Libanon
Foto: Shutterstock/Aleksandr Sadkov

Libanon

Ett stelbent politiskt system som drogs upp på 1920-talet under fransk förvaltning har förblivit Libanons gissel. De kristna, maroniterna, söker fortsatt stöd i väst och landets muslimer i grannländerna. Mellan 1975 och 1990 rasade ett inbördeskrig som berörde hela regionen och motsättningar, särskilt med Israel, återkommer. Krigen har följts av en ekonomisk kris så djup att det natursköna landet vid Medelhavets östra kust beskrivits som "en stat som kollapsar i slow motion". 

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2020

    • November

    • Revisorer drar sig ur

      Den  amerikanska revisionsfirman Alvarez and Marsal har dragit sig ur uppdraget att gå igenom Libanons nationalräkenskaper, meddelar det libanesiska presidentkansliet och finansdepartementet. Anledningen uppges vara svårigheterna att få tillgång till allt material som behövs för revisionen (se 3 november.) Internationella valutafonden (IMF) och Frankrike finns bland de långivare om vill ha klarhet i statsfinanserna innan de är redo att ge Libanon tillgång till krislån. 

    • Sanktioner mot kristen partiledare

      USA inför sanktioner mot den kristne politikern Gebran Bassil vars parti Fria patriotiska rörelsen är lierat med den mäktiga shiamuslimska rörelsen Hizbollah. Gebran Bassil är svärson till presidenten och partigrundaren Michel Aoun och har själv bland annat varit utrikes- och energiminister (se 21 januari 2020). Han har tidigare också nämnts som möjlig framtida president. USA håller Bassil ansvarig för systematisk korruption. Sanktionsbeslutet omfattar fastigheter han äger och företag där han är majoritetsägare. Amerikanska personer och företag får inte göra affärer med honom.

    • Svårt få insyn i Libanons räkenskaper

      Libanon spräcker en tidsgräns som satts av internationella långivare, bland dem Internationella valutafonden (IMF) och Frankrike. Dessa vill ha insyn i nationalräkenskaperna, innan Libanons regering kan få tillgång till brådskande krediter. Men den New York-baserade revisionsfirma som fått uppdraget att gå igenom böckerna får inte fram de begärda dokumenten från centralbanken. Banken hävdar att det är kreditlagstiftning och banksekretess som utgör hindren. Avgående premiärministern Hassan Diab har för sin del gett riksbankschefen en ”skrapa” och framhållit att banksekretessen inte gäller statliga konton. Finansminister Ghazi Wazni uppger ett par dagar senare att långivarnas tidsfrist har förlängts med tre månader.

    • Oktober

    • Politisk elit tar tömmarna igen

      Saad al-Hariri blir återigen ombedd att bilda regering, knappt ett år efter det att han tvingades bort från premiärministerposten av en kraftfull folklig protestvåg (se 21 oktober 2019 och 29 oktober 2019). Proteströrelsens kritik mot att författningen bekräftar och ger makten till en traditionell politisk elit har inte lett till några avgörande förändringar under det år som gått. Och nu har nästa regering en ännu mer fördjupad kris att hantera: statskassan skramlar allt tommare till följd av coronapandemin och förödelsen efter sprängolyckan i Beirut i augusti. Kvällen före nyutnämningen av Hariri, som sker därför att den har tillräckligt stöd hos partier i parlamentet, klagar president Aoun i ett TV-tal över att reformerna har uteblivit trots att politiska ledare har sagt sig vara eniga om att förändra systemet (se 26 september 2020). Hariri lovar att försöka bilda en regering präglad av expertkunskap, i linje med krav även från Frankrike.

    • Gränsförhandlingar mellan Libanon och Israel

      Libanon och Israel har enats om ett ramverk för FN-stödda förhandlingar med amerikansk medling om den omstridda havsgränsen mellan länderna. Samtalen kommer igång den 14 oktober. Ute i Medelhavet finns naturgas som båda vill utvinna. Det finns inte heller någon erkänd landgräns mellan dem, bara en stilleståndslinje som kallas ”blå linjen”. Flera krig har utkämpats genom åren och ett fungerande fredsavtal saknas alltsedan arabisk-israeliska strider på 1940-talet. Blå linjen märktes ut av FN 2000, när Israel drog sig ur södra Libanon efter 22 år av ockupation.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0