Libanon
Foto: Shutterstock/Aleksandr Sadkov

Libanon

Ett stelbent politiskt system som drogs upp på 1920-talet under fransk förvaltning har förblivit Libanons gissel. De kristna, maroniterna, söker fortsatt stöd i väst och landets muslimer i grannländerna. Mellan 1975 och 1990 rasade ett inbördeskrig som berörde hela regionen och motsättningar, särskilt med Israel, återkommer. Krigen har följts av en ekonomisk kris så djup att det natursköna landet vid Medelhavets östra kust beskrivits som "en stat som kollapsar i slow motion". 

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • September

    • Hizbollah importerar olja från Iran

      En oljelast från Iran tas in i landet. Personer med anknytning till Hizbollahrörelsen är inblandade i arrangemanget och bränslet körs till ett mackföretag som ägs av Hizbollah. Transporterna sker på land, med dussintals tankbilar, och premiärminister Mikati uppger att importen inte är godkänd av regeringen. Hizbollah är liksom Iran föremål för amerikanska sanktioner.

    • Ny regering presenteras

      Efter 13 månaders väntan får Libanon en ny regering när premiärminister Najib Mikati presenterar 24 ministrar. Bland dem kan nämnas Abdallah Bouhabib som utrikesminister, Maurice Slim som försvarsminister, Bassam Mawlawi som inrikesminister och Youssef Khalil som finansminister. Många av de nya regeringsmedlemmarna är politiskt obundna teknokrater, men samtliga har godkänts av en eller flera av de grupperingar som dominerar landets politik. En kvinna finns i regeringen: läkaren Firass Abiad som blir hälsominister. Den 20 september röstar parlamentet ja till ministären. En av de åtgärder som väntas från den nya regeringen är införandet av ett ransoneringssystem för att de varor som kommer in i landet ska räcka även till fattiga libaneser.

    • Augusti

    • Tillfälligt stöd till bränsleimport

      Subventioner på bränsle återinförs, ett beslut avsett att bli en kortvarig kompromiss. Staten ska sätta av upp till 225 miljoner dollar för import av drivmedel och hushållsgas fram till slutet av september. Beslutet fattas av presidenten, centralbankschefen, premiärminstern och ministrar på nyckelposter i expeditionsministären. I tider när eldistributionen är nästan helt utslagen förlitar sig företag, privatpersoner och sjukhus på egna aggregat för att få ström, och panik uppstår när det blir brist på drivmedel och priserna stiger. FN-företrädare har varnat för att elbristen också äventyrar tillgången på färskvatten.

    • Dussintals dör när bensintank exploderar

      Omkring 30 personer mister livet och 80 skadas när en bränsletank exploderar i en by i Akkar i norr. Bensintanken var beslagtagen av armén för att stoppa hamstring. Bland dödsoffren finns både soldater och civilpersoner som samlats för att komma över bensin. Sedan subventionerna på bensin och diesel avskaffats har hamstringen tagit fart och det inträffar bland annat att tankbilar kapas. Landets två sjukhus med brännskadeavdelningar får svårt att ta hand om alla som brännskadas vid explosionen. En del av de skadade flygs utomlands för vård, bland annat till Turkiet. Regeringen utlyser en dags landssorg.

    • Rundliga möteslöften till Libanon

      På årsdagen av sprängkatastrofen i Beiruts hamn står Frankrike och FN värdar för ett givarmöte. 33 stater och 13 organisationer utlovar 370 miljoner dollar till humanitära insatser. Frankrikes president Macron lägger 100 miljoner euro och en halv miljon doser covidvaccin på bordet. USA:s president Joe Biden utlovar 100 miljoner dollar. Pengarna ska utöver livsmedel, vattenrening och andra sanitära insatser bekosta sjukvård och utbildning.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0