Syrien
Foto: Shutterstock

Syrien

Den arabiska våren 2011 utlöste ett landsomfattande inbördeskrig mellan regeringen och en brokig blandning av rebellgrupper. Bashar al-Assads regim har sedan dess lyckats återta stora delar av landet. Väpnade sunnimuslimska grupper har trängts ihop i nordväst, där striderna fortsätter. Medan regimen varit upptagen med att slå ned revolten har Syriens kurder byggt upp ett eget regionalt styre i norr, som kan gå dem ur händerna när stormakter och grannländer blandar sig i utvecklingen.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2024

    • Februari

    • Löner och pensioner höjs

      Efter nästan 13 år av krig är Syriens ekonomi i fritt fall, med hög inflation. Försvarsmaktens personal, civilanställda i offentliga sektorn och pensionärer som arbetat i offentliga sektorn får nu 50 procents höjning av sina löner/pensioner, beslutar president Bashar al-Assad. (Ett år tidigare fördubblades deras ersättningar, men då tog regimen samtidigt bort bränslesubventioner.) Även minimilönerna inom den privata sektorn höjs genom presidentdekret. Sedan kriget bröt ut 2011 uppges valutan, det syriska pundet, ha tappat 99 procent av sitt värde. Hur långt löner och pensioner räcker i dag beror på om man följer officiell växlingskurs eller den kurs man kan få på gatan.

    • Ett år efter skalv: höjda dödstal

      Inför årsdagen av jordbävningskatastrofen den 6 februari 2023 i norra Syrien och sydöstra Turkiet går Turkiets inrikesdepartement ut med reviderade dödstal. 53 537 människor omkom i Turkiet, uppger landets inrikesminister Regimen i Syrien har uppgett att 1 414 personer dog i regeringskontrollerat område, medan Turkietstödda lokala företrädare i norra Syrien har räknat till 4 537 dödsoffer i rebellkontrollerade delar av landet. Det skulle betyda att det sammanlagda totala dödstalet når 59 488. Det första, kraftiga skalvet med efterskalv raserade nästan 40 000 byggnader i Turkiet, där 691 000 hemlösa har fått nödboende i plåtcontainrar.

    • Västmakter anfaller Iranstödda grupper

      USA genomför flyganfall mot milisgrupper i Syrien och Irak som vedergällning för tre amerikanska soldaters död i Jordanien den 28 januari. Dödsoffer rapporteras, men uppgifterna om huruvida även civila dör är motstridiga. Dagen efter anfalls även huthirörelsen i Jemen. Sedan början på Gazakriget i oktober 2023, där USA har deklarerat stöd för Israels insatser efter terrordåd av den palestinska Hamasrörelsen, har amerikanska och allierade styrkor i regionen angripits minst 165 gånger. Olika väpnade grupper pekas ut, alla Iranstödda, men direkta stridshandlingar i Iran mellan USA och Iran har hittills inte rapporterats. Amerikanska och brittiska anfall mot huthierna i Jemen sker därför att huthirebeller angriper civil sjöfart i Röda havet med hänvisning till palestiniernas lidande.

    • Januari

    • Fängelse för Assadtrogen milisledare

      Tolv års fängelse för brott mot mänskligheten och medhjälp till tortyr blir straffet för en man som lett en milisgrupp i Syrien. Domen faller i Nederländerna, där den 36-årige mannen sökte asyl 2020. Domstolen finner det styrkt att han lett gruppen Liwa al-Quds, som beskrivs som sympatisörer till Assadregimen. Både milis och offer i målet har palestinsk anknytning. Nederländerna hyser också domstolar inom FN-systemet, men domen uppges vara den första i en av landets egna domstolar som gäller övergrepp i Syrien.

    • Israel pekas ut för attack mot Iran i Syrien

      I en attack mot ett bostadshus i Damaskus som tillskrivs Israel dödas fem företrädare för Revolutionsgardet i Iran och minst ett halvt dussin andra personer, från olika arabländer. Revolutionsgardet är Irans verktyg för att stödja Assadregimen i Syrien och en av de dödade beskrivs som Irans spionchef på plats. Israel kommenterar sällan enskilda attacker men det är känt att landet agerar militärt mot den iranska regimens inblandning inte minst i Syrien. Irans president beskriver revolutionsgardisterna som martyrer med hög rang och förklarar att attacken inte kommer att förbli obesvarad.

Till kalendariet
10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0