Libanon
Foto: Shutterstock/Aleksandr Sadkov

Libanon

Ett stelbent politiskt system som drogs upp på 1920-talet under fransk förvaltning har förblivit Libanons gissel. Systemet gav mest makt åt de kristna maroniterna som drev en västvänlig politik, vilket irriterade muslimerna som vände sig mot den övriga arabvärlden. Motsättningarna ledde 1975 till inbördeskrig som berörde hela regionen och pågick ända till 1990. Sedan dess lever det natursköna landet vid Medelhavets östra kust under ett spänt lugn, som då och då avbryts av väpnat våld. Under de lugna perioderna liknar huvudstaden Beirut åter den mondäna nöjesmetropol staden en gång var.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2018

    • November

    • Torpedering av flyktingfartyg dokumenterad

      En israelisk ubåt sänkte av misstag ett fartyg med flyktingar 1982, enligt ett program i statlig israelisk TV. Flyktingarna försökte undkomma det krig som pågick i Libanon, men 25 människor miste livet. Israel hade vid tidpunkten gått in i Libanon för att driva ut PLO och ubåtskaptenen trodde att fartyget hade palestinska gerillamän ombord. Uppgifterna hämtas ur dokument som tidigare varit hemligstämplade av Israels militära censur. Åsikterna går isär om huruvida torpederingen utgjorde ett brott och om Israels försvarsmakt avsiktligt har mörklagt händelsen.

    • Kristna klanledare sluter fred

      Två kristna familjer som varit i luven på varandra i decennier sluter fred. Suleiman Franjieh och Samir Geagea skriver under ett dokument vid ett TV-sänt möte hos den maronitiske patriarken, där de lovar att ”vända blad”. Många inflytelserika familjer hade egna miliser under inbördeskriget 1975–1990 och kristna klaner hade – och har ännu – olika syn på den syriska regimens inflytande i Libanon. 1978 anklagades Geagea att ha lett en räd, där bland andra Franjiehs föräldrar och lilla syster dödades. Franjieh står nära Assadregimen, medan Geagea är en av dess bestämda motståndare.

    • Försvinnanden under krigsåren ska utredas

      Parlamentet antar en lag om att staten ska utreda vad som hände med människor som försvann under inbördeskriget 1975­–1990 och så långt möjligt ställa de ansvariga till svars. Skyldiga ska kunna straffas med upp till 15 års fängelse och dryga böter. Tidigare försök att utreda försvinnandena har misslyckats, men de utredningarna har inte varit beslutade i lag. Flera av de krigsherrar som ledde väpnade grupper under kriget är fortfarande aktiva i libanesisk politik.

    • Hizbollahkrav bromsar ny regering

      Sunnimuslimer som är lierade med shiarörelsen Hizbollah måste beredas plats i regeringen, kräver Hizbollahledaren Nasrallah när han kommenterar regeringsbildningen i ett TV-tal. Det har gått nästan ett halvår utan ny regering sedan parlamentsvalet, och premiärminister Saad al-Hariri – som håller hårt i en av ministerportföljerna för sitt eget sunnipartis räkning ­– pekar ut Hizbollah som hindret. Utdragna regeringsförhandlingar är snarare regel än undantag i Libanon. Ett skäl till Hizbollahs starka förhandlingsposition är att rörelsen är det enda parti som fortfarande är starkt beväpnat sedan inbördeskriget 1975–1990.

    • Oktober

    • Blanka sidor i protest mot brist på beslutsfattande

      Dagstidningen al-Nahar, landets äldsta, protesterar mot att de politiska partierna ännu fem månader efter parlamentsvalet inte har lyckats bilda en ny regering. Tidningen trycks med åtta blanka sidor och internetupplagan publiceras utan länkar.  Chefredaktören förklarar att den oro som uttrycks på det sättet handlar om bland annat att biståndslöften från en internationell konferens (se 6 april) inte omsätts i åtgärder, till exempel satsningar på infrastruktur. Sopberg, förorenat kranvatten och återkommande elavbrott vittnar om behoven.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0