Nato – Inledning

Nato är både en politisk organisation och en militär försvarsallians. Nato har inga egna styrkor utan bygger förlitar sig på medlemmarnas nationella försvarsresurser. När alliansen bildades 1949 bestod den av tolv länder, när Sverige anslöts 2024 blev medlemsantalet 32. USA har tidigare haft en självklar och dominerande roll inom Nato men i och med Donald Trumps återkomst som president har försvarsalliansen satts i gungning.

Nato bildades efter andra världskriget när spänningarna mellan västmakterna och det kommunistiska Sovjetunionen blev allt tydligare (se De första 50 åren). Atlantpakten, som är Natos grundstadga, pekar inte uttryckligen ut någon fiende. Men dess ursprungliga syfte var att hindra Sovjetunionen från att utvidga den kommunistiska maktsfären i Europa. Natoländernas samordning av framför allt militära resurser skulle avskräcka östblocket från väpnade angrepp. Om en medlemsstat ändå anfölls skulle Nato kollektivt komma till dess försvar inom det nordatlantiska området. Det kollektiva försvaret utgör fortfarande grunden för Nato (se Strategisk inriktning).

Nato har sitt högkvarter i Belgiens huvudstad Bryssel. Alla medlemsländer är representerade i det högsta beslutade organet, Nordatlantiska rådet. Rådets ordförande är generalsekreteraren som betraktas som alliansens högsta ledare. Nato har också ett stort antal underorgan runt om i Europa samt ett enda högkvarter i USA (se vidare Uppbyggnaden).

Efter Sovjetunionens upplösning 1991 och det kalla krigets slut tog Nato på sig nya uppgifter, till exempel fredsbevarande och fredsskapande insatser i före detta Jugoslavien och i Afghanistan. Samarbetet med Ryssland prioriterades högt av Natoländerna men det blev av olika skäl aldrig särskilt framgångsrikt (se Fredsfrämjande operationer). Ryssland motsatte sig att Nato öppnade sina dörrar för länder i det forna sovjetdominerade östblocket (se Nato och Ryssland).

Rysk aggression

Rysslands angrepp mot Ukraina 2014 innebar ett nytt strategiskt läge med förnyat fokus på Europa och ursprungsuppgiften kollektivt försvar. Samarbetet med icke-medlemmar som Sverige stärktes och Nato placerade för första gången trupper i de baltiska staterna och i Östeuropa (se Uppbyggnaden).

Efter Rysslands storoffensiv som inleddes 2022 slöt Nato upp bakom Ukraina och fördömde kraftfullt den ryska aggressionen. Alliansen har liksom enskilda Natomedlemmar bistått Ukraina med omfattande stöd i form av pengar, vapen och underrättelsesamarbete.

Både Sverige och Finland fattade beslut om att söka medlemskap i Nato som en direkt följd av Rysslands fullskaliga invasion, som drastiskt förändrade det säkerhetspolitiska läget i Europa (se vidare Sverige i Nato). 

Med Donald Trump tillbaka som president i USA hamnade Nato i okända vatten. Redan under sin första ämbetsperiod, 2017–2021, ifrågasatte Trump både Nato och de allierade i organisationen. Efter hans återkomst 2025 blev relationen mellan USA och övriga västländer – även inom ramen för Nato – allvarligt ansträngd då Trumpadministrationen tycktes ifrågasätta själva grundtanken med försvarsalliansen (se Nato efter millennieskiftet).