Libanon
Foto: Shutterstock/Aleksandr Sadkov

Libanon

Ett stelbent politiskt system som drogs upp på 1920-talet under fransk förvaltning har förblivit Libanons gissel. Systemet gav mest makt åt de västvänliga kristna maroniterna. Landets muslimer har för sin del sökt stöd i grannländerna. 1975 utbröt ett inbördeskrig som berörde hela regionen och pågick ända till 1990. Sedan dess lever det natursköna landet vid Medelhavets östra kust under ett spänt lugn, som då och då avbryts av upptrappade interna motsättningar. Konflikter i närområdet spiller också in över Libanons gränser. Under de lugna perioderna liknar huvudstaden Beirut åter den mondäna nöjesmetropol staden en gång var.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2019

    • November

    • Militärbistånd från USA fryst av Trump

      Det framkommer att Vita huset sedan flera månader håller inne militärt bistånd värt 105 miljoner dollar till Libanon, trots att den amerikanska kongressen har godkänt biståndet. Frysningen har bekräftats av en diplomat som talat under ed inför kongressen. Donald Trumps regering har inte förklarat varför biståndet hålls inne, men den har i andra sammanhang öppet krävt att politiska grupperingar i Libanon ska isolera shiamuslimska Hizbollah.

    • Advokatsamfundet får oberoende ledare

      Protestvågen mot Libanons politiska elit går in på sin andra månad. Demonstranterna skördar en framgång när en kandidat som inte tillhör den "politiska klassen" (inflytelserika klaner med olika religiös tillhörighet som av hävd fördelar maktposterna mellan sig) väljs till ordförande i landets advokatsamfund.  I förlängningen ser systemkritiker en öppning för att även poster i statsförvaltningen ska kunna gå till personer som står utanför maktklanerna. En tidigare finansminister som tippats bli ny premiärminister backar samtidigt ur, efter att ha betecknats som korrupt av demonstranterna.

    • Dödsskott mot demonstrant

      I en kuststad söder om Beirut mister en man livet när armén öppnar eld för att skingra demonstranter som blockerar vägar. Dödsoffret tros vara det andra sedan höstens protestvåg började och en soldat grips. Den inflytelserike drusledaren Walid Jumblatt säger att offret tillhörde hans parti, men Jumblatt manar sina anhängare till återhållsamhet: "Om vi förlorar tilltron till staten, blir det kaos." Många skolor och bankkontor står stängda, och anställda hos två mobiloperatörer strejkar. President Aoun säger i TV att han förordar att en ny regering ska bestå av både politiker och experter.

    • Protestmöten i flera städer

      "Beslutsamhetens dag" har utlysts när regeringens kritiker samlas till nya massmöten i flera städer. Saad al-Hariri fortsätter att leda en övergångsregering, och några politiska besked som tillfredsställer demonstranternas krav har inte kommit från ledarna för de politiska maktblocken. Ett starkt önskemål från demonstrantleden är att en expertregering ska ta över. Osäkerhet kring den libanesiska valutan och rykten om hotande varubrist har lett till att många konsumenter hamstrar livsmedel.

    • Oktober

    • Regeringen avgår

      Premiärminister Saad al-Hariri meddelar i ett TV-tal att han kommer att lämna in sin och regeringens avskedsansökan till president Aoun. Beskedet har föregåtts av konfrontationer mellan demonstranter och motdemonstranter. I proteströrelsen, som de senaste veckorna har ifrågasatt både regeringen och Libanons författning, hävdar man att ledare för shiarörelserna Hizbollah och Amal har uppmanat sina anhängare att sabotera andras agerande till stöd för kraven.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0