Libyen
Foto: Flickr/Rafa

Libyen

Libyen uppstod som politisk enhet först under 1900-talet, när kolonialmakten Italien slog samman tre regioner. Olja hittades runt 1960 och gav upphov till en exportboom. Landet styrdes med järnhand av Muammar Gaddafi i drygt 40 år, tills han störtades 2011. Därefter har mer eller mindre kaos rått i Libyen, som i allt större utsträckning blivit en arena för regionala stormakter som strider med libyska grupper som ombud.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • Juli

    • Brutal ledare i Tarhuna ihjälskjuten

      Muhammad al-Kani, ledare för en familjebaserad milis som beskrivis som en maffia, skjuts ihjäl på en gård i Benghazi. Det har funnits en arresteringsorder utfärdad för honom och skotten ska ha fallit när han vägrade överlämna sig till militär. Han och hans sex bröder, kallade Kaniyat, hålls ansvariga för en flerårig mordvåg som satt skräck i Tarhunas befolkning. De grep makten lokalt i staden 2015, då de kunde utnyttja den oreda som rått i Libyen under åren sedan den arabiska våren 2011. Människor som tros ha fallit offer för Kaniyat hittas nu i massgravar (se 25 november 2020). För att öka sitt skrämselkapital uppges brödraskaran ha haft vanor som att visa upp sig med lejon i koppel.

    • Migranter i båttragedi i Medelhavet

      Nära hamnstaden al-Khums går en båt med migranter under i Medelhavet. Minst 57 personer tros ha drunknat, bland dem 20 kvinnor och två barn. Migranterna ombord var med hjälp av flyktingsmugglare på väg mot Europa.

    • Revisionsrapport grundar för pånyttfödd centralbank

      FN-samordnaren Ján Kubiš överlämnar en revisionsrapport till Libyens interimsregering som del av det pågående fredsarbetet. Det är fråga om revidering av Libyens riksbank, som har utförts av en större revisionsfirma: centralbanken har till följd av inbördeskriget varit kluven i två delar, och revisionen ger underlag inför att banken åter ska börja fungera enhetligt. Att få banksystemet tillförlitligt är ett av de viktiga inslagen en FN-stödd normalisering.

    • Migranter möter döden i Medelhavet

      Minst 60 personer befaras ha mist livet när två fartyg med migranter på väg till Europa förlist under loppet av två dagar. Båtarna blir fler när vädret blir bättre, men då går också dödstalen upp. Det ena fartyget hade lagt ut från Tunisien, det andra från Libyen. I båda länderna är villkoren svåra för migranter som ofta hör hemma i Afrika söder om Sahara, och det antas driva på de farliga resorna ytterligare. Hittills i år tros fler än 880 migranter ha drunknat under försök att nå Europa från Nordafrika, uppger FN-organisationen IOM. Kustbevakningen rapporterar ett halvt dussin haverier i tunisiska vatten sedan 26 juni. Hjälpfartyget Ocean Viking har räddat flera hundra nödställda de senaste dagarna, enligt organisationen SOS Mediterranée.

    • Dialog utan framgång, val i farozonen

      Libyens politiska dialogforum, tillsatt för att bereda väg för parlaments- och presidentval, skulle till den 1 juli ha enats om den författningsmässiga grunden för en ny vallag. Men trots förlängda förhandlingar i Genève har ledamöterna inte kommit överens. Rapporter från förhandlingarna tyder på att det finns olika falanger: en vill hålla fast vid tidtabellen att hålla val på julafton, en annan vill att valen ska skjutas upp till 2022, en tredje vill att enbart parlamentsval ska genomföras. Det heter också att de stormakter som är engagerade i Libyen, främst Turkiet och Ryssland, pressar sina bundsförvanter i dialogforumet. Fortfarande finns militär turkisk personal och ryska legosoldater på libysk mark, trots att bland andra FN kräver att utländska styrkor ska lämna landet.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0