Iran
Plakat med hyllningar till landets högsta religiösa ledare är vanliga inslag i gatubilden i iranska storstäder. Till höger syns den islamiska republikens grundare ayatolla Khomeini och till vänster efterträdaren ayatolla Khamenei. Foto:Morteza Nikoubazl/NurPhoto/Shutterstock/TT

Iran

Iran är en islamisk republik, i praktiken en religiös diktatur. Det finns ett folkvalt parlament och en folkvald president, men de religiöst lärda har den yttersta makten, i synnerhet de mest konservativa kretsarna. Opposition tystas med fängelse, tortyr, spöstraff eller avrättning. En långvarig konflikt med omvärlden bilades sedan landets misstänkta försök att konstruera kärnvapen avbrutits, men väcktes till liv igen när USA under president Trump lämnade avtalet och återinförde sanktioner mot Iran.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2024

    • April

    • Iranskt anfall mot Israel

      Iran skickar iväg flera hundra robotar och drönare mot Israel. Det är första gången regimen i Iran genomför ett militärt anfall mot Israel från sitt eget territorium, även om det samtidigt också sker beskjutning från krafter lierade med Iran i bland annat Syrien och Jemen. Angreppet beskrivs som ett svar på flyganfall mot iranska företrädare i Syrien (se 1 april 2024). Skadorna i Israel blir begränsade eftersom nästan alla projektilerna hinner skjutas ned. USA, Storbritannien, Frankrike och Jordanien bistår Israel med att oskadliggöra hoten. Det faktum att Iran har låtit förstå i förväg att ett anfall är på gång, så att förberedelser hinner göras, leder till tolkningen att Iran inte vill att händelserna ska leda till fullt krig. De internationella reaktionerna på Irans drönar- och robotanfall sträcker sig från skarpa fördömanden till oro för utvidgat krig. Kritiska arabländer framhåller att Irans agerande flyttar fokus från Israels kritiserade krigföring i Gazaremsan. 

    • Våg av flyganfall speglar händelser i Gaza

      Konsulära avdelningen vid Irans ambassad i Damaskus utsätts för flyganfall som tillskrivs Israel. Ett tiotal människor dör varav sju ingår i det statliga iranska revolutionsgardet som är på plats i Syrien för att stödja Assadregimen. Israel anfaller återkommande mål i Syrien i det uttalade syftet att hindra både regimen i Iran och den libanesiska Hizbollahmilisen från att agera på syrisk mark. Anfallet i Damaskus är det femte mot Syrien under en enda vecka då även 38 syriska armésoldater och sju Hizbollahmedlemmar har rapporterats dödade. Upptrappningen ska ses mot bakgrund av den terrorvåg iscensatt av palestinska Hamas som utlöste ett israeliskt krig mot Gazaremsan i oktober 2023. Händelserna i och kring Gaza har lett till konfrontationer i flera länder mellan Israel och regionala fiender.

    • Mars

    • Konservativa stärker sin ställning i parlamentet

      Konservativa och ultrakonservativa kandidater vinner en majoritet av platserna när Iran genomför val till parlamentet och den mäktiga Expertförsamlingen. Valdeltagandet rapporteras uppgå till 41 procent, den lägsta siffran sedan den islamiska revolutionen 1979. Av de tusentals personer som tillåtits kandidera till de 290 platserna i parlamentet bedöms bara 30 vara reformsinnade enligt nyhetstjänsten BBC:s valbevakare på plats. Över 200 av de 245 ledamöter som väljs in klassas som mer eller mindre konservativa. Resterande 45 mandat kommer att tillsättas genom en andra valomgång i april eller maj. Valresultatet innebär att de konservativa, reformfientliga krafterna stärker sitt inflytande över landets styre. 

    • Februari

    • Sanktioner efter attacker i Röda havet

      Till följd av de jemenitiska huthirebellernas beskjutning mot handelsfartyg i Röda havet inför USA och Storbritannien sanktioner mot befälhavare inom både huthirörelsen och Jerusalemstyrkan, en elitenhet inom Irans revolutionsgarde. Sanktioner finns sedan tidigare både mot regimen i Iran och mot huthirörelsen (se 3 februari 2024), nu lyfter företrädare för västmakterna fram att syftet är att komma åt iransk finansiering av rebellattacker som utförs från Jemen. Även ett Hongkongbaserat rederi, utpekat för att skeppa iransk utrustning, blir föremål för sanktioner.

    • Val 2024: Få är kallade, färre blir valda

      Valrörelsen inleds inför den 1 mars, då inte bara ett nytt parlament (290 ledamöter) utan också medlemmar av Expertförsamlingen ska utses. Till de 88 platserna i Expertförsamlingen har 144 skriftlärda kandidater godkänts som tillräckligt renläriga av Väktarrådet, bland 500 villiga (se 24 januari 2024). Församlingens ordförande Ahmad Jannati, som bara har ett par år kvar till hundraårsdagen, är känd som bestämd motståndare mot reformer. Expertförsamlingen har i uppgift att utse och vid behov avsätta landets högsta ledare, för närvarande Ali Khamenei som inte heller är någon junior med sina 84 år. Valen blir de första sedan hösten 2022 då en folklig proteströrelse utbröt med motstånd mot sjaltvånget som symbolfråga.

Till kalendariet
10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0