobefäl i alla Natos stora fredsbevarande operationer, bland annat i Kosovo, Afghanistan och Libyen. Samarbetet innebar att PFF-systemets försvarsplaneringsprocess integrerades i den svenska nationella försvarsplaneringen och att det svenska försvaret successivt införde Natostandard. Svenska officerare utplacerades vid flera av Natos viktigaste militära högkvarter och en svensk Natoambassad upprättades i anslutning till högkvarteret i Bryssel.

Närmare Nato

Efter Rysslands krig med Georgien 2008 försämrades säkerhetsläget i Östersjöregionen. Påsken 2013 drabbades svenska försvaret av en chockartad upplevelse när ryska bombplan simulerade attack mot mål i Stockholm. Eftersom de svenska piloterna hade påskledigt fick danska piloter från Natos bas i Litauen komma till undsättning. Denna händelse, liksom den ryska illegala annekteringen av Krim i Ukraina 2014, förde åter frågan om ett svenskt Natomedlemskap högt upp på agendan i den svenska debatten. Samtidigt var Sveriges och Finlands strategiska placering invid Östersjön av stort intresse för Nato. Men den svenska opinionen kring ett svenskt Natomedlemskap var splittrad och Moskva hade vid flera tillfällen hotat om att vidta militära åtgärder om Sverige gick med i Nato.

Lösningen blev ett nytt program för utvidgat samarbete som Nato införde 2014 med sina mest närstående partner: Enhanced Oppurtunities Program, EOP (se Uppbyggnaden). Detta gavs till fem viktiga partnerländer: Sverige och Finland samt Jordanien, Georgien och Australien.

Inom ramen för EOP fördjupade Sverige och Nato sin militära samarbetsförmåga och politiska dialog samt genomförde gemensamma övningar. 2018 deltog Sverige och Finland tillsammans med alla andra medlemsländer i Trident Juncture 18, den största övningen sedan kalla kriget. Övningen pågick i Norge och innebar att flera länder förflyttade trupper över Sverige. Sverige deltar sedan 2013 också med förband i ett reservstyrkeregister till insatsstyrkan, NRF (se Uppbyggnaden).

Den svenska opinionen

Fyra av riksdagens åtta partier (Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna) hade tagit ställning för ett svenskt Natomedlemskap redan före den ryska invasionen i februari 2022. Sverigedemokraterna öppnade upp för medlemskap relativt kort invasionen och efter nära tre månader av intensiv debatt tog Socialdemokraterna ställning för att Sverige ska ansöka om medlemskap i alliansen. I maj lämnade regeringen in ansökan om medlemskap i försvarsalliansen, samtidigt som Finland. 

Många Natoföreträdare spådde att Sveriges ansökan, liksom Finlands, skulle komma att godkännas mycket snabbt eftersom länderna redan har ett nära samarbete med Nato. Men Turkiet satte käppar i hjulet och anklagade framför allt Sverige för att utgöra en fristad för terrorister. Vid ett Natotoppmöte i början av juli hade tvisten bilagts tillräckligt för att Nato formellt skulle bjuda in båda länderna att bli medlemmar. Men formellt måste klartecknet ratificeras också av samtliga medlemsländers parlament innan ett medlemskap blir ett faktum, och nya förhalningar kan komma.

Stödet bland svenskarna för ett Natomedlemskap har ökat med åren och är nu betydligt större än på 1990-talet. I början av 2022, före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, visade opinionsmätningar att ungefär lika stora delar av befolkningen var för att gå med i Nato som var mot att gå med. Nästan lika många saknade tydlig åsikt i frågan. Efter invasionen har stödet för medlemskap vuxit, men en stor andel av befolkningen är fortfarande skeptisk.

Nato

Fullständigt namn: Nato/North Atlantic Treaty Organization

Grundad: 1949

Högsta ledare: generalsekreterare Jens Stoltenberg

Medlemmar: Albanien, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA

Natos hemsida

Varukorg

Totalt 0