Libanon
Foto: Shutterstock/Aleksandr Sadkov

Libanon

Ett stelbent politiskt system som drogs upp på 1920-talet under fransk förvaltning har förblivit Libanons gissel. Systemet gav mest makt åt de västvänliga kristna maroniterna. Landets muslimer har för sin del sökt stöd i grannländerna. 1975 utbröt ett inbördeskrig som berörde hela regionen och pågick ända till 1990. Sedan dess lever det natursköna landet vid Medelhavets östra kust under ett spänt lugn, som då och då avbryts av upptrappade interna motsättningar. Konflikter i närområdet spiller också in över Libanons gränser. Under de lugna perioderna liknar huvudstaden Beirut åter den mondäna nöjesmetropol staden en gång var.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2020

    • Januari

    • Hizbollah instämmer i hot mot USA

      Hassan Nasrallah, ledare för den mäktiga shiarörelsen Hizbollah, hotar i ett TV-sänt tal USA med att militär amerikansk personal kommer att få betala ett högt pris för mordet på chefen för Irans utlandstyrka al-Quds ("Jerusalemstyrkan"). Generalen Qasem Soleimani, som dödades av en amerikansk drönare i Bagdad den 3 januari, var en nyckelperson i samarbetet mellan shiakrafter i Iran, Libanon, Syrien och Irak.  Iran har svurit att hämnas mordet. Nasrallah betonar för sin del att civila amerikaner "som affärsmän, ingenjörer, journalister och läkare" kommer att sparas.

  • 2019

    • December

    • Bildirektör ur askan i elden?

      Carlos Ghosn, affärsman och tidigare chef för biltillverkaren Nissan, rymmer till Libanon från husarrest i Japan, där han är misstänkt för ekobrott. Ghosn bär libaneiskt pass (men är också fransk och brasiliansk medborgare). Det finns inget utlämningsavtal mellan Libanon och Japan, men en japansk efterlysning via Interpol kan ändå försätta Libanons regering i bryderi. Två advokater gör en brottsanmälan mot Ghosn för att denne har besökt Israel, viket är förbjudet för libaneser därför att Libanon och Israel tekniskt sett är i krig.

    • Skepsis mot ny regeringsbildare

      Hassan Diab, akademiker med teknisk inriktning och med erfarenhet som utbildningsminister, får president Aouns uppdrag att bilda regering. Han uppger att ambitionen är att bilda en expertregering. Ledarna för den stora proteströrelsen förhåller sig skeptiska. De kräver att regeringen ska rekryteras bland personer som inte har band till partierna och den gamla politiska eliten.

    • Krav på utredning efter våldsam helg

      Efter en turbulent helg, då 28 personer förts till sjukhus efter sammanstötningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor, beordrar inrikesminister Raya al-Hasan en "grundlig och transparent" utredning av styrkornas agerande. Dagen efter väljer president Aoun att ännu en gång skjuta upp de konsultationer med partierna som krävs för att en ny regering ska kunna bildas (se 29 oktober). Det har gått nästan två månader sedan en folklig protestvåg tog fart, riktad såväl mot Libanons politiska eliter i allmänhet som mot impopulära beslut och prishöjningar i synnerhet.

    • Givarländer ökar trycket för reformer

      Premiärminister Saad al-Hariri, som trots de folkliga protesterna under hösten fortsätter att leda sin regering som expeditionsministär, vänder sig till Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken med en bön om hjälp att upprätta en krisplan. Givarländerna har dagen innan sagt nej till att komma med ekonomiskt krisstöd; de förväntar sig att en ny regering ska bildas och ta ansvar för politiska reformer. Hariri befarar bland annat att Libanon inte ska ha råd att importera basvaror, vilket skulle kunna leda till att demonstrationer tar sig mer våldsamma uttryck än hittills.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0