Förenta nationerna

https://www.ui.se/landguiden/internationella-organisationer/fn/

FN (Förenta nationerna) grundades år 1945 i syfte att genom samarbete verka för fred samt ekonomisk och social utveckling. Idag hör arbetet med att förverkliga de globala målen för hållbar utveckling till en av de viktigaste frågorna för organisationen. Under årens lopp har organisationen tidvis kritiserats för att inte leva upp till förväntningarna på att skapa fred och säkerhet i världen, bland annat på grund av grund av motsättningar mellan länderna med vetorätt i säkerhetsrådet.

FN – Inledning

De länder som 1945 grundade Förenta Nationerna, FN, drog upp riktlinjer för en mäktig världsorganisation som inte bara skulle ”rädda kommande släktled undan krigets gissel” utan också utgöra en plattform för länders samarbete i ekonomiska och sociala frågor. Många av de stora visionerna visade sig långt svårare att uppfylla än vad man hoppats. Under långa perioder av FN:s existens har politiska meningsskiljaktigheter mellan länder hindrat verksamheten från att fungera som det var tänkt.

FN – Framväxten

Sedan FN:s föregångare, Nationernas Förbund, i och med andra världskrigets utbrott 1939 slutgiltigt misslyckats med uppgiften att bevara världsfreden, avvecklades den internationella samarbetsorganisationen, även om den formellt bestod till 1945. Lidandet och förstörelsen i krigets spår gjorde dock klart för de stater som ingått förbund mot Nazityskland att världen behövde en ny organisation som kunde förhindra framtida krig.

FN – Uppbyggnaden

Man brukar skilja på å ena sidan den centrala FN-organisationen och å den andra FN-systemet eller FN-familjen. Till det centrala FN räknas idag säkerhetsrådet, generalförsamlingen, ekonomiska och sociala rådet, internationella domstolen och sekretariatet med FNs viktigaste post – generalsekreteraren. Under dessa huvudorgan finns en mängd biträdande organ samt olika kommissioner och andra organ. I FN-systemet ingår förutom den centrala FN-organisationen även specialiserade fackorgan.

FN – Budgeten

Det centrala FN har en särskild reguljär budget som antas av generalförsamlingen. Den ska bland annat täcka kostnaderna för huvudorganens verksamhet. Huvuddelen av den reguljära budgeten ska bäras upp av obligatoriska bidrag från medlemsländerna. Varje land ska betala en i förväg fastställd andel av budgeten. Biträdande organ och program finansieras huvudsakligen genom frivilliga bidrag från medlemsländerna.

FN – Fred och säkerhet

När FN grundades sågs hoten mot fred och säkerhet främst som militära konflikter mellan stater. Idag har begreppet fred och säkerhet fått en vidare betydelse. Inbördeskrig och etniska konflikter inom stater har blivit vanligare. Det är inte heller endast rent militära konflikter som räknas som hot mot den internationella säkerheten.

FN – Nedrustning och vapenkontroll

Att verka för nedrustning har ända från början varit en av FN:s viktigaste uppgifter. Ändå har de mest betydelsefulla nedrustningsavtalen tillkommit utanför FN. Vid början av 2020-talet hade de senaste årtiondenas positiva framsteg kring kärnvapennedrustning förbytts till ett betydligt mer osäkert läge. Det berodde inte minst på att relationen mellan USA och Ryssland, de två länder som tillsammans förfogar över 90 procent av världens kärnvapen, blivit allt mer konfliktfylld.

FN – Mänskliga rättigheter

Arbetet för att skydda mänskliga rättigheter är en mycket betydelsefull del av FN:s verksamhet. Regelverket för mänskliga rättigheter räknas idag till organisationens största framgångar och har fått stort genomslag i länders lagstiftning världen över.

FN – Internationell rätt

FN har två viktiga domstolar i Haag, den Internationella domstolen som beslutar i tvister mellan stater och den Internationella brottmålsdomstolen. Det har också bildats en rad tillfälliga internationella brottmålstribunalerna för bland annat före detta Jugoslavien och Rwanda. FN spelar också en viktig roll för att utveckla internationella regler för relationerna mellan stater och andra internationella organ.

FN – Katastrofhjälp

Under slutet av 1990-talet och på 2000-talet har behovet av katastrofinsatser i samband med svåra naturkatastrofer växt. Men det är inte längre enbart vid naturkatastrofer som FN förmedlar katastrofhjälp. Det har blivit vanligare att FN ingriper i inbördeskrig för att ge mat och mediciner, för att ta hand om flyktingar och röja minor.

FN – Arbetet för utveckling

Enligt stadgan är en av FN:s mer betydelsefulla uppgifter att ”främja högre levnadsstandard, full sysselsättning samt framåtskridande och utveckling i ekonomiskt och socialt avseende ”. Om FN verkar för dessa mål så kan det också bidra till att förhindra konflikter. Idag går den största delen av FN-systemets resurser till arbete för ekonomisk och social utveckling i utvecklingsländerna. Arbetet för utveckling är med dess 30-tal olika organ den mest omfattande delen av FN-systemet.

FN – Miljö och hållbar utveckling

Människornas utsläpp av så kallade växthusgaser som koldioxid, metan och lustgas har lett till klimatförändringar och ökande temperaturer på vår jord. Att hejda klimatförändringarna och hantera följderna av dem har kommit att få allt större betydelse inom FN-samarbetet.

FN – Externt samarbete

FN samverkar med regionala organisationer inom en rad områden och sedan 1990-talet har även samarbetet inom fred och säkerhetsområdet byggts ut. Sedan länge sker ett samarbete mellan FN och icke-statliga organisationer särskilt när det gäller ekonomiska och sociala frågor. Under 2000-talet har även näringslivet börjat spela en mer aktiv roll för verksamheten.

FN – Sverige och FN

Sverige blev tidigt medlem i FN och har sedan dess spelat en aktiv roll inom organisationen. För ett litet land som Sverige har det varit viktigt att samarbeta med andra länder för att lösa globala problem. Sverige ger ett stabilt finansiellt stöd till FN och är också ett av få länder som uppfyller FN:s biståndsmål om 0,7 procent av bruttonationalinkomsten.