Jemen
Foto: Shutterstock/Claudiovidri

Jemen

Republiken Jemen  bildades 1990 när det konservativa Nordjemen och det socialistiska Sydjemen gick samman. Då skapades ett för regionen ovanligt demokratiskt styresskick med flerpartisystem och fria val, men samarbetet gnisslade och sedan ett kort inbördeskrig 1994 kom nordsidan att dominera helt. Separatistiska strävanden i både norr och söder har lett till återkommande oroligheter och våld. Eskalerande protester mot regimen under 2011 ledde till att president Saleh avgick efter tre decennier vid makten. Hans efterträdare jagades på flykt av Iran-stödda rebeller som intagit huvudstaden och stora delar av västra och södra Jemen. Rebellerna bekämpas med bombanfall av en sunnimuslimsk allians ledd av Saudiarabien, och den mänskliga nöden växer i krigets spår.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2019

    • Februari

    • Dramatisk ökning av hjälpbehov

      80 procent av Jemens befolkning eller 24 miljoner invånare behöver nu någon form av humanitärt bistånd eller stöd, uppger FN:s biståndssamordnare i organisationen Ocha. 14,4 miljoner jemeniter beräknas ha akuta behov av hjälp. Det är en kraftig ökning och till och med värre än FN-bedömare befarat (se 8 november och 21 november 2018). I två tredjedelar av landet beskrivs läget som att förstadier till hungersnöd råder. UNHCR angav i januari antalet internflyktingar (jemeniter på flykt inom landet) till 3,9 miljoner.

    • USA-politiker vill avsluta stöd till Jemenkrig

      Donald Trump kan tvingas göra bruk av presidentens vetorätt för att backa upp regimen i Saudiarabien. Det kan bli följden av att representanthuset i kongressen röstat för att avsluta det amerikanska stödet till krigsinsatserna i Jemen. Förslaget måste också behandlas i senaten. Ett snarlikt förslag antogs i senaten 2018, men gick den gången inte igenom i representanthuset, därför att president Trump då hade starkare stöd i kammaren. Nu har förhållandena ändrats beroende på det senaste mellanårsvalet i USA: Idag har Trumps motståndare majoritet i representanthuset – och både demokrater och republikaner ogillar stödet till de saudiskt ledda krigsinsatserna i Jemen.

    • FN försöker rädda vapenvila

      FN uppger att regeringssidan och huthirebellerna enats om en ”preliminär kompromiss” kring truppreträtten från hamnstaden al-Hudayda. Oenighet om tillbakadragandet har hotat att stjälpa det avtal om lokal vapenvila och fångutväxling som uppnåddes i Sverige i slutet av 2018.

    • Januari

    • Utlovad reträtt från hamnstad dröjer

      Den tidsplan som utarbetats med fredsförhandlingar i Sverige som grund håller inte, meddelar FN:s Jemensändebud Martin Griffiths. Det gäller både villkoren för den lokala vapenvilan i al-Hudayda och en planerad massutväxling av fångar. I hamnstaden ska de väpnade styrkorna enligt överenskommelsen dras tillbaka, men det har ännu inte skett. Den 30 januari friger huthirebellerna i alla fall en första fånge, en sjuk saudier, medan sju huthier släpps av den saudiskt ledda alliansen.

    • Minröjare dör i explosion

      Fem utländska minröjare omkommer när deras fordon, som är lastat med minor på väg att desarmeras, exploderar i Marib. De fem arbetade för en saudisk biståndsorganisation, som röjer minor i områden som tidigare varit rebellkontrollerade. Den Nobelprisbelönade organisationen ICBL, Internationella kampanjen för förbud mot landminor, uppger att minst 160 personer dog eller skadades av minor eller andra krigsrelaterade sprängämnen i Jemen under 2017.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0