Nato

https://www.ui.se/landguiden/internationella-organisationer/nato/

Atlantpakten, mer känd som Nato, (North Atlantic Treaty Organisation) grundades år 1949 i syfte bevara freden i det nordatlantiska området genom att avskräcka från väpnade angrepp mot alliansens medlemmar. Nato arbetar huvudsakligen med att värna om frihet och säkerhet av dess medlemmar genom politiska och militära medel. Organisationen har 29 medlemsländer.

Natos hemsida hittar du här.

Inledning

Nato (North Atlantic Treaty Organisation) är både en politisk organisation och en militär försvarsallians. De ursprungliga medlemmarna vid alliansens bildande 1949 var tio västeuropeiska stater samt USA och Kanada. Nato har idag 30 medlemsländer, däribland 14 länder från det forna östblocket. Det senaste landet att ansluta sig var Nordmakedonien som blev medlem i mars 2020.

Framväxten

Grunden för Nato lades under åren strax efter andra världskriget. De allierades seger över Nazityskland förvandlades snabbt till ett kallt krig mellan västländerna, anförda av USA, och östländerna som kontrollerades av Sovjetunionen.

Uppbyggnaden

Atlantpakten från 1949 föreskrev endast att ett gemensamt organ skulle inrättas, Nordatlantiska rådet (NAC). Men NAC skulle se till att organisationer och institutioner skapades så att paktens mål kunde uppfyllas. Det är utifrån dessa riktlinjer som dagens Nato med dess många underorganisationer har växt fram.

Budgeten

Eftersom Natos militära resurser nästan uteslutande består av medlemsländernas egna försvarsmakter finansieras Natos militära styrkor i praktiken helt och hållet genom medlemsstaternas individuella försvarsbudgetar. USA har de överlägset största försvarsutgifterna inom alliansen. USA:s andel av Natoländernas samlade försvarsutgifter har pendlat från närmare 75 procent på 1950-talet, till omkring 55 procent i slutet av 1990-talet, och åter till omkring 75 procent 2016. Bara två år senare, 2018, hade USA:s andel minskat till 69 procent, men likväl har USA:s roll inom Nato alltså ökat rent militärt de senaste 25 åren.

Verksamheten

Natos försvarspolitiska samarbete är det viktigaste samarbetsområdet för alliansen. Syftet är att avskräcka från väpnade angrepp mot alliansens medlemmar och att bevara freden i det nordatlantiska området.

Fredsfrämjande operationer

Militära aktioner av annat slag än traditionellt försvar av det egna landets gränser var länge omstridda inom Nato. Från amerikanskt håll riktades det under 1990-talet ibland kraftig kritik mot fredsbevarande operationer, vilket grundade sig på en önskan att landet skulle slippa bli inblandat i europeiska kriser och krig som inte direkt rörde Nato. Men inställningen kom att förändras och Natos strategiska koncept från 1999 visade att intresset för fredsbevarande och fredsskapande operationer hade ökat bland medlemmarna.

Kärnvapen och luftförsvar

Kärnvapnen hade länge en betydelsefull roll inom Nato och en stor del av konsultationerna, liksom konflikterna, inom alliansen har kretsat kring dessa. I och med det kalla krigets slut förlorade kärnvapnen i aktualitet och reducerades drastiskt inom den europeiska delen av Nato.

Nato och Ryssland

Nato skapade efter kalla kriget olika former för samarbete med Ryssland men ömsesidig misstro lade hinder i vägen för ett verkligt närmande mellan parterna. Natos utvidgning österut, kriget i Georgien 2008, den pågående konflikten i Ukraina och fortsatta provokationer vid Östersjön har gjort att relationerna mellan Ryssland och Nato nu är sämre än någonsin.

Samarbete med FN och EU

Nato är den enda organisation i Europa som idag kan ställa upp stora internationella militära styrkor och genomföra större komplicerade operationer. Därför har andra organisationer visat intresse för att samarbeta med Nato, framför allt FN och EU.

Sverige och Nato

Både de svenska partierna och svenskarna i gemen är delade i synen på ett framtida svenskt Natomedlemskap. Sedan 2014 ingår Sverige i ett omfattande samarbetsprogram med Nato.