Centralafrikanska republiken
Foto: Shutterstock/Jay Hocking

Centralafrikanska republiken

Politisk oro, kupper, inbördeskrig, korruption och vanstyre har gjort det potentiellt rika Centralafrikanska republiken till ett av Afrikas fattigaste länder. Skolväsendet är i djup kris och utbildningsnivån är låg. Här finns diamanter, guld och uran, men utvinningen hämmas av landets instabilitet och outvecklade infrastruktur. Sedan självständigheten från Frankrike 1960 har landet upplevt många maktskiften, men bara ett har skett efter demokratiska val. Den senaste våldsvågen utlöstes 2012 när en muslimskt dominerad rebellgrupp för en kort tid tog makten i landet. Oroligheter fortsätter att blossa upp, trots att FN har trupper i landet och en process har inletts mot ett mer demokratiskt styre.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2019

    • Februari

    • Nytt fredsavtal undertecknas i Bangui

      Den centralafrikanska regeringen och 14 väpnade grupper enas om ett fredsavtal efter medling av Afrikanska unionen (AU) efter en 18 månader lång förhandlingsperiod. Det är det åttonde försöket att mäkla fred i konflikten som nu har pågått i drygt sex år. Enligt avtalet ska en nationell enhetsregering bildas som ska samla alla landets politiska och sociala rörelser och en ny premiärminister ska  hämtas från rebellsidan (ett namn cirkulerar redan: Moustapha Sabone från en av Sélékas fraktioner). Rebellerna har velat att avtalet ska öppna för en allmän amnesti, men regeringen har sagt nej. Istället ska det skapas ett organ för "övergångsrättvisa", där de som begått grova övergrepp ska ställas inför rätta, medan de som begått mindre svåra brott ska kunna beviljas amnesti. Under övervakning av Minusca ska det också bildas armébrigader där både regeringssoldater och rebeller ingår vars uppgift blir att avväpna rebeller och hjälpa dem att återintegreras i samhället.

    • Januari

    • Klart för fredssamtal i Khartoum den 24 januari

      AU meddelar att fredssamtal mellan den centralafrikanska regeringen och olika milisgrupper i Khartoum i Sudan ska komma igång den 24 januari. De är ett led i ett afrikanskt initiativ för att skapa fred i Centralafrikanska republiken. Sju fredsöverenskommelser har undertecknats sedan 2012, men inget av dem har hållit under någon längre tid. Processen inleddes i juli 2018 och sedan dess har AU sammanställt de krav som de väpnade grupperna ställer för att gå med på ett nytt fredsavtal. En särskild svår fråga att lösa blir milisernas krav på en amnesti för de övergrepp som begåtts under konflikten, då detta avvisas av regeringen.

  • 2018

    • December

    • Pengabrist hotar FN:s hjälparbete

      FN:s humanitära arbete i Centralafrikanska republiken kanske måste avbrytas i januari 2019 på grund av pengabrist. Det saknas omkring 3 miljoner dollar för att FN-organet Unhas ska kunna bistå människor i otillgängliga delar av landet. Ungefär var fjärde invånare (landet har en befolkning på cirka 4,5 miljoner) har tvingats fly undan våldsamheterna. Av dem är omkring 700 000 kvar i hemlandet, medan cirka 570 000 människor har flytt utomlands. FN beräknar att knappt tre miljoner människor är beroende av humanitär hjälp. 

    • Anti-balaka-miliser hoppar av avväpningsprojekt

      Gripandet av Patrice-Edouard Ngaissona för misstänkta krigsförbrytelser får konsekvenser för den bräckliga fredsprocessen. Två anti-balaka-miliser lämnar det avväpningsprogram som sattes igång i augusti 2017. De skulle ha börjat lämna in sina vapen efter det kommande årsskiftet. Företrädare för Ngaissonas milis anklagar ICC för att vara partiskt och bara rikta in sig på anti-balaka-grupper.  Personer som tillhör en annan milis som leds av Maxime Mokom kallar gripandet av Ngaissona för en "häxjakt". Andra anti-balaka-ledare, som Sebastien Wenezoui, uppmanar alla parter till återhållsamhet och håller fast vid avväpningsplanen.

    • Minuscas mandat förlängs till i november 2019

      FN:s säkerhetsråd röstar för att förlänga fredsstyrkan Minuscas mandat i Centralafrikanska republiken till den 15 november 2019. Enligt mandaten kan styrkan bestå av upp till 11 650 militärer och 2 080 poliser. Ryssland och Kina lägger ner sina röster i protest mot hur Frankrike formulerat resolutionen. Moskva har bland annat velat att resolutionstexten skulle ha innehållit ett erkännande av hur Ryssland försökt att hjälpa det konfliktdrabbade landet.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0