2024

• April

• Minister internationellt efterlyst för bombdåd

  24 april

  Argentina efterlyser Irans inrikesminister Ahmad Vahidi via det internationella polissamarbetet Interpol. Enligt en domstol i Argentina låg Iran bakom två dödliga bombattentat i Buenos Aires på 1990-talet, det första mot Israels ambassad, det andra mot en judisk samlingslokal. Även den Iranstödda libanesiska organisationen Hizbollah hålls ansvarig för dåden. Vahidi, som har bakgrund i det mäktiga Revolutionsgardet, är på ministerbesök i Pakistan och Sri Lanka, och Argentina kräver av båda länderna att han ska gripas.

• Ny inrättning ska inskärpa sjaltvång

  21 april

  Revolutionsgardets Teheranchef Hassan Hassanzadeh tillkännager att en ny enhet har inrättats inom gardet för att övervaka att den islamiska republikens krav på kvinnor att bära hijab efterlevs bättre. Beskedet följer på en tids rapportering om ökade insatser, en aktion kallad Nur (Ljus), för att inskärpa sjaltvånget. I ett budskap på sociala medier som tillskrivs den fängslade Nobelpristagaren Narges Mohammadi beskrivs regimen som "desperat".

• Sanktioner mot Irans vapentillverkare

  17 april

  EU:s stats- och regeringschefer enas om att införa nya sanktioner mot Irans tillverkare av militära drönare och robotar. Anledningen är Irans anfall mot Israel några dagar tidigare. Det finns sedan tidigare EU-sanktioner mot Iran, bland annat till följd av att landet förser ryska invasionsstyrkor i Ukraina med drönare. Även USA och Storbritannien aviserar sanktioner som ska slå mot tillverkningen. Åtgärder riktas dessutom mot metall- eller bilföretag som bidrar till vapenindustrin eller till Revolutionsgardet.

• Iranskt anfall mot Israel

  13 april

  Iran skickar iväg flera hundra robotar och drönare mot Israel. Det är första gången regimen i Iran genomför ett militärt anfall mot Israel från sitt eget territorium, även om det samtidigt också sker beskjutning från krafter lierade med Iran i bland annat Syrien och Jemen. Angreppet beskrivs som ett svar på flyganfall mot iranska företrädare i Syrien (se 1 april 2024). Skadorna i Israel blir begränsade eftersom nästan alla projektilerna hinner skjutas ned. USA, Storbritannien, Frankrike och Jordanien bistår Israel med att oskadliggöra hoten. Det faktum att Iran har låtit förstå i förväg att ett anfall är på gång, så att förberedelser hinner göras, leder till tolkningen att Iran inte vill att händelserna ska leda till fullt krig. De internationella reaktionerna på Irans drönar- och robotanfall sträcker sig från skarpa fördömanden till oro för utvidgat krig. Kritiska arabländer framhåller att Irans agerande flyttar fokus från Israels kritiserade krigföring i Gazaremsan. 

• Våg av flyganfall speglar händelser i Gaza

  1 april

  Konsulära avdelningen vid Irans ambassad i Damaskus utsätts för flyganfall som tillskrivs Israel. Ett tiotal människor dör varav sju ingår i det statliga iranska revolutionsgardet som är på plats i Syrien för att stödja Assadregimen. Israel anfaller återkommande mål i Syrien i det uttalade syftet att hindra både regimen i Iran och den libanesiska Hizbollahmilisen från att agera på syrisk mark. Anfallet i Damaskus är det femte mot Syrien under en enda vecka då även 38 syriska armésoldater och sju Hizbollahmedlemmar har rapporterats dödade. Upptrappningen ska ses mot bakgrund av den terrorvåg iscensatt av palestinska Hamas som utlöste ett israeliskt krig mot Gazaremsan i oktober 2023. Händelserna i och kring Gaza har lett till konfrontationer i flera länder mellan Israel och regionala fiender.