Libanon
Foto: Shutterstock/Aleksandr Sadkov

Libanon

Ett stelbent politiskt system som drogs upp på 1920-talet under fransk förvaltning har förblivit Libanons gissel. De kristna, maroniterna, söker fortsatt stöd i väst och landets muslimer i grannländerna. Mellan 1975 och 1990 rasade ett inbördeskrig som berörde hela regionen och motsättningar, särskilt med Israel, återkommer. Krigen har följts av en ekonomisk kris så djup att det natursköna landet vid Medelhavets östra kust beskrivits som "en stat som kollapsar i slow motion". 

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • Juni

    • USA fryser sajter för Iranstödda medier

      Med stöd av sanktionslagar blockerar amerikanska myndigheter 33 internetsajter för statliga iranska massmedieföretag och för Iranstödda grupperingar i Irak, Jemen, Libanon, Palestina och Bahrain. Frysningarna berör bland andra TV-kanalen al-Masirah, som drivs av de jemenitiska huthirebellerna, och Hizbollahrörelsen i Libanon. Bakom sajterna finns i förlängningen Jerusalemstyrkan, en del av Irans mäktiga revolutionsgarde, som är uppsatt på den amerikanska sanktionslistan.

    • Givarländer stöder regeringsarmén

      Givarländer samlas till en FN-stödd digital biståndskonferens om det krisdrabbade Libanon. Omkring 20 länder deltar, bland dem stormakter och gulfstater. Libanons regering planerar att ta bort subventionerna på bland annat bränsle och mjöl, eftersom importen äter upp valutareserven. Det bidrar till ett av larmen inför mötet: att soldatlöner har urholkats när Libanons valuta rasat i värde. Försvarsmakten har inte heller råd att underhålla militär utrustning. Och det i ett land där regeringsarmén ses som en förhållandevis neutral och stabiliserande faktor, dessutom som motvikt till Hizbollahmilisen, som vägrar att låta sig avväpnas. USA har i år utökat sitt militära stöd till Libanons försvarsmakt, till 120 miljoner dollar. Frankrike utlovar förutom reservdelar till bland annat pansarfordon och helikoptrar sjukvårdsartiklar mot covid-19. Även från Spanien och Irak kommer sjukvårdsutrustning. Turkiet och arabländer har alltsedan sprängämneskatastrofen i Beirut i augusti bidragit med matbistånd till Libanon. Eftersom den politiska eliten i Libanon inte lyckas få till en ny, fungerande regering väljer irriterade givarländer att låta bistånd gå till försvaret i stället för till regeringsorgan.

    • Tom statskassa stoppar rättsfall

      Den FN-stödda specialdomstol som har inrättats för att pröva mordet på politikern och affärsmannen Rafiq al-Hariri 2005 kan bli tvungen att stänga till följd av Libanons allvarliga ekonomiska kris. Den 16 juni skulle en ny rättegång ha inletts i domstolen, som har säte i Nederländerna, men nu ställs rättegången in tills vidare i brist på pengar. Domstolen bekostas till nästan hälften, 49 procent, av Libanon. Givarländer står för 51 procent av notan. Hassan Diab, premiärminister i Libanons expeditionsministär, vädjar till FN-ledningen och till andra medlemsländer att försöka hitta lösningar. Attentatet mot Hariri, som dödade 20 personer och skadade flera hundra, fick avgörande inflytande på Libanons framtid, i synnerhet Syriens inflytande i grannlandet (se 18 augusti 2020 och 11 december 2020).

    • Maj

    • Vaccinationsmaraton mot covid

      Det första av mist två ”vaccinationsmaraton” genomförs, med drop-in-vaccinering för att öka libanesernas benägenhet att ta vaccin mot covid-19. Pandemin har krävt drygt 7 700 liv sedan den nådde Libanon våren 2020. Uppemot 550 000 smittfall har bekräftats.

    • Hizbollahledaren tros lida av covid

      Hizbollahledaren Hassan Nasrallah håller ett TV-sänt tal, där det framgår att han har besvärande hosta. Efteråt cirkulerar uppgifter om att han insjuknat i covid-19 och vårdas på hemlig ort.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0