Syrien
Den arabiska våren 2011 utlöste ett landsomfattande inbördeskrig mellan regeringen och en brokig blandning av rebellgrupper. Bashar al-Assads regim har sedan dess lyckats återta stora delar av landet, men i norr rasar kriget ännu. Väpnade sunnimuslimska grupper har trängts ihop i nordväst, där striderna fortsätter. Medan regimen varit upptagen med att slå ned revolten har Syriens kurder byggt upp ett eget regionalt styre, som kan gå dem ur händerna när stormakter blandar sig i utvecklingen.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2023
-
Januari
-
OPCW: Regimen använde klorgas
Organisationen för förbud mot kemiska vapen ( OPCW ) beskyller det syriska flygvapnet för en klorgasattack den 7 april 2018 som krävde 43 liv. Slutsatsen dras i en rapport där det heter att minst två gasbehållare släpptes mot staden Duma från luften och att giftet spreds vid bostäder. Regimen var vid tillfället i färd med att försöka återta Duma som hölls av rebeller. Regeringen i Damaskus och dess allierade Ryssland har hävdat att anklagelserna var bluff, på amerikanskt initiativ. USA genomförde efteråt flyganfall mot syriska mål tillsammans med Storbritannien och Frankrike. OPCW:s utredare bygger sin uppfattning på bland annat provtagning i Duma och vittnesmål. Inspektörernas bedömning att klorgas kommit till användning har varit känd sedan 2018, men det ingick vid den tiden inte i OPCW:s uppdrag att peka ut någon ansvarig. Regimen nekar till anklagelserna.
-
2022
-
December
-
Minst dödliga året sedan 2011
Kriget i Syrien har krävt minst 3 825 dödsoffer under 2022, uppger oppositionsgruppen SOHR. Det betyder att året varit det minst dödliga sedan revolten mot Assadregimen bröt ut under den arabiska våren 2011. Med stöd av sina källor inne i landet bedömer SOHR att 1 627 av dödsoffren var civila, bland dessa 321 barn. Drygt 200 personer dödades av kvarlämnade minor eller andra sprängämnen. Den väpnade konflikten präglas i dag av sporadiska strider och jihadistattacker utförda av Islamiska staten (IS), framför allt i landets östra delar, men dödstalen förblir anmärkningsvärda hos de stridande parterna enligt de uppgifter som nått SOHR: 627 personer i regeringsstyrkor, 217 i väpnade grupper som strider på Assadregimens sida, 387 hos SDF i norr (kurdiska styrkor och deras allierade) samt i runda tal 500 jihadister.
-
Närmande mellan Turkiet och Syrien
Turkiets och Syriens försvarsministrar möts i Moskva för de första officiellt bekräftade högnivåsamtalen sedan inbördeskriget i Syrien bröt ut 2011. Turkiet hyser och stöder en rad syriska oppositionsgrupper, och det förekommer samarbete på marken i Syrien mellan turkisk militär och väpnade regimmotståndare. Så sent som 2017 kallade president Erdoğan Syriens president Bashar al-Assad för ”terrorist”. Ministermötet väcker nu oro i grupper som hittills har räknat med Turkiets stöd. Efter nyår, är den turkiske utrikesministern Mevlüt Çavuşoğlu träffar paraplyorganisationen Syriska nationalrådets ledare Mahmut al-Maslat, säger Çavuşoğlu att Turkiet står fast vid sitt stöd för FN:s säkerhetsråds Syrienresolution 2254 från 2015 om eldupphör och en fredlig lösning.
-
Energikris stoppar sport och ger fyradagarsvecka
Alla idrottstävlingar ställs in i regeringskontrollerade områden på grund av energibrist. Stoppet varar åtminstone till årets slut, meddelar det syriska riksidrottsförbundets ordförande. Bristen på bränsle gör bland annat att fotbollslag inte kan resa till bortamatcher. Inom statliga arbetsplatser råder för närvarande fyradagarsvecka för att man ska spara el och drivmedel. Syriens största telekombolag har också flaggat för att delar av verksamheten ligger nere därför att man inte har bränsle till egna elgeneratorer.
-
El- och matbrist väcker protester
I Suwayda i söder, en stad kontrollerad av regimstyrkor, stormas en byggnad som brukas av provinsregeringen av en folkmassa som protesterar mot allt svårare levnadsomständigheter. Minst en demonstrant och en polis dödas. Sedan Assadregimen slog ned den revolt som utbröt under den arabiska våren 2011 är regimkritiska demonstrationer sällsynta, men brist på bland annat drivmedel och vissa matvaror råder. Skärpt elransonering har beslutats alldeles nyligen och FN beräknar att 90 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.