Nato – Sverige i Nato

Både de svenska partierna och svenskarna i gemen har länge varit delade i synen på ett svenskt Natomedlemskap, men Rysslands storskaliga invasion av Ukraina ledde till att Sverige hastigt ansökte om medlemskap och blev försvarsalliansens 32:a medlem i mars 2024.

När det säkerhetspolitiska läget i världen ändrades efter kalla krigets slut och vid Sveriges EU-inträde 1995 utlöstes en flerårig debatt om svensk säkerhetspolitik. Olika utredningar visade att Sverige under stora delar av efterkrigstiden haft ett omfattande inofficiellt samarbete med vissa Natostater. Fasta kommunikationer med en del Natostaber byggdes upp och ett antal svenska militära flygfält anpassades för att kunna ta emot Natos bombplan. I maj 1994 gick Sverige med i Partnerskap för fred (PFF), det vill säga Natos samarbetsavtal för länder i Europa som står utanför Nato (se De första 50 åren). Sverige deltog aktivt i PFF-verksamheten och svenska förband stod under direkt Natobefäl i alla Natos stora fredsbevarande operationer, bland annat i Kosovo, Afghanistan och Libyen. Samarbetet innebar att PFF-systemets försvarsplaneringsprocess integrerades i den svenska nationella försvarsplaneringen och att det svenska försvaret successivt införde Natostandard. Svenska officerare utplacerades vid flera av Natos viktigaste militära högkvarter och en svensk Natoambassad upprättades i anslutning till högkvarteret i Bryssel.

Närmare Nato

Efter Rysslands krig med Georgien 2008 försämrades säkerhetsläget i Östersjöregionen. Påsken 2013 drabbades svenska försvaret av en chockartad upplevelse när ryska bombplan simulerade attack mot mål i Stockholm. Eftersom de svenska piloterna hade påskledigt fick danska piloter från Natos bas i Litauen komma till undsättning. Denna händelse, liksom den ryska illegala annekteringen av Krym (Krim) i Ukraina 2014, förde åter frågan om ett svenskt Natomedlemskap högt upp på agendan i den svenska debatten. Samtidigt var Sveriges och Finlands strategiska placering invid Östersjön av stort intresse för Nato. Men den svenska opinionen kring ett svenskt Natomedlemskap var splittrad och Moskva hade vid flera tillfällen hotat om att vidta militära åtgärder om Sverige gick med i Nato.

Lösningen blev ett nytt program för utvidgat samarbete som Nato införde 2014 med sina mest närstående partner: Enhanced Opportunities Program, EOP (se Nato efter millennieskiftet). Detta gavs till fem viktiga partnerländer: Sverige och Finland samt Jordanien, Georgien och Australien.

Inom ramen för EOP fördjupade Sverige och Nato sin militära samarbetsförmåga och politiska dialog samt genomförde gemensamma övningar. Sverige och Finland deltog 2018 tillsammans med alla andra medlemsländer i den största övningen sedan kalla kriget. Övningen pågick i Norge och innebar att flera länder förflyttade trupper över Sverige. 

Den svenska opinionen

Fyra av riksdagens åtta partier (Liberalerna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna) hade tagit ställning för ett svenskt Natomedlemskap redan före den ryska invasionen i februari 2022. Kort efter invasionen öppnade Sverigedemokraterna upp för medlemskap relativt kort invasionen och efter nära tre månader av intensiv debatt tog Socialdemokraterna ställning för att Sverige skulle ansöka om medlemskap. I maj samma år lämnade regeringen in ansökan om medlemskap i försvarsalliansen, samtidigt som Finland. 

Många Natoföreträdare spådde att Sveriges ansökan, liksom Finlands, skulle komma att godkännas mycket snabbt eftersom länderna redan hade ett nära samarbete med Nato. Men Turkiet satte käppar i hjulet och anklagade framför allt Sverige för att utgöra en fristad för terrorister. Vid ett Natotoppmöte i början av juli hade tvisten bilagts tillräckligt för att försvarsalliansen formellt skulle bjuda in båda länderna att bli medlemmar. Men klartecknet var också tvunget att godkännas av samtliga medlemsländers parlament innan ett medlemskap kunde bli ett faktum. Det skulle visa sig att Turkiet höll fast vid sina invändningar mot Sverige, och att även Ungern hakade på. Däremot godkändes Finlands medlemskapsansökan och i april 2023 blev landet Natos 31:a medlemsstat.  

Först i januari 2024 kom det slutgiltiga godkännandet också för Sverige i Turkiet, och en månad senare följde Ungern efter. Den 7 mars blev Sverige alliansens 32:a medlemsland och den svenska flaggan kunde hissas utanför Natos högkvarter.

Sverige placerades först under Natos operativa högkvarter i Nederländerna (JFC Brunssum) men flyttades i december 2025 över till högkvarteret i Virginia (JFC Norfolk) på USA:s östkust, tillsammans med Finland och Danmark. (Läs mer om Natos operativa underkommandon här.)

Aktiv roll

Under den korta tiden som medlem har Sverige skjutit till betydande militära resurser för att uppfylla sin del av försvaret av det nordatlantiska området. Redan i januari 2025 landsteg 600 svenska soldater i Lettland för att ingå i Natos multinationella brigad i syfte att avskräcka Ryssland från att angripa landet. Svenska Gripen-plan deltar i skyddet av det baltiska luftrummet genom Natooperationen Baltic Air Defence. Gripen-plan har även satts in över Polen och våren 2026 fick Skaraborgs flygflottilj, F7, ansvaret för att planera, organisera och genomföra det svenska bidraget till Natos incidentberedskap på Island med sex svenska Gripen-plan. 

Nato har sedan 2016 etablerat särskilda stridsgrupper i åtta länder vid alliansens östra flank (Forward Land Forces, FLF, se även Uppbyggnaden). Sverige leder den nya nionde markstyrkan som ansvarar för Finland. Den multinationella staben är placerad i Rovaniemi och den svenska styrkan finns vid I19 i Boden. Runt 600 svenska soldater står under Natobefäl och vid behov kan styrkan utökas till 1 200 personer. Även marinen förändras för att möta Natos behov. Utöver att försvara den svenska territorialgränsen är uppdraget nu att tillsammans med allierade kontrollera Östersjön och förhindra ryska störningar av sjöfart och viktiga transporter av mat, varor och trupper till och från Natoländerna. För att klara det utökade uppdraget i Östersjön och i Nordatlanten har regeringen bland annat beslutat att köpa fyra nya fregatter från Frankrike, med leverans från 2030. Som fullvärdig medlem ingår Sverige i Natos gemensamma kärnvapenplanering (Nuclear Planning Group, NPG) och deltar i den årligen återkommande kärnvapenövningen Steadfast Noon.

Som en konsekvens av Rysslands krig mot Ukraina samt medlemskapet i Nato har försvarsbudgeten höjts kraftigt. Budgeten hamnade 2026 på 175 miljarder kronor, 2021 låg den på 66 miljarder. Dagens försvarsutgifter på 2,8 procent av BNP väntas utökas till 3,5 procent år 2035.