Iran
Iran är en islamisk republik, i praktiken en religiös diktatur. Det finns ett folkvalt parlament och en folkvald president, men konservativa religiöst lärda har den yttersta makten. Opposition tystas med fängelse, tortyr, spöstraff eller avrättning. En långvarig konflikt med omvärlden gäller landets misstänkta försök att skaffa kärnvapen. Iran är också i ständig konflikt med väst, och i regionen med rivalerna Saudiarabien och Israel, som man bland annat bekämpar via mellanhänder i Syrien, Libanon och Jemen.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2024
-
November
-
Åtal i USA för iranska mordplaner mot Trump
Åklagare i USA presenterar sina anklagelser mot Iran för misstänkta planer på att mörda den förre presidenten Donald Trump och en regimkritisk iransk-amerikansk journalist. Planen mot Trump misstänks ha varit Revolutionsgardets hämnd för mordet på styrkans general Qasem Soleimani. Generalen dödades i Irak 2020 i en drönarattack beordrad av Trump. Två amerikanska män är häktade. Revolutionsgardet gav enligt det amerikanska åtalet en afghansk man som troligen befinner sig i Iran i uppgift att utarbeta planerna. Han uppges ha erkänt. Iran avfärdar anklagelserna. Fallet rör inte de mordförsök som Trump utsattes för under valrörelsen.
-
-
Oktober
-
Tio poliser dödade i attack
Tio poliser dödas i en attack i den oroliga provinsen Sistan-Baluchistan mot gränsen till Afghanistan och Pakistan. Myndigheterna beskriver det som ett terrordåd. Den sunnitiska jihadistgruppen Jaish al-Adl, Rättvisans armé på arabiska, tar på sig dådet. Rörelsen är baserad i Pakistan och aktiv i sydöstra Iran. Med jämna mellanrum drabbar iranska styrkor samman där med baluchiska rebeller, militanta sunnitiska grupper och narkotikasmugglare. Sistan-Baluchistan är en fattig del av Iran. Där bor många från minoriteten balucher, som även finns i Pakistan. De är sunniter till skillnad från de flesta andra iranska medborgare, som är shiamuslimer.
-
Israeliskt anfall på Iran
Israel anfaller Iran som svar på den iranska attacken den 1 oktober. Målen beskrivs som militära: luftvärn och robotfabriker, bland annat kring huvudstaden Teheran. Iran beskriver skadorna som små medan Israel säger sig ha decimerat förmågan hos det iranska luftförsvaret och kapaciteten att beskjuta Israel. Attacken är mindre än många befarat eftersom kärnteknik- och oljeanläggningar inte angreps. Iran säger att man kommer att svara men flera uttalanden tolkas också som försiktiga. Västländer manar Iran till återhållsamhet.
-
EU straffar Iran för robotar till Ryssland
EU-länderna inför nya sanktioner mot personer och företag från Iran sedan väst riktat anklagelser mot landet för att förse Ryssland med robotar och drönare till kriget i Ukraina. Bland annat beläggs flygbolaget Iran Air, en biträdande försvarsminister och ledande företrädare för Revolutionsgardets utlandsstyrka Quds, med åtgärderna. Storbritannien, Frankrike, Tyskland och USA införde liknande sanktioner av samma skäl i september.
-
Iransk attack mot Israel ökar risk för storkrig
Iran beskjuter Israel med närmare 200 robotar riktade mot bland annat storstaden Tel Aviv. De flesta stoppas dock av Israel med hjälp av framför allt USA och skadorna blir begränsade. Iran beskriver attacken ett svar på att Hamasledaren Ismail Haniya, Hizbollahledaren Hassan Nasrallah och det iranska Revolutionsgardets brigadgeneral Abbas Nilforoushan dödats, liksom på Israels krigföring i Gaza och Libanon. Anfallet mot Israel beskrivs som större än det i april (se 13 april). Israel och USA lovar att man kommer att besvara attacken, vilket Iran i sin tur säger kommer att bemötas i så fall.