Libanon
Foto: Shutterstock/Aleksandr Sadkov

Libanon

Ett stelbent politiskt system som drogs upp på 1920-talet under fransk förvaltning har förblivit Libanons gissel. Systemet gav mest makt åt de kristna maroniterna som drev en västvänlig politik, vilket irriterade muslimerna som vände sig mot den övriga arabvärlden. Motsättningarna ledde 1975 till inbördeskrig som berörde hela regionen och pågick ända till 1990. Sedan dess lever det natursköna landet vid Medelhavets östra kust under ett spänt lugn, som då och då avbryts av väpnat våld. Under de lugna perioderna liknar huvudstaden Beirut åter den mondäna nöjesmetropol staden en gång var.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2019

    • Januari

    • Saad al-Hariris nya ministerlista klar

      Efter över åtta månader av förhandlingar sedan valet i maj har en ny samlingsregering bildats, ledd av Saad al-Hariri och med alla tunga politiska krafter företrädda (se 8 maj, 24 maj och 10 november 2018). Det öppnar för staten att lyfta internationella lån och bistånd på nästan 11 miljarder dollar – samtidigt är den höga statsskulden ett av de problem den nya regeringen måste hantera. Ali Hassan Khalil fortsätter som finansminister och Gebran Bassil som utrikesminister. För första gången tar en kvinna, Rhea al-Hasan, plats på posten som inrikesminister. Bland de 30 ministrarna finns fyra kvinnor.

  • 2018

    • December

    • Hizbollah pekas ut för gränstunnlar

      FN granskar israeliska uppgifter om att libanesiska Hizbollah grävt tunnlar under gränsen mellan länderna. FN:s fredsbevarare hittar tunnlar, men inga utgångar på israeliskt område. Likafullt bedöms tunnlarna vara en gränskränkning. Två av fyra tunnlar sträcker sig söder om ”blå linjen”, en demarkationslinje mellan länderna som drogs upp av FN år 2000 när Israels reträtt från södra Libanon, efter 18 års ockupation, bekräftades. Tunnlarna bryter mot en FN-resolution som fick slut på det krig som utkämpades mellan Israel och Libanon 2006.

    • November

    • Torpedering av flyktingfartyg dokumenterad

      En israelisk ubåt sänkte av misstag ett fartyg med flyktingar 1982, enligt ett program i statlig israelisk TV. Flyktingarna försökte undkomma det krig som pågick i Libanon, men 25 människor miste livet. Israel hade vid tidpunkten gått in i Libanon för att driva ut PLO och ubåtskaptenen trodde att fartyget hade palestinska gerillamän ombord. Uppgifterna hämtas ur dokument som tidigare varit hemligstämplade av Israels militära censur. Åsikterna går isär om huruvida torpederingen utgjorde ett brott och om Israels försvarsmakt avsiktligt har mörklagt händelsen.

    • Kristna klanledare sluter fred

      Två kristna familjer som varit i luven på varandra i decennier sluter fred. Suleiman Franjieh och Samir Geagea skriver under ett dokument vid ett TV-sänt möte hos den maronitiske patriarken, där de lovar att ”vända blad”. Många inflytelserika familjer hade egna miliser under inbördeskriget 1975–1990 och kristna klaner hade – och har ännu – olika syn på den syriska regimens inflytande i Libanon. 1978 anklagades Geagea för att ha lett en räd, där bland andra Franjiehs föräldrar och lillasyster dödades. Franjieh står nära Assadregimen, medan Geagea tillhör dess bestämda motståndare.

    • Försvinnanden under krigsåren ska utredas

      Parlamentet antar en lag om att staten ska utreda vad som hände med människor som försvann under inbördeskriget 1975­–1990 och så långt möjligt ställa de ansvariga till svars. Skyldiga ska kunna straffas med upp till 15 års fängelse och dryga böter. Tidigare försök att utreda försvinnandena har misslyckats, men de utredningarna har inte varit beslutade i lag. Flera av de krigsherrar som ledde väpnade grupper under kriget är fortfarande aktiva i libanesisk politik.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0