Iran
Foto: Shutterstock/Morteza Safataj

Iran

Iran är en islamisk republik, i praktiken en religiös diktatur. Det finns ett folkvalt parlament och en folkvald president, men de religiöst lärda har den yttersta makten, i synnerhet de mest konservativa kretsarna. Opposition tystas med fängelse, tortyr, spöstraff eller avrättning. En långvarig konflikt med omvärlden bilades sedan landets misstänkta försök att konstruera kärnvapen avbrutits, men motsättningarna med USA har väckts till liv igen sedan president Trump beslutat lämna avtalet och återinföra sanktioner mot Iran.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2021

    • Juli

    • Dödliga protester mot brist på vatten

      Tre människor, bland dem en polis, rapporteras ha mist livet under en vecka av återkommande protester mot svår vattenbrist. Delar av Iran, särskilt provinsen Khuzestan i sydväst, har extrem torka. Vattenledningssystem i städerna fungerar inte och eldistributionen drabbas av avbrott, när också vattenkraft slås ut. Demonstrationer äger rum framför allt nattetid, enligt medier. Till missnöjet bidrar att provinsens befolkning till stor del består av arabisktalande sunnimuslimer, som upplever sig som marginaliserade i det shiitiskt dominerade Iran. Även i stora städer som Teheran genomförs ”rullande” elavbrott eftersom elproduktionen inte klarar att möta efterfrågan.

    • Juni

    • Centrifugfabrik angrips

      En industrianläggning i Karaj nordväst om Teheran utsätts för en attack. I statlig TV uppges att det skett ett sabotage men att inga dödsoffer krävts och att inga svåra sakskador uppstått. I byggnaden konstrueras centrifuger av senaste snitt som ska kunna användas till att anrika uran i landets omstridda kärnenergiprogram, skriver New York Times som åberopar en iransk källa. Attacken mot anläggningen ska ha utförts med en drönare.

    • USA fryser sajter för Iranstödda medier

      Med stöd av sanktionslagar blockerar amerikanska myndigheter 33 internetsajter för statliga iranska massmedieföretag och för Iranstödda grupperingar i Irak, Jemen, Libanon, Palestina och Bahrain. Frysningarna berör bland andra TV-kanalen al-Masirah, som drivs av de jemenitiska huthirebellerna, och Hizbollahrörelsen i Libanon. Bakom sajterna finns i förlängningen Jerusalemstyrkan, en del av Irans mäktiga revolutionsgarde, som är uppsatt på den amerikanska sanktionslistan.

    • Raisi vinner när väljarna står över valet

      Presidentvalet är bäddat för den ultrakonservative kandidaten Ebrahim Raisi. Han vinner med 62 procent av rösterna, men fler än hälften av väljarna bryr sig inte om att rösta trots att vallokalernas öppettider förlängs. Valdeltagandet 48,8 procent är det lägsta sedan den islamiska republiken infördes. Raisi har tjänstgjort på olika poster i rättsväsendet, de senaste åren som dess högste chef. Människorättsorganisationer anser att Raisis ansvar för massavrättningar, försvinnanden och tortyr som skedde redan på 1980-talet, på republikgrundaren Khomeinys tid, borde utredas.

    • Kandidater hoppar av val

      Startfältet krymper inför presidentvalet den 18 juni. Mohsen Mehralizadeh, tidigare vicepresident och en av bara två reformsinnade politiker som godkänts, hoppar av. Opinionsmätningar gav honom mindre än en procents stöd. Men bara fyra kandidater återstår, eftersom också två av de mest konservativa har dragit sig ur. Om ingen av de fyra får en majoritet av rösterna, går de två främsta vidare till en avgörande omgång den 25 juni. Det är inte ovanligt att kandidater drar sig ur. Det antas att de som hoppar av har blivit lovade en framträdande post efter valet.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0