Mali
Foto: Shutterstock/Marianoblanco

Mali

Mali i det inre av Västafrika är ett land med rika kulturella traditioner sedan medeltiden. Mali var en relativt stabil demokrati från 1992, då flerpartisystem återinfördes efter många års diktatur, och fram till en ny militärkupp i mars 2012. Trots ekonomiska reformer har dock Mali förblivit ett av världens fattigaste och mest biståndsberoende länder. Efter kuppen 2012 har landet plågats av en utdragen konflikt med tuaregiska separatister och islamistiska terrorister.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2019

    • Juni

    • Etniska våldsspiralen fortsätter

      Trettiofem människor tillhörande dogonfolket har massakrerats när deras by i Koundou i mellersta Mali härjats och bränts av okända gärningsmän, meddelar myndigheterna. Det kan röra sig om en hämnd från fulanikrigare för att närmare 160 fulani dödades av dogon för knappt tre månader sedan. Många hus har bränts ned och boskap har dödats. Våldsvågen startade 2015 när en fulanidominerad jihadistgrupp ledd av predikanten Amadou Koufa bildades och hamnade i konflikt med främst dogon och bambara. Gruppen uppgick 2017 i den al-Qaida-anslutna Gruppen till stöd för islam och muslimer (GSIM), vars ledare heter Iyad Ag Ghaly. Jihadisterna har spätt på gamla etniska konflikter i området. I mitten av maj uppgav FN-missionen Minusma att minst 488 människor dödats i attacker mot fulani i regionerna Mopti och Segou i mellersta Mali sedan januari 2018, medan fulani har dödat 63 civila under samma period.

    • Maj

    • Ny bred regering tillträder

      Premiärminister Boubou Cissé bildar en ny regering efter det att ett avtal förhandlats fram mellan delar av oppositionen, vissa rebellgrupper och parlamentets majoritetspartier. Avtalet lägger grunden för bildandet av en ny bred regering, vars främsta uppgift är att få slut på våldet i landet. Oppositionspartiet URD, lett av Soumaila Cissé, vägrar ingå i överenskommelsen. Cissé förlorade presidentvalet 2018 i andra omgången och hävdar att valfusk förekom. Premiärminister Boubou Cissé behåller även posten som finansminister.

    • April

    • Regeringen byts ut

      Premiärminister Maïga och hans regering avgår den 18 april efter att ha fått en misstroendeförklaring riktad mot sig. Orsaken till omröstningen i parlamentet är omfattande folklig kritik mot att regeringen inte lyckats stävja det etniska våldet i mellersta Mali och för att den inte gjort tillräckligt efter massakern på runt 160 människor i Mopti (se Mars 2019). Finansminister Boubou Cissé utnämns till ny regeringschef och får av president Keita uppdraget att bilda en ”bred regering” vars främsta uppgift blir att stävja våldet. Etniskt våld har krävt omkring 600 människors liv sedan mars 2018 enligt FN. Den 5 april demonstrerade tiotusentals människor i Bamako med krav på ett stopp på våldet.

    • Mars

    • Ny massaker på fulanier

      Minst 160 fulanier, däribland många kvinnor och barn, dödas i en massaker riktad mot en by i mellersta Mali, meddelar FN. Överlevande säger att attacken utfördes av medlemmar av jaktfolket dogon. Enligt en säkerhetskälla mördades offren med machete eller med gevär. Enligt ögonvittnen bränns nästan alla bostäder i byn ned av gärningsmännen. Premiärminister Maïga avskedar flera högt uppsatta militära ledare till följd av massakern. Den milis som misstänks ligga bakom dådet upplöses av Maiga.

    • Januari

    • Hundratals vapen har lämnats in

      När tidsfristen för regeringens program för avväpning, demobilsering och återintegrering, med start i december 2018, löper ut har omkring 5 000 rebeller anmält vapeninnehav. Cirka 600 vapen har lämnats in.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0